Vapnet köptes från början som en Winshester M70 LA Westerner .308 Win.
Det var första klass1 vapnet efter jägarexamen. Allt eftersom tiden gick så blev jag mer och mer sugen på att låta bygga ett pecisionsvapen av bössan
lämpat för långa skjutavstånd, men inget bänkskytte.
Efter lite efterforskningar främst på amerikanska prickskytteforum (eftersom jag själv är mkt intresserad av prickskyttar och hur dom arbetar) så hade jag fått en hyffsad grund med information att jobba med.
Den gamla mekanismen med pipa skickades till Sundbergs Specialvapen (Stigge). Jag hade bestämt mig för en rostfri Lothar Walther pipa i profilen #2300 (Benchrest Light Varmint). Den skulle vara 24½", 1-12 i räffelstigning och ha 11 graders match kröning och ett lite tightare patronläge.
I samma veva so vapnet var hos Stigge så tog jag hem en Ken Faell bas från Bronells som jag skickad pp till Stigge för montering. Basen har 20 MOA incline så man spar på höjdjusteringen rätt mycket med hjälp av den.
Ompipningen gick snabbt och Stigge riktade även låda och slipade in lås klackarna. Väl hemma igen så vänade en Choate Ultimae Sniper stock so jag köpt via Ebay. Siket blev ett Zeiss Conquest 3-9x40 Mil-Dot i Warne QR ringar. Ett par Harris BRM-S bipods hade jag också skaffat.
Resultatet såg ut så här. (Har dock haft svart pipa ett tag också. Stocken är här lackad i försvarets olivgröna IR dämpande färg)
I denna konfiguration sköt jag 670 skott med vapne. Precisionen var bra men jag ville ha lite mera. Bla högre förstoring på siktet samt ett robustare pålitligare sikte än det 1" Zeiss som nu satt på. Stocken var också lite klumpig i andra ställningar än liggande.
I slutet av Mars beställde jag en McMillan A5 stock direkt från USA. Valde inmolded color 50% OD, 25% Black, 25% Gray. 13 veckor senare kom stocken till mig. I April bestölldes ett IOR 3-18x42 IL/MP8 sikte. Hade läst otroligt mkt possitivt om IOR och speciellt om just det siktet. Siktet är framtaget i sammarbete med en fd prickskytt (Vernon Harrison, en mkt trevlig herre för övrigt) som tjänstgjort i Vietnam. Han driver numera Central Virginia Tactical, en prickskytteskola i USA.
Stocken skulle hellst plastbäddas så den skickades med vapnet till Stigge igen. Tog hem en ny Badger Ordnance bas från Brownells och skickade den med till Stigge, lika bra att byta upp sig medans vapnet ändå var där tänkte jag. Även denna med 20 MOA incline.
Efter lång väntan kom så mitt IOR sikte hem tillsammans med IOR´s ringar. SKickade även ringarna till Stigge för lappning.
Så idag kom hela kalaset hem igen. Det var i sista minuten eftersom jag behöver vapnet kommande helg då jag och några kompisar arrangerar en enklare träff med en mindre tävling för att låta folk prova på skytte på upp till 600m. Stigge hade redan innan lovat att jag skulle ha vapnet innan dess och det fick jag, tack Stigge!
Nu ser vapner ut såhär.
Hittade inte min standard vita filt att fota mot så det blev en filt med stjärnbaneret istället.
Har bara skjutit en serie sedan det anlände och den var på 80m från bänk. Provade två laddningar med olika krutlott men på så kort avstånd är det svårt att se hur dom egentligen går, men här på 80m funkar båda lotterna lika iaf.
Så nu är vapnet klart för den här gången. Vad det kostat hittills törs jag inte räkna på längre, men det är värt varenda öre.
Funderingarna har redan startat om jag inte skulle haft något lite grövre i skåpet också. En .338 Lapua Magnum hägrar...Edit: Behöver jag tillägga att Stigges jobb är i toppklass? Tack Stigge för all hjälp.
