308 Winchester, är den bra?

[nygamla AKI]

I någon diskussion på nätet för något decennium sedan påstod någon att anslagsenergin ger ett mått på den skadade volymen (wound cavity), medan rörelsemängden (kulmassa x fart), ger ett mått på penetrationen. Det finns en fysikalisk logik i detta som kanske de mer ingenjörsinriktade kunde reda ut.

EDIT Rättade till rörelsemängden.

[Filfrasen]

I någon diskussion på nätet för något decennium sedan påstod någon att anslagsenergin ger ett mått på den skadade volymen (wound cavity), medan anslagsmomentet (kulmassa x fart), ger ett mått på penetrationen. Det finns en fysikalisk logik i detta som kanske de mer ingenjörsinriktade kunde reda ut.

Är inte kulans massa tillsammans med fart just det som tillsammans blir anslagsenergi ?

Men det är klart, en lättare kula i högre fart kan ju ge samma anslagsenergi som en tyngre i lägre fart men uppvisa olika resultat.

[tjuröga]

I någon diskussion på nätet för något decennium sedan påstod någon att anslagsenergin ger ett mått på den skadade volymen (wound cavity), medan rörelsemängden (kulmassa x fart), ger ett mått på penetrationen. Det finns en fysikalisk logik i detta som kanske de mer ingenjörsinriktade kunde reda ut.

EDIT Rättade till rörelsemängden.

Det stämmer! Även om energin är densamma så diffar rörelsemängden om kulorna är olika vikt. Här har en tyng kula en fördel.

Men som sagt, älgen dör nog av båda

[Anders Ö]

Jag skulle nog säga tvärsnittsarea och hastigheten ger sårkanal .
En tung kula med samma hastighet ger ingen större sårkanal , bara längre , vilket naturligtvis är bra.

[jmkhenka]

I någon diskussion på nätet för något decennium sedan påstod någon att anslagsenergin ger ett mått på den skadade volymen (wound cavity), medan anslagsmomentet (kulmassa x fart), ger ett mått på penetrationen. Det finns en fysikalisk logik i detta som kanske de mer ingenjörsinriktade kunde reda ut.

Är inte kulans massa tillsammans med fart just det som tillsammans blir anslagsenergi ?

Men det är klart, en lättare kula i högre fart kan ju ge samma anslagsenergi som en tyngre i lägre fart men uppvisa olika resultat.

Energi går upp snabbare med fart (4 ggr mer energi om du dubblar hastigheten, eller nått sånt. Det är exakt samma princip som med bromssträcka och hastighet om du läst körkortsteori).

Det är lite därför man har ett VIKT och ENERGIKRAV. Energikravet kan vara ganska lätt att uppnå, en lätt kula på 4 gram i 1000 msec ligger på 2000J.
En 10 grams kula i samma hastighet har 5000 j.

[lasse-a]

Jag tycker inte alls det är något problem med klass 1 gränserna i Sverige, får du klass1 licens på den bössa du söker licens på så är det bara att panga på en Älg

Nej, jag vill vara tydlig här eftersom det varit på tapeten: Jag är inte för någon reglering av tak.

Frågan var bara om man når en punkt när "det är nog", dvs man vinner inte så mycket med större doningar. Jag tolkar dig som att du menar att det egentligen inte gör det?

Som GRG-skytt i lumpen så fantiserade jag och laddaren som också var jägare om att skjuta en Älg med den 84mm grova övningsprojektilen som verkade vara i aluminium eller liknande ...

Jo, jag tror man kan frångå kravet på expanderande kula då...

[lasse-a]

I någon diskussion på nätet för något decennium sedan påstod någon att anslagsenergin ger ett mått på den skadade volymen (wound cavity), medan rörelsemängden (kulmassa x fart), ger ett mått på penetrationen. Det finns en fysikalisk logik i detta som kanske de mer ingenjörsinriktade kunde reda ut.

EDIT Rättade till rörelsemängden.

Ja, det är lite så. Potatiskastare länkade till en rapport där en gubbe i USA försökt att modellera expanderande kulor i djurkroppar baserat på verkliga data. Han har kommit en bit på vägen helt klart. (Men jag hittar inte länken i hastigheten).

