Bästa all-round rasen?

[Canta]

Faktiskt … varit med om rätt effektiv rådjursjakt med labb, med ensamjakt alltså. Labben jobbar tyst o inte så där jättefort. Man tar pass på nån höjd ovanför t.ex. ett hygge. Rådjur drar först iväg men går sen alltmer över till lyssna på var hunden är. Vill då gärna ut på öppningar. Kräver såklart pejl o att rådjuren inte varsnat jägaren. Ändå ingen ideal jakt med tyst hund o rådjur.

F.ö, finns en i trakten med två KLM. Han har visst mest till jakten i Norrland, då på fågel mest. De där två vovvarna är iaf. ständigt ute på frijakt i trakten, hundförbud eller ej, på annans mark. Gör väl ingen större skada man inte kan man ha dom lösa på gårdstomten särskilt länge, eller ..

[Tomps]

Du har helt klart rätt i att en kortdrivare inte fungerar till ensamjakt på rådjur. Ska ensamjakt med hund på rådjur fungera så ska du ha en långsamdrivare, typ tax.

Hade många fina ensamjakter på rådjur och även hare och hjort med wachtel, trots drev på max 10-15 min oftast kortare, så visst fungerar det utmärkt - men det är en rörligare jakt och man får vara mer på alerten, smyga och passa växelvis samt ha bra kontakt med hunden . Fördelen är att man slipper stå och vänta och glo på en GPS, samt att åtminstone jag tycker det är roligare och mer aktivt och utmanande.

[finnjägarn]

tror nog man kan ha fina jakter med kortdrivande hundar. men på större marker är det bättre med långdrivare. på en stor del av min mark har vi bara km tals med skog så då man väl hittar rådjuren/hjortarna så är det ju kul om hunden håller i lite . men då har vi också en såt som det alltid finns mycket vilt i men ligger nära villor och storvägen. så där har nog taxen varit nära att stryka med några ggr då han hållit i för länge så i sådanna områden tror jag en kortdrivare är bättre

[birk0323]

Jag tycker det låter som du ska ha en Vorsthe. Långa vandringar, ensam på fjället... Säkert trevligt med diverse labbar osv men där på fjället vill du ha en jaktkompis med dig som levererar tungt i alla lägen och även när du kommer "låglänt" var det nu må vara så kan det ju tänkas att viltet att jaga är ett annat än ripor... att skaffa en hund för en par tre tillfällen av älgjakt är ju bara att glömma så den delen kan du koppla bort.

Jag har sovit flertalet nätter på fjället med både hund och ripor i tältet och även stått tacksam vid flertalet eftersök när jag släppt Vorsthe´n och han kommit tillbaka med en "bomskott" i munnen och en glad och förvånad skytt som försökt släta över sina "bomövertygelser" som getts efter skottet... jag skulle ha delat en bild här på oss i tältet men jag orkar inte processen nu. Många nätter har det varit under granar och diverse tillfälliga skydd och även om jag vid många tillfällen haft möjlighet att ta hemåt till värme och skydd har vi stannat i skogen och det är där man gör den där "skillnaden" i samarbetet med en hund, i fält och på sätt och vis har rasen kanske mindre betydelse än vad som kan tyckas vid en första anblick. Jag vet inte hur andra jagar in sina hundar men det enda jag fokuserar på är att vara i skogen och jaga och ha hunden lös så mycket man bara någonsin kan samt att vara en seriös ledare att lita på i alla lägen oavsett om det är mitt i natten mitt i en jaktsituation eller i tråkiga lägen när det är dags att hoppa in i bilen och fara hem, direktiven ska vara klara och icke ifrågasättbara.

Han räddade en fågel åt mig som hela sällskapet trodde jag bommat... sedan kom min Isak med tuppen i munnen och sällskapets skämtsamma ton tog en lite mera "respektfull" ton... det är en väl injagad vorsthe, det är sånt där man inte glömmer eller när kompisen misströstar " fan jag bommade" och hunden kommer med fågeln eller när kompisen eller en själv skjutit och fågeln hamnar en par hundra meter ut i vattnet och hunden tittar på en i strandkanten och man säger varsågod strax innan han slänger sig ut i vattnet... när bävern flyter i strömmen och man hör hur bepälsad kompis gnyr bredvid.."var så god" och problemet är löst.

Eller när bästa jakt-kompisen felskjuter en älg och man jobbar halva natten och till slut får lägga sig på samma älg efter ett bra arbete av hunden eller när man somnar i jaktkojan med vovven intill och släpper vid stugknuten på morgonen och skjuter en älg på stånd timmarna senare för samma hund och man sitter där senare tillsammans vid älgen i en hyggeskant och förstår varandra på ett sätt som inte går att förklara i text....

