Kort om bössan.
Svensktillverkat PCP gevär i bullpup format, finns i flera kalibrar och det finns gott om tillbehör. Det är en rakrepeter och geväret har en riktigt bra två stegs avtryckare. Nyligen släpptes en uppdaterad variant av geväret som bl.a. har större magasin än vad mitt gevär har, för mer info om detta så hänvisar jag till FX hemsida eller Hurricane luftvapen. Bakkappan är ställbar i höjd vilket är bra. Ser man till formen på den så hade jag hellre sett att bakkappan var platt, kanske får jag möjlighet att göra en egen i framtiden. Undertill på bössan finns det en manometer som visar regulatorns tryck och på sidan av bössan finns manometern som visar luftflaskans tryck. Picatinnyräls för kikarmontage och tillbehörsmontage. Bössan kommer i en gedigen plastkoffert med lite småprylar som insexnycklar etc. Kofferten är riktigt bra men den är tung och jag föredrar att använda en smidigare tygväska när bössan transporteras. AR pistolgrepp som således enkelt går att byta om man känner för det. Geväret är smidigt och relativt tyst, även med full utgångshastighet. Geväret har en rad inställningsmöjligheter som man kan trimma om man vill och vet vad man sysslar med. Gör du fel kan du skada geväret invändigt och självorsakade fel täcks inte av garantin.
Meta:
Jag vet inte exakt när FX lanserade sin Impact modell. Kanske borde jag googla runt lite, men jag låter bli. Är man intresserad av historiken så går den att leta upp. Det jag kan berätta är att jag haft mina ögon på FX Impact sedan några år tillbaka. Den futuristiska looken, ryktet om att vara välskjutande och suget efter ett riktigt bra luftgevär liksom smälte ihop och materialiserades i en och samma bössa, FX Impact. Tankarna kring den gick som varmast när jag och min vän F årligen åker på jaktfältskjutningen på Spillepengen i Malmö och då tenderar det att bli en hel del snack om olika bössor, däribland FX. Men ändå har åren gått och ingen av oss skridit till verket.
För än nu i vintras.
Efter att ha spenderat mer tid än vad jag vill erkänna med att titta på Matt Dubbers (AirArmsHunterSA) videos på Youtube så blev suget till sist för kraftigt. Jag läste ännu en gång på om PCP vapen och startade en tråd här på forumet om hur det är med handhavandet. Jag var inte sugen på att stå och pumpa med handpump tills jag blev plommonlila i ansiktet, samtidigt som att det kändes avlägset att styra upp dykarflaskor, få de pumpade regelbundet och envisa rykten om läckande bössor sammantaget gjorde mig nervös. Bössan är inte direkt billig och det krävs lite tillbehör för att komma igång med att skjuta med en PCP bössa. Trots detta gnissel så kom jag fram till att det var dags, jag lämnade in ansökan och till sist ringde handläggaren från polisen. Jag hann tänka, ok, nu kommer jag stöta på patrull. Men handläggaren ville bara stämma av att bössan kommer att ta en plats i vapenskåpet men i övrigt så var det inte några som helst problem. Vi pratade PCP gevär och småviltsjakt en stund innan jag tackade för beskedet och vi lade på. Det tog ytterligare några veckor innan jag satte mig i bilen och körde norrut, till Hurricane luftvapen i Vittsjö. Tobbe som driver stället hade varit mer än hjälpsam med alla dumma frågor jag hade skickat innan via mail och väl på plats var han om möjligt ännu trevligare. Bössa, pump, diaboler och kikarringar köptes och vi hann prata en hel del under tiden. För er som inte redan varit i den lilla butiken i Vittsjö så kan jag varmt rekommendera ett besök. Det Tobbe inte har eller har koll på om luftvapen är förmodligen inte värt att veta.
Tobbe tunade bössan och fyllde tuben med dykarflaska och jag fick tipset att inte låta den gå under regulatortrycket, för att slippa behöva pumpa så in i h-vete.
Väl på banan för första gången.
Hemma hade jag monterat min gamla väldigt begagnade men i felfria IOR 2.5-10x44 kikare i FX No limit ringar. Ställt höjdjusteringen i kikaren till mitten och improviserat lite var jag trodde det var lagom att dra fast ringarna i höjd. Tanken med No limits ringarna är att man håller kikaren i mitten av justermånen där de optiska egenskaperna torde vara som bäst. Eller om man av något oklar anledning skulle behöva jättemycket höjdjustering så kan man kompensera för det också. Sedan bar det av till banan, med mig hade jag JSB King diaboler, pumpen, festis och choklad.
