Tänkte höra lite med er kring vilka faktorer utöver gnagarstammen ni anser påverkar småviltets numerär, primärt då skogs och fälthönsen, men även övrigt småvilt upp till rådjuren.
Vilka huvudsakliga faktorer är det som påverkar de olika arternas reproduktion och överlevnad (predatorer, födotillgång, väder, klimatförändringar, ändringar i landskapet över tid mm osv)?
Gör ni något för att påverka småviltets numerär, och om så, märker ni av någon större skillnad?
Mvh
Småviltets upp & nedgångar..
Moderatorer: taxen, Fritz Kraut
-
Jisse
- Inlägg: 3345
- Blev medlem: 23 maj 2003, 19:22
- Ort: Norrbotten
Småviltets upp & nedgångar..
"För att veta måste man se"
.22 lr
.22 lr
- älg
- Inlägg: 1186
- Blev medlem: 28 maj 2011, 20:35
Re: Småviltets upp & nedgångar..
Jag är långt ifrån någon expert, men här är några saker som jag tror mig förstå. Den som vet bättre får gärna rätta mig.
Skogsfågel: Väder och födotillgång för kycklingarna. Att det inte är 4 grader kallt och regn när de kläcks, och att det finns larver att äta. Svårt att påverka.
Hare: Skogsharen får det svårare under snöfattiga vintrar eftersom den skiftar färg. En vit hare i ett snöfritt landskap syns bättre än en grå.
Rådjur: Födotillgång. Ju mer mat desto fler kid kan geten få. Kan påverkas genom exempelvis stödutfodring på vinterhalvåret. Predatortrycket på kid är större i jordbrukslandskap än i skogslandskap, så har man mycket åkermark på jaktmarken så får man ligga hårdare åt räven, vilket man förstås bör göra även i skogsmark.
Det som jägare främst gör för småviltet torde vara predatorjakt och stödutfodring. Nötskrika och svartfågel tar ägg från exempelvis skogshöns. Har man mink på marken så kan man hålla efter den, för den är också svår på ägg. Räv är förstås viktig att jaga då den tar det mesta. Man kan också ordna skydd åt exempelvis haren. En bekant brukar lägga ut lastpallar i skogen som han täcker med ris. Haren kommer in under lastpallen men inte räven, enligt vad han själv säger, jag vet inte hur bra det funkar. En viltåker gynnas många arter av. Och överhuvudtaget ett brukande av marken som inte bara gynnar virkesproduktionen, utan som även gynnar viltet. Det kan förstås vara svårt att göra något åt om man bara arrenderar jakten och inte äger mark.
Skogsfågel: Väder och födotillgång för kycklingarna. Att det inte är 4 grader kallt och regn när de kläcks, och att det finns larver att äta. Svårt att påverka.
Hare: Skogsharen får det svårare under snöfattiga vintrar eftersom den skiftar färg. En vit hare i ett snöfritt landskap syns bättre än en grå.
Rådjur: Födotillgång. Ju mer mat desto fler kid kan geten få. Kan påverkas genom exempelvis stödutfodring på vinterhalvåret. Predatortrycket på kid är större i jordbrukslandskap än i skogslandskap, så har man mycket åkermark på jaktmarken så får man ligga hårdare åt räven, vilket man förstås bör göra även i skogsmark.
Det som jägare främst gör för småviltet torde vara predatorjakt och stödutfodring. Nötskrika och svartfågel tar ägg från exempelvis skogshöns. Har man mink på marken så kan man hålla efter den, för den är också svår på ägg. Räv är förstås viktig att jaga då den tar det mesta. Man kan också ordna skydd åt exempelvis haren. En bekant brukar lägga ut lastpallar i skogen som han täcker med ris. Haren kommer in under lastpallen men inte räven, enligt vad han själv säger, jag vet inte hur bra det funkar. En viltåker gynnas många arter av. Och överhuvudtaget ett brukande av marken som inte bara gynnar virkesproduktionen, utan som även gynnar viltet. Det kan förstås vara svårt att göra något åt om man bara arrenderar jakten och inte äger mark.
Jag har skaffat en avatar. Nu ska jag bara fixa en signatur!
-
Jisse
- Inlägg: 3345
- Blev medlem: 23 maj 2003, 19:22
- Ort: Norrbotten
Re: Småviltets upp & nedgångar..
Att skogshönsen kan få en jobbig start om vädret är ogynnsamt kan man ju förstå, är det lite insekter och kallt så blir det tufft.
Däggdjuren har ju sina mödrar som diar, så de har ju en fördel i det.
Men vad är dåligt väder, regn, köld, sen vår/försommar?