Det blir inte så enkelt att man kan dela upp effekterna av energi och rörelsemängd på det sättet. Och gubben hävdar "energi", men hans egna beräkningar lägger stor vikt vi rörelsemängd. (Fysikrepetition: rörelsemängden är bara massan gånger hastigheten. Energin är halva massan gånger hastigheten i kvadrat. Dvs R = mv och E = 1/2mv^2. Om vi höftar lite och använder samma kula så är rörelsemängden beroende på hastigheten, medan energi är beroende av hastigheten gånger hastigheten. Om vi dubblar hastigheten så blir rörelsemängden den dubbla, men energi blir fyra gånger så stor.)

Skall man summera så behövs båda i tillräcklig mängd. Och kulkonstruktion osv. spelar (naturligtvis) också roll.

Så skall man ha ett mått på sårkanalens storlek så blir det något mittemellan rörelsemängd och rörelseenergi. Dvs inte hastigheten rakt, av, men inte så mycket som hastigheten i kvadrat heller. Kanske upphöjt till 1.5 eller så...

[Anders Ö]

Annars så kan man ju prova praktisk också..

Det är ju bara att skjuta i nått media typ lera eller tvålblock .

Sen mäter man expantion/kavitet/volym , och så penetration förstås.

Man kan ju även lägga in nån sorts bensimulation..
Det är nog enklare än att försöka räkna ut det..., och man vet ju ändå inte föräns man provat om det stämmer ... , då är
det bättre att prova först

Sen jämför man det mot andra kulor

Kulans utsvampade form avgör mycket på vilket vis kulan gör sig av med energin , ju större flat yta på kulan tillsammans med hastigheten ger bra energiavlämning åt sidorna

[tjuröga]

Blött tidningspapper har jag sett att vissa använder men det är nog för hårt för att simulera ett djur. Kött är mjukt. Benen är hårda så kanske en tunn plywood på ballistisk gele.

[Anders Ö]

VetemjölsDeg

[birk0323]

Det man skulle kunna göra är att sätta upp ett grovt ben från en vuxen älg och bogbladet, 'Montera blött tidningspapper framför och bakom... Ska snart släppa hunden men det går ju att testa sedan, älgben har jag och bogblad men jag har ingen 308w, är väl största problemet Kanske man kan ta 30-06 och 6,5X55 och skjuta några smällar. Kommer jag hem i tid...

[Nutcase]

Ja, det är lite så. Potatiskastare länkade till en rapport där en gubbe i USA försökt att modellera expanderande kulor i djurkroppar baserat på verkliga data. Han har kommit en bit på vägen helt klart. (Men jag hittar inte länken i hastigheten).

Här finns en NZ som också testar kulors effekt i djurkroppar, https://www.ballisticstudies.com/Knowledgebase.html" onclick="window.open(this.href);return false;

[Anders Ö]

Den här skapligt
informations-späckad...
http://www.rathcoombe.net/sci-tech/ball ... thods.html" onclick="window.open(this.href);return false;

[lasse-a]

Den här skapligt
informations-späckad...
http://www.rathcoombe.net/sci-tech/ball ... thods.html" onclick="window.open(this.href);return false;

Ja, det var den jag hänvisade till. Tack för att du hittade den. Han använder som sagt redan publicerade data på sårkanaler för att bygga en modell.

Och ja, naturligtvis så måste man göra experiment. Men de är inte särskilt användbara om man inte kan knyta dem till en teori. Du vet ju då nämligen inte bla var gränserna går, om det finns några starka icke-linjära fenomen, om du ligger nära någon gräns etc.

Att bara bygga en bro, köra en lastbil över den, och förklara den lyckad och färdig om den står kvar, ses inte längre som tillräckligt...

(Eller rättare, det fungerade förvånansvärt bra när man byggde i trä. När stål kom in i branschen, så gick det åt h-vete...)

[nygamla AKI]

... Du vet ju då nämligen inte bla var gränserna går, om det finns några starka icke-linjära fenomen, om du ligger nära någon gräns etc.
(Eller rättare, det fungerade förvånansvärt bra när man byggde i trä. När stål kom in i branschen, så gick det åt h-vete...)