Jag stegade 50 meter och satte mig och sköt första skottet, som tog bara några cm från riktpunkten. Helt klart bara tur och ingen skicklighet, men efter att ha justerat kikaren några klick och indexerat tornen så var kikaren nollad. Jag växlade mellan att skjuta på typiska 10 ringade måltavlor och ett sådant där plingmål från Biltema. Jag testade att justera hastigheten och gjorde mitt bästa för att bli kompis med bössan. Jag kunde snabbt konstatera att den sköt helt enligt förväntningarna, superbt. Trycket är ett tvåstegs trycke som är riktigt bra och det går att skjuta drygt 3 magasin innan det är dags att börja tänka på att pumpa, då har manometern fallit från drygt 220 bar till strax under 150 bar. Jag har räknat på det och det krävs ungefär 3 pumptag per skott i maxfart. Då skickar den iväg de fläskiga .25 kalibers diabolerna i 274ms med väldigt låg ES på grund av bössans regulator som ser till att samma mängd luft puffar ut varje gång du trycker på avtryckaren. Magasinet rymmer 16 skott och till en början var den enda saken jag egentligen retade mig på, att ladda magasinet. Det är halvpilligt och även om .25 kalibers diaboler är fläskiga så är de rätt pyttiga i mina mekanikerhänder storlek 11. Hur det är att fylla på magasinen i 4.5mm vill jag inte ens tänka på. Ställer man ner hastigheten till minimum så har jag en utgångshastighet på ca 234 ms och det går utan problem att skjuta minst 5 magasin (80 skott) innan det är dags att pumpa igen. Det tycker jag känns mer än acceptabelt.
Under våren:
Jag hade förhoppningen att min son skulle tycka det var lite kul att skjuta med FX:en också och därmed använda bössan som en inkörsport till ett intresse för honom också. Han har tidigare testat 22lr men den bössan är för stor och han får liksom ligga över kolven och det är obekvämt på flera vis, resultatet blev där efter. Men med FX:ens slimmade AR grepp så kan han hålla ordentligt, jag har satt kikaren lite längre bak än vad jag hade behövt och det passar grabben inte utmärkt, men långt bättre än en normal studsarkolv. Så tillsammans har vi nu passerat över 1000 skott med min Impact. Så det har varit lyckat, mycket lyckat faktiskt.
Något som jag inte förväntade mig är att jag faktiskt kört till banan mer än en gång, med bara FX:en i bagaget. Det trodde jag aldrig skulle ske, utan jag tänkte mer att FX:en kunde vara ett komplement till mina större krutbössor men så är det inte. FX:en känns gedigen och är en fullgod vän på banan, den skjuter dessutom som en dröm. Jag sköt t.ex. denna träffbilden (6 skott) någon gång i våras, avstånd 50 meter:
I början av sommaren.
Vid det här laget börjar grabben faktiskt få lite blodad tand för det här. Att hänga med till banan är inte längre en välgörenhets grej mot att man får fika och skjuta lite FX. Nu handlar det snarare om att han aktivt kan komma och fråga om vi inte kan åka och skjuta lite med FX:en. Vem säger nej till en sådan fråga?
Med oss har vi bl.a. haft plingmålet från Biltema, billiga äpplen från lokala mataffären, små plastråttor och en och annan läskburk. Reaktiva mål är helt klart roligast, både för stora och små. Vi har testat på olika avstånd, från ca 15 meter ut till runt 106-107 meter. Till en början hade jag inga benstöd till bössan och de som syns på bild är en kopia från Wish. Att inte ha något benstöd gjorde det svårare, främst för grabben så något behövde göras. Det blev en snikmodell då de inte utsätts för någon direkt belastning eftersom bössan är rekylfri. Den viktigaste funktionen med dem är att de har ett 45 graders läge vilket är ett måste på en FX impact, eftersom de monteras på den lilla snutten picatinnyräls som sticker ut framför varbygeln. Skulle de packa ihop så får jag väl fundera på ett par nya ATLAS, riktiga sådana, som ersättare.
6 skott på 100 meter. Ingen kompensation för den lilla vinden som blåste, som ni ser.
Min son i högsta hugg, ute på landet långt nere på den skånska slätten.
