Vad jagar man i fjällen?

[Franke]

Jag tänkte åka upp till fjället i höst och panga lite. Jag undrar vad för djur jag kan hitta där. Är det bara dalripa och fjällripa? Ska jag ta med kulgeväret (22a) eller hagelgeväret?

[Ragnarsson96]

Jag tänkte åka upp till fjället i höst och panga lite. Jag undrar vad för djur jag kan hitta där. Är det bara dalripa och fjällripa? Ska jag ta med kulgeväret (22a) eller hagelgeväret?

"Panga lite" gör man på skjutbanan.
Har mab tagit jägarexamen med lite intresse så borde man vet vad för djur som kan finnas på fjället.
Hagelgevär fram till snön kommer.

Skickat från min SM-G970F via Tapatalk

[Stewe's world on ice]

Jag tänkte åka upp till fjället i höst och panga lite. Jag undrar vad för djur jag kan hitta där. Är det bara dalripa och fjällripa? Ska jag ta med kulgeväret (22a) eller hagelgeväret?

Höstjakt på ripa brukar man utföra med stående hund och hagel. Utan hund blir det en väldigt svår jakt.

[boganis]

Håller med. Har man jägarexamen vet man vad som finns att jaga i fjällen.
Ripjakt i fjällen är fullt möjligt utan hund, fast då är det "indian"-jakt på fjällripa som gäller.
Fjällripan trycker inte bra för hund, så då är det kunnandet om fjällripans beteende som gäller. Fick gå ned från fjället 14:30 förrförra året då "bag limit" på åtta ripor var fylld. Helgen efter blev det bara fyra, men det följde också med en hare hem

[Franke]

Jag tänkte åka upp till fjället i höst och panga lite. Jag undrar vad för djur jag kan hitta där. Är det bara dalripa och fjällripa? Ska jag ta med kulgeväret (22a) eller hagelgeväret?

Höstjakt på ripa brukar man utföra med stående hund och hagel. Utan hund blir det en väldigt svår jakt.

Ok, det var vad jag misstänkte. Då är det väl bara att glömma den iden. Jag hade nämligen planerat att åka ut med tältet ett par nätter och jaga min föda under vistelsen. Och det hade varit vackert att göra detta i fjällen med alla fina vyer. Men det blir ju svårt utan hund. För några ripor lyckas jag inte skjuta med en 22a med hög förstoring på kikarsiktet alltså?

[Franke]

Håller med. Har man jägarexamen vet man vad som finns att jaga i fjällen.
Ripjakt i fjällen är fullt möjligt utan hund, fast då är det "indian"-jakt på fjällripa som gäller.
Fjällripan trycker inte bra för hund, så då är det kunnandet om fjällripans beteende som gäller. Fick gå ned från fjället 14:30 förrförra året då "bag limit" på åtta ripor var fylld. Helgen efter blev det bara fyra, men det följde också med en hare hem

Min trådstart kunde helt klart varit bättre skriven, det håller jag med om. Jag skyller på att det var sent på kvällen. Var kan man läsa mer om denna indianjakt? Det är hagel som gäller fortfarande antar jag?

[Franke]

Jag tänkte åka upp till fjället i höst och panga lite. Jag undrar vad för djur jag kan hitta där. Är det bara dalripa och fjällripa? Ska jag ta med kulgeväret (22a) eller hagelgeväret?

"Panga lite" gör man på skjutbanan.
Har mab tagit jägarexamen med lite intresse så borde man vet vad för djur som kan finnas på fjället.
Hagelgevär