johaneriksson skrev:Haparanda skyttegille har anordnat prova på dagar, klubbmatcher på 300 m bana och större matcher. Alltid några nybörjare till som fastnar för sporten.
Vad gäller tävlingsmomentet så är alla nybörjare och kommer ihåg hur jobbigt det är att vara nybörjare. Väldigt hjälpsamma inkluderande konkurrenter
Tävling passar inte för alla så jag har slutat att försöka rädda alla. Det gäller att fånga upp de som är intresserade men har svårt att ta första steget.
Var väldigt nöjd när jag var med på den tävlingen ifjol. Skäms inte det minsta för att göra bort mig och hade som sagt väldigt roligt. För mig är det dock något av en kostnadsfråga då den ammunitionen jag sköt kostar 18-19:- skottet och måste beställas. Även om resultatet inte är det viktigaste så skulle jag ha svårt att ställa mig och tävla med ammunition jag vet inte skjuter tillräckligt bra. (Handladdning skulle kräva byte av bostad så inte riktigt billigt det heller...)
Men inte omöjligt att jag dyker upp i framtiden, har skaffat ett 8-skotts magasin så jag åtminstonde ska kunna få iväg hälften av skotten på stationerna .
(Har istället börjat tävla i de lokala tävlingarna i sporting som väl får räknas som hagelskyttets närmsta motsvarighet till PRS)
Sundsvall skf körde en lätt genomkörare innan älgjakten, 15 man deltog. Tusen gånger bättre än älgbana.
Upplägget.
Nästa måndag funderar vi på att köra en favorit i repris som vi körde för 2 år sedan.
En liten skojtävling helst med era primära älgbössor. Vi skjuter på blinkmål mellan 50 och 300m, ställningar med jaktlig bäring. Typ 20-30 skott.
Alltså en lite genomkörare inför jakten med lite inslag ni missar på älgbanan.
Eller vill ni hellre ligga och mysskjuta?
He has a powerful weapon
He charges a million a shot
An assassin that's second to none
The man with the golden gun
För massa år sedan i samma fråga tror jag förklaringen kom. Tror det var från Kari.
Folk vill skjuta ensamma. Inte för att de är rädda att göra bort sig inför andra. Utan för att de är rädda att göra bort sig inför sig själva.
Många verkar uppriktigt tro att deras normalnivå är samma som det bästa de nånsin gjort. Alla sämre resultat är otur, slarv etc. På en tävling måste man se sanningen i vitögat. Bettan kanske inte håller 15mm på 300m. Man kanske inte kan hålla blick still... eller vad det nu är.
En skytt definieras egentligen inte utfrån sina bästa serier utan utifrån sina sämsta. Den insikten svider.
Inte har det blivit bättre av sociala medier. Jag hör ofta inom sportingen att "det är ingen idé att åka på en tävling om jag inte vet att jag vinner".
Jag tycker tävlingar är bästa träningen och ett bra sätt att faktiskt få reda på sin nivå. Men om man inte vill veta sin nivå då? Utan bara kunna posta skrytinlägg. Då är ju tävlingar ointressant....
potatiskastare skrev:För massa år sedan i samma fråga tror jag förklaringen kom. Tror det var från Kari.
Folk vill skjuta ensamma. Inte för att de är rädda att göra bort sig inför andra. Utan för att de är rädda att göra bort sig inför sig själva.
Många verkar uppriktigt tro att deras normalnivå är samma som det bästa de nånsin gjort. Alla sämre resultat är otur, slarv etc. På en tävling måste man se sanningen i vitögat. Bettan kanske inte håller 15mm på 300m. Man kanske inte kan hålla blick still... eller vad det nu är.
En skytt definieras egentligen inte utfrån sina bästa serier utan utifrån sina sämsta. Den insikten svider.
Inte har det blivit bättre av sociala medier. Jag hör ofta inom sportingen att "det är ingen idé att åka på en tävling om jag inte vet att jag vinner".
Jag tycker tävlingar är bästa träningen och ett bra sätt att faktiskt få reda på sin nivå. Men om man inte vill veta sin nivå då? Utan bara kunna posta skrytinlägg. Då är ju tävlingar ointressant....
Det är nog en rätt klockren beskrivning, och där är kanske också det riktigt negativa med forumen.