Själv tror jag fågeln är mer känslig än däggdjuren just pga "väderkänslighet" då de ej diar som däggdjuren gör.
Kullstorlekarna talar väl en del för det också, fåglarna har ju i regel fler ägg än vad däggdjuren har ungar.
Räven är väl lite av ett undantag som kan föda fram rätt många avkommor, därav spelar den troligen en ganska stor roll i predationen av övrigt småvilt, både goda och dåliga år..
Hur är det med minken och mården, får de många ungar?
Däggdjuren har ju sina mödrar som diar, så de har ju en fördel i det.
Men vad är dåligt väder, regn, köld, sen vår/försommar?
Själv tror jag fågeln är mer känslig än däggdjuren just pga "väderkänslighet" då de ej diar som däggdjuren gör.
Kullstorlekarna talar väl en del för det också, fåglarna har ju i regel fler ägg än vad däggdjuren har ungar.
Räven är väl lite av ett undantag som kan föda fram rätt många avkommor, därav spelar den troligen en ganska stor roll i predationen av övrigt småvilt, både goda och dåliga år..
Hur är det med minken och mården, får de många ungar?
"För att veta måste man se"
.22 lr
.22 lr
- potatiskastare
- Moderator
- Inlägg: 14250
- Blev medlem: 12 nov 2002, 21:37
- Ort: Skåne
Re: Småviltets upp & nedgångar..
I mina hemtrakter verkar det handla om mat och skydd till stor del. Skydd kan då vara tvådelat. Tar man bort alla rovdjur behövs inte så mycket skydd från dem men fortfarande väderskydd. Har man rovdjur blir behovet av fysiskt skydd t.ex täta snår än viktigare.
Det märktes tydligt hur komplicerat det är med olika stammar, födotillgång etc när räven försvann av skabben. Rådjuren ökade helt logiskt. De betade upp det mesta blåbärsriset som vanligen erbjuder mat och skydd åt fler. Samtidigt ökade mården. Sedan kom katten tillbaka. Då ökade plötsligt skogshönsen. Jag tror det är en delad effekt av mer bärris, mindre mård och mindre grävling.
Har genom åren experimenterat en del med åtgärder åt småviltet och där jag växte upp tror jag bristen på skydd var största problemet. Gjort en del försök att skapa skydd genom t.ex plantering, toppröjning mm och jag tror det fungerar, men det är svårt att dra slutsatser när det är så mycket som påverkar.
Det märktes tydligt hur komplicerat det är med olika stammar, födotillgång etc när räven försvann av skabben. Rådjuren ökade helt logiskt. De betade upp det mesta blåbärsriset som vanligen erbjuder mat och skydd åt fler. Samtidigt ökade mården. Sedan kom katten tillbaka. Då ökade plötsligt skogshönsen. Jag tror det är en delad effekt av mer bärris, mindre mård och mindre grävling.
Har genom åren experimenterat en del med åtgärder åt småviltet och där jag växte upp tror jag bristen på skydd var största problemet. Gjort en del försök att skapa skydd genom t.ex plantering, toppröjning mm och jag tror det fungerar, men det är svårt att dra slutsatser när det är så mycket som påverkar.
Bleifrei – profitieren statt diskutieren
Brenneke
Brenneke
-
Jisse
- Inlägg: 3345
- Blev medlem: 23 maj 2003, 19:22
- Ort: Norrbotten
Re: Småviltets upp & nedgångar..
Vilka småviltsarter anser ni är "enklare" att främja, respektive vilka är svårare att hjälpa med viltvård?
Jag tänket att rådjuren är relativt lätta att stärka stammen på dels genom utfodring samt hålla efter räven, så länge det nu inte finns lodjur på marken, då blir det ju fort en svag stam förstås.
Hur påverkar stark jakt efter en specifik predator de andra predatorerna, och hur påverkar den eventuella förändringen predatorarterna mellan de andra småviltsarterna?
Tex om det skjuts mkt räv, ökar då mård och grävling, osv?
Bör ju rimligtvis vara så, om det nu går att jaga så pass effektivt?
Jag tänket att rådjuren är relativt lätta att stärka stammen på dels genom utfodring samt hålla efter räven, så länge det nu inte finns lodjur på marken, då blir det ju fort en svag stam förstås.
Hur påverkar stark jakt efter en specifik predator de andra predatorerna, och hur påverkar den eventuella förändringen predatorarterna mellan de andra småviltsarterna?
Tex om det skjuts mkt räv, ökar då mård och grävling, osv?
Bör ju rimligtvis vara så, om det nu går att jaga så pass effektivt?
"För att veta måste man se"
.22 lr
.22 lr