Skaffa dig en jakthund och se till att ha tillräckligt med tid att få de upplevelser man förtjänar om man bara lägger ner den tid som behövs, det är värt det.

[oinas]

Svårt se att det finns mer allroundhundar än tyskterriers. Jaga ovan under och mitt i jord. Driver klöv,tass,cykel, PostNord,brevbäraren,fågel, grävling,ekorre,kotte,hare husse,plåster,grönt, blått, gult osv osv ... Bra jakthund helt enkelt. Om du jagar tillräckligt.

[birk0323]

Svårt se att det finns mer allroundhundar än tyskterriers. Jaga ovan under och mitt i jord. Driver klöv,tass,cykel, PostNord,brevbäraren,fågel, grävling,ekorre,kotte,hare husse,plåster,grönt, blått, gult osv osv ... Bra jakthund helt enkelt. Om du jagar tillräckligt.

Hur fungerar tyskterriers på fjället där det i huvudsak är ripor ?

[Broder Tuck]

Rubriken kan vara lite missvisande. Läser man bara den och inte frågan får man gärna svar om hundar för diverse andra användningsområden.

Om TS mestadels ska jaga fågel både i fjällen och hemmaplan och en del kanin samt rådjur hemmavid så skulle jag personligen vid en liknande situation valt en stående fågelhund och jagat fågel med den, samt använt den till eftersök. Vet inte hur bra kaniner trycker för en hund? Skogshare har man ju haft stånd på ett flertal gånger vid injagning. Inget jag uppmuntrat men om jag inte tänkt gå prov med mina pointrar hade jag nog inte brytt mig utan fällt dessa.

Välj en etablerad ras är mitt råd. Undvik de med små avelsbaser och utbredd sällskapsavel. De vanliga raserna är oftast vanlig av någon anledning, tyvärr har det varit av fel anledning för en del raser. Speciellt Irländsk Setter och Weimaraner men även några till har stor andel sällskapshundar. Kolla hur föräldrar och även bakåt i stamtavlan hur många som är jaktprovsmeriterade. Har tiken eller hanen några tidigare avkommor, kolla i så fall hur det gått för dem. Finns det möjlighet att följa med ut före tiken är parad är det en fördel att få se hur den arbetar och är som hund. Tycker du inte om tiken köp ingen valp där. Är man lat kollar man mest tikens meriter, ingen med en bra tik parar henne med en medioker hanne.

Väljer du en Vorsteh så kan du ju ändå använda den till eftersök på diverse vilt. Personligen skulle jag inte använda en sådan till stötjakt/kortdrivare. Onödigt begränsa fågeljakten med en hund som man inte ska släppa när fågeljakten är som bäst. Stor chans att ”allroundhunden” jagar fel vilt vid fel tillfälle. Bland fåglarna ska man inte glömma bort morkullan, kan ge väldigt rolig jakt.

Om du har möjlighet – besök ett jaktprov och bilda dig en uppfattning om hur de arbetar. Fråga gärna och mycket.

Att lära en hund gå utan koppel är ingen större sak bara man är konsekvent och har hand med sin hund. Jag har alltid lärt hundarna kommandot att gå bakom. Då är det ingen stor grej att ha hunden i koppel heller och den får gå bakom om det är lämpligt för stunden. De gånger jag varit på jaktprov eller jagat tillsammans med någon annan eller på den tiden jag hade fler fågelhundar så fick den hund som inte låg ute i sök vackert gå bakom husse tills det blev dags att byta hund som fick jaga. Så varvade man hundarna så de jagade kanske 20minuter innan den andra fick ta vid. Ibland följde man någon så vi hade 3-4 hundar som fick turas om. På jaktprov ska de ända vänta på sin tur att få söka så det är lika bra lära hunden det.

I bokväg kan jag rekommendera Sten Christofferson böcker. Allra helst Fågelhundar dressyr och jakt. Men egentligen allt jag läst av honom har varit bra.
Vidare kan man med fördel läsa Fågelhundens ABC&D av Johan B Steen och Erik Wilsson den har några år på nacken vilket märks bitvis men jag tycker den är läsvärd. Kapitlen med raser tycker jag är intressant och lärorikt ibland rätt underhållande ocskå.

[Canta]

Ok bra. Personligen tycker iaf jag att labbar är rätt tråkiga dvs sävliga o matgalna. Pointer för närviga o många settrar likaså. Vorsteh är en bra typ men stor o stark o som kräver ständig påpassning. Dessutom, på fjället har Vorsteh många gånger dragit efter renar. Minns en gång då vi ta upp tjocka plånboken för att få tillbka en Vorsteh från urfolket.
Skulle nog satsa på en spaniel av nån typ. Alla ripor finns ju inte uppe på kalfjället heller. Kaniner far upp nära liksom fasaner i snåren. Första hund ska vara lätt o familjekär.