Folk tror på fullt allvar att folks nivå är på den nivån den beskrivs på social media, att de där fantastiska träffbilderna är normen.....istället för att inse att många av dem är den bästa träffbilden den skytten skjutit på fem år....
Denna frågan kom upp i ett annat forum, men jag ställer den här:
Finns det något regelmässigt (eller nåt annat ) som hindrar att man har prova-på-patruller på en fältskjutning där deltagarna inte har gevärskort och licens? Typ att man har en eller två instruktörer som går igenom övningarna och kommandona och att dom får sina träffar räknade, men inte deltar i tävlingen.
Finns det något bättre än att läsa folks svar på inlägg och inse att poängen eller skämtet gick rakt över huvudet på dom?
www.kikarskyttsyd.se @kikarskytt.se på instagram
Intressanta synpunkter allihopa kommer med av de jag hunnit läsa!
Tråden ville jag relatera till de som redan tagit ett litet steg mot ett aktivare skytte genom t ex, som jag skrev, ett inköp av mer lämplig utrustning.
Tanken är såklart inte att få med ngn "simpel" passkytt som får ribba av jaktjournalen utan hålla kvar de med liiite mer intresse. Fler är såklart bonus.
Summa summarum hittills är då att organisera mindre tävlingar lokalt för att fånga upp de som vill skjuta mer. De som är nöjda med mysskjutning och är rädda för att få se hur dåligt det kan gå är redan s a s spild mjölk.
typ Nu är jag en "simpel" pass skytt men nästa år har jag förhoppning om att avancera till "spild mjölk".
Med lite tur och mycket övning i min ensamhet så kan jag kanske ta mig upp till kategori "mysskytt" innan det året är slut.
Drömmen är ju fortfarande att bli aktiv tävlings skytt eller finns det fler nivåer innan man når dit?
(Skrivet med glimten i ögat såklart men tycker det är fel sätt att kategorisera alla oss olika skyttar på och det gör säkert inte att fler dyker upp på tävlingar)
johaneriksson skrev:Haparanda skyttegille har anordnat prova på dagar, klubbmatcher på 300 m bana och större matcher. Alltid några nybörjare till som fastnar för sporten.
Vad gäller tävlingsmomentet så är alla nybörjare och kommer ihåg hur jobbigt det är att vara nybörjare. Väldigt hjälpsamma inkluderande konkurrenter
Tävling passar inte för alla så jag har slutat att försöka rädda alla. Det gäller att fånga upp de som är intresserade men har svårt att ta första steget.
Var väldigt nöjd när jag var med på den tävlingen ifjol. Skäms inte det minsta för att göra bort mig och hade som sagt väldigt roligt. För mig är det dock något av en kostnadsfråga då den ammunitionen jag sköt kostar 18-19:- skottet och måste beställas. Även om resultatet inte är det viktigaste så skulle jag ha svårt att ställa mig och tävla med ammunition jag vet inte skjuter tillräckligt bra. (Handladdning skulle kräva byte av bostad så inte riktigt billigt det heller...)
Men inte omöjligt att jag dyker upp i framtiden, har skaffat ett 8-skotts magasin så jag åtminstonde ska kunna få iväg hälften av skotten på stationerna .
(Har istället börjat tävla i de lokala tävlingarna i sporting som väl får räknas som hagelskyttets närmsta motsvarighet till PRS)
Angående handladdning, jag bor i lägenhet och har monterat pressen på en stegpall i lämplig höjd. Allt annat får plats i en låda (6.5x55). Pallen åker upp på förrådet eller garderoben när jag är klar, men den tar inte mycke plats alls.
Kanske inte duger för bänkskyttar, men även dom ser man ju ha bärbara grejer. Det är väl bara FL kalibrering som kräver något halv-stabilt. För kul/tändhatt finns det små pressar som bara står på bordet.
typ Nu är jag en "simpel" pass skytt men nästa år har jag förhoppning om att avancera till "spild mjölk".
Med lite tur och mycket övning i min ensamhet så kan jag kanske ta mig upp till kategori "mysskytt" innan det året är slut.
Drömmen är ju fortfarande att bli aktiv tävlings skytt eller finns det fler nivåer innan man når dit?
(Skrivet med glimten i ögat såklart men tycker det är fel sätt att kategorisera alla oss olika skyttar på och det gör säkert inte att fler dyker upp på tävlingar)
Klokt inlägg!