Du tänker förstås på Lorenz attractor http://mathworld.wolfram.com/LorenzAttractor.html" onclick="window.open(this.href);return false; Jo, den har sina följder vid överraskande gränser, både för sårkanaler och broar!

Men det var nog inte stålet som ställde till det. Det var/är(!) mest gammal välbeprövad hübris, som ingenjörer så gärna och ödmjukt tenderar att svämma över av då de ställs inför stora utmaningar typ överlånga broar, tunnlar genom Hallandsåsen, Olkiluoto 3 osv.

[exabit]

lasse-a har nog kommit nära det övergripande problemet då vi diskuterar skillnader i effekten av olika kalibrar. Bara effekten är tillräcklig så blir inte en död älg mer död av en grövre kaliber.

Ett annat sätt, än 22LR mot 40mm, att ta sej an problemet är att se hur jägare ser på kalibervalet för styvare byten. Ta afrikansk buffel (Syncerus caffer). 375H&H anses minimum. Men backuppen är betydligt grövre (vad jag förstått). OM jägarn kan visa sej pålitlig med grövre kalibrar är de välkomna. 375 kommer sej av att de flesta ändå kan hantera denna, någorlunda. Afrikajaktforumen är fulla av åsikter. Min allmänna slutsats är att JA kalibern har betydelse, men skottplaceringen är viktigare om kalibern är tillräcklig.

Ja, det var ju lite det jag var ute efter. Det kanske är så att bara det är stort nog, så spelar det inte någon större roll hur mycket större det är. Vi kan ju trots allt inte skjuta GRG på älgarna... Så stort nog, och träff på rätt ställe.

P.S. Vad har man typiskt som backup när "the Queen of mediums" inte räcker till? Hur mycket värre är det? Och när blir skottplaceringen så mycket sämre pga att kanonen är för stor att det inte funkar av det skälet?

Kevin Doctari Robertson är känd för sin 505 Gibbs som backupbössa. Annars verkar 458 Lott vara väldigt poppis i slika sammanhang.

[lasse-a]

Kevin Doctari Robertson är känd för sin 505 Gibbs som backupbössa. Annars verkar 458 Lott vara väldigt poppis i slika sammanhang.

Ja, där har iaf jag checkat ut. Jag skulle nog inte ens tåla att stå i närheten, än mindre träffa...

[lasse-a]

Du tänker förstås på Lorenz attractor http://mathworld.wolfram.com/LorenzAttractor.html" onclick="window.open(this.href);return false; Jo, den har sina följder vid överraskande gränser, både för sårkanaler och broar!

Men det var nog inte stålet som ställde till det. Det var/är(!) mest gammal välbeprövad hübris, som ingenjörer så gärna och ödmjukt tenderar att svämma över av då de ställs inför stora utmaningar typ överlånga broar, tunnlar genom Hallandsåsen, Olkiluoto 3 osv.

Njae, man behöver inte gå så fullständigt överstyr för att hitta ett icke-linjärt problem. Det räcker med betydligt mindre avancerade matematiska konstruktioner.

Du är ungefär 100 år för ny i dina uppräknade ingenjörsmässiga misstag. Jag pratar om när gjutjärnet blev vanligt. Helt plötsligt så fungerade inte gammal beprövad erfarenhet pss. som det gjort med trä. Trä böjs nämligen och knakar och lever om när det överbelastas. Men så är det inte med järn/stål. Det säger bara pang. Så herrar som Bernoulli och Euler började ta fram matematiska modeller för varför broar osv. höll. Dvs de utvecklade det vi idag kallas hållfasthetslära. Vi saknade förmågan att räkna på dessa fenomen innan vi hade den, utan fick gå på magkänsla. (Jmf. Regalskeppet Vasa...) Och den metoden har sina begränsningar.

[Velcro Fly]

Om ni två riktigt , RIKTIGT försöker tror ni då att ni kunde få tråden ännu mer riktat till lära om historia och fysikens lagar ?
Alltså RIKTIGT försökte ?


Skickat från min iPhone med Tapatalk Pro

[lasse-a]

Om ni två riktigt , RIKTIGT försöker tror ni då att ni kunde få tråden ännu mer inriktat till lära om historia och fysikens lagar ?

Tycker du inte vi lyckas? Då får vi ta i från tårna i fortsättningen!