Ang Sten Christofferson, som man kände nära, var han mycket präglad av England o deras traditioner av ständiga 'trails' el hundprov varje helg. Blev lite för mycket av disiplin o mindre av kontakt med husse. Såg många hundar som var halvvrak efter Stens skola. Hundar kan bli nerviga av ständig disipiln o vågar då inte jobba självständigt. En hund ska inte vara en maskin som man visslar o styr runt hela tiden, eller ...

[Broder Tuck]

Skulle nog satsa på en spaniel av nån typ. Alla ripor finns ju inte uppe på kalfjället heller. Kaniner far upp nära liksom fasaner i snåren. Första hund ska vara lätt o familjekär.

Ang Sten Christofferson, som man kände nära, var han mycket präglad av England o deras traditioner av ständiga 'trails' el hundprov varje helg. Blev lite för mycket av disiplin o mindre av kontakt med husse. Såg många hundar som var halvvrak efter Stens skola. Hundar kan bli nerviga av ständig disipiln o vågar då inte jobba självständigt. En hund ska inte vara en maskin som man visslar o styr runt hela tiden, eller ...

Sten har jag aldrig träffat, bara läst hans böcker. Så hur han och hans hundar betedde sig kan jag inte uttala mig om. Spanieljakt har jag ingen erfarenhet av alls, stående hundar har jag haft sedan 2003. Jag har inte gått många prov utan mest ägnat mig åt jakt. Däremot vet jag och förstår värdet av en väldresserad hund.

Enligt min mening så kan en hund aldrig vara för lydig men måste kunna jobba självständigt för det. Hålla god kontakt men ändå söka ut och ta för sig. Hur stort den ska gå är beroende på terräng och väderlek. Givetvis också vilka slags fåglar vi jagar. Jagar jag tjäder på senhösten måste hunden kunna gå större än om jag jagar morkulla på gamla igenvuxna odlingar då jag helst ser ett relativt snävt sök med täta slag.

Jag styr bara hunden då jag finner det nödvändigt. Det är ju som du skriver att man ska inte behöva vissla och styra hunden hela tiden. På en jakttur på ett par timmar kanske jag styr hunden några enstaka gånger, ibland inte alls. Däremot om den har en lämplig bredd på sitt sök och självmant söker kontakt med mig får den gärna ett lågmält braaa när hunden passerar. Kontakten och samspelet är ju det som gör det så fantastiskt roligt.

[Gustav III]

Tackar så mycket för alla svar. Det blir nog att jag kör på en korthårig Vorsteh. Det känns som det säkraste valet. Och det verkar dessutom vara en riktigt bra sällskapshund också.

Håller dock Kleine Munsterländer i åtanke också. Egentligen kvittar det. Jag får prata med uppfödare av båda raserna och se vad de säger. Får jag chans att ta en KM direkt istället för att vänta månader på en Vorsteh, så tar jag nog en KM. Det kommer bli bra vilket som.

[Townes van Zandt]

Tackar så mycket för alla svar. Det blir nog att jag kör på en korthårig Vorsteh. Det känns som det säkraste valet. Och det verkar dessutom vara en riktigt bra sällskapshund också.

Håller dock Kleine Munsterländer i åtanke också. Egentligen kvittar det. Jag får prata med uppfödare av båda raserna och se vad de säger. Får jag chans att ta en KM direkt istället för att vänta månader på en Vorsteh, så tar jag nog en KM. Det kommer bli bra vilket som.

Det är alltid värt att vänta på rätt valp!

[birk0323]

Tackar så mycket för alla svar. Det blir nog att jag kör på en korthårig Vorsteh. Det känns som det säkraste valet. Och det verkar dessutom vara en riktigt bra sällskapshund också.

Håller dock Kleine Munsterländer i åtanke också. Egentligen kvittar det. Jag får prata med uppfödare av båda raserna och se vad de säger. Får jag chans att ta en KM direkt istället för att vänta månader på en Vorsteh, så tar jag nog en KM. Det kommer bli bra vilket som.

Jag tror du gör ett bra val, lycka till och se till att putta in tiden som behövs.

[Triumph]

När jag började leta jakthund för ca 8år sen så va jag o tittade på klm och sträv & kortvårs vorsteh.
Det som avgjorde för mig var endast pälslängden. Det blev ett korthår, fastnar mindre skit.
Men oavsett vilken av dom 3 raserna så får du en hund som kan användas till mkt.
Även Gordon är trevliga men det föds få valpar.

[wande]

Ska du jaga ensam på fjäll, skog och ha till diverse annan jakt eftersök så kommer du gråta om du skaffar annat än vorsteh.
Dumt å rekomendera annat och dom går å få hur lydiga som helst. Så gå utan koppel behöver du inte vara orolig för så länge du lägger ned tid.


Skickat från min iPhone med Tapatalk