Söker kombipipset till Antonio Zoli Delfino, kaliber är av sekundär betydelse men klass1 är ett plus
Tack för att du skrev med glimten i ögat. Hoppas de som förstår vilken ände av bössan som är farlig att de även förstår meningen o syftet av denna tråd. Kategorisera får vi överlåta till sossarna.
Senast redigerad av 1 bultis, redigerad totalt 17 gånger.
Själv älskar ja skytte både pistol och gevär men jag hatar att tävla, de är de värsta jag vet. De tog emot att få licens på pistol en gång i tiden av den anledning. För mig är skytte ett sätt att slappna av och få egen tid från vardagen och då vill jag inte stressa runt på en tävling. Skjuter gärna i hoda vänners sällskap och då kanske man skjuter mindre än vanligt och surrar mer skit ibland, men då är det på ens egna premisser och inte massa stationer man skall gå imellan. Sen så blir man alltid en outsider, till det sämre, när man gör tävlingar bara för man måste och dom som ska tolka varje skott på tavlan ser ner på en bara för att man fullständigt skiter i att mäta milimeter och poäng. Ja vill skjuta för att jag tycker det är roligt och har inge intresse av att mäta mig med andra. Men dock måste ja ge en eloge till dom som anordnar basic rifle i sundsvall, det är väldigt skön stämning på deras söndagspass på vintern
typ Nu är jag en "simpel" pass skytt men nästa år har jag förhoppning om att avancera till "spild mjölk".
Med lite tur och mycket övning i min ensamhet så kan jag kanske ta mig upp till kategori "mysskytt" innan det året är slut.
Drömmen är ju fortfarande att bli aktiv tävlings skytt eller finns det fler nivåer innan man når dit?
(Skrivet med glimten i ögat såklart men tycker det är fel sätt att kategorisera alla oss olika skyttar på och det gör säkert inte att fler dyker upp på tävlingar)
Det är ingen som blir duktig av skytte i ensamhet enbart.
Man tränar på fel saker och gör fel.
Vilken skytteform man än skjuter är halva tävlingen att göra rätt procedur.
Ofta kanske tiden är knapp och då är det viktigt att lära sig att förvalta tiden på bästa sätt.
Bästa sättet att bli duktig på en viss tävlingsform är att börja tävla i den så tidigt som möjligt oaktat resultat.
Skulle vilja kategoriskt hävda att det finns ingen som tränat upp sig själv till vettig nivå och sen går ut briljerar på tävlingar, det är bara en dröm hos ickeskyttar som aldrig kommer vidare
Håkan skrev:
Skulle vilja kategoriskt hävda att det finns ingen som tränat upp sig själv till vettig nivå och sen går ut briljerar på tävlingar, det är bara en dröm hos ickeskyttar som aldrig kommer vidare
Skickat från min iPhone med Tapatalk
Håller med fullständigt. Det krävs tävlingrutin för att bli bra och kunna hålla nerverna i styr när man skjutit bra från början och hjärtat börjar dunka. Dessutom så får man en del goda tips på tävling, dels genom att kolla in andra tävlande, men ofta kommer nån snäll äldre skytt och talar om vad man kan förbättra.
Finnstövaren Kempin Maija(Rip)
Grållorna Körttilakian Ella (RIP), Karpaasin Marta, Karpaasin Zazza Fi USH & Fi JCH o Karpaasin Stella
Vähäsalon Penni (RIP)
"Favve" Åbackens Bootsie (Hilla) Ordförande i Gnist´s beundrarskara
Nr jag tänker på folk som inte tävlar tänker jag mer på mig själv för ett par år sen. Det var ingen enkel sak att hitta information nog så att man kunde förstå hur man gick tillväga för att få skjuta. Det enda som gick att hitta info om var diopterskytte som inte kändes vidare sexigt och det var nästan så man fick känslan att det sågs ner på såna som ville skjuta med kikarsikte (detta var innan jag visste vad fältskytte var). Så en stor del av det hela tror jag är att sprida information om att man inte behöver känna sig som en Bob Lee Swagger-wannabe till MÖP bara för att man är intresserad av att slå hål i papper på avstånd.
Nu helt plötsligt skjuter jag 25-30 tävlingar per år och tycker det är hur kul som helst. Jag har även rekryterat ganska många skyttar vid det här laget som var i precis samma situation och de är aktiva skyttar nu (kanske inte lika galna som jag, men ändå). Det är dom personerna där ute jag tänker på i den här diskussionen, och det tror jag att de flesta andra gör också.
Att man bara vill åka och mysskjuta har jag all förståelse och respekt för, själv anser jag att en helgmorgon på vallen är den bästa meditation som finns.
Finns det något bättre än att läsa folks svar på inlägg och inse att poängen eller skämtet gick rakt över huvudet på dom?
www.kikarskyttsyd.se @kikarskytt.se på instagram
typ Nu är jag en "simpel" pass skytt men nästa år har jag förhoppning om att avancera till "spild mjölk".
Med lite tur och mycket övning i min ensamhet så kan jag kanske ta mig upp till kategori "mysskytt" innan det året är slut.
Drömmen är ju fortfarande att bli aktiv tävlings skytt eller finns det fler nivåer innan man når dit?
(Skrivet med glimten i ögat såklart men tycker det är fel sätt att kategorisera alla oss olika skyttar på och det gör säkert inte att fler dyker upp på tävlingar)
Det är ingen som blir duktig av skytte i ensamhet enbart.
Man tränar på fel saker och gör fel.
Vilken skytteform man än skjuter är halva tävlingen att göra rätt procedur.
Ofta kanske tiden är knapp och då är det viktigt att lära sig att förvalta tiden på bästa sätt.
Bästa sättet att bli duktig på en viss tävlingsform är att börja tävla i den så tidigt som möjligt oaktat resultat.
Skulle vilja kategoriskt hävda att det finns ingen som tränat upp sig själv till vettig nivå och sen går ut briljerar på tävlingar, det är bara en dröm hos ickeskyttar som aldrig kommer vidare
Skickat från min iPhone med Tapatalk
Håller med om allt du skriver men för att få folk till tävlingarna från första början så bör vi väl inte kalla dom för mindre smickrande saker?
kattafan skrev:Denna frågan kom upp i ett annat forum, men jag ställer den här:
Finns det något regelmässigt (eller nåt annat ) som hindrar att man har prova-på-patruller på en fältskjutning där deltagarna inte har gevärskort och licens? Typ att man har en eller två instruktörer som går igenom övningarna och kommandona och att dom får sina träffar räknade, men inte deltar i tävlingen.
Det brukar ha med försäkringar att göra. Men arrangerar man själv så får man ju även välja själv om det är arrangörens ansvar att deltagarna är försäkrade eller deltagarnas ansvar.
He has a powerful weapon
He charges a million a shot
An assassin that's second to none
The man with the golden gun
kattafan skrev:Denna frågan kom upp i ett annat forum, men jag ställer den här:
Finns det något regelmässigt (eller nåt annat ) som hindrar att man har prova-på-patruller på en fältskjutning där deltagarna inte har gevärskort och licens? Typ att man har en eller två instruktörer som går igenom övningarna och kommandona och att dom får sina träffar räknade, men inte deltar i tävlingen.
Det brukar ha med försäkringar att göra. Men arrangerar man själv så får man ju även välja själv om det är arrangörens ansvar att deltagarna är försäkrade eller deltagarnas ansvar.
Då skulle det vara omöjligt att arrangera jaktstigar om det var så.......
kattafan skrev:Denna frågan kom upp i ett annat forum, men jag ställer den här:
Finns det något regelmässigt (eller nåt annat ) som hindrar att man har prova-på-patruller på en fältskjutning där deltagarna inte har gevärskort och licens? Typ att man har en eller två instruktörer som går igenom övningarna och kommandona och att dom får sina träffar räknade, men inte deltar i tävlingen.
Det brukar ha med försäkringar att göra. Men arrangerar man själv så får man ju även välja själv om det är arrangörens ansvar att deltagarna är försäkrade eller deltagarnas ansvar.
Då skulle det vara omöjligt att arrangera jaktstigar om det var så.......
Jag har bara erfarenhet av detta inom fält att det brukar vara svårt att få vissa arrangörer att släppa på skyttekort. När vi arrangerat utanför klubben har det gått lättare
He has a powerful weapon
He charges a million a shot
An assassin that's second to none
The man with the golden gun
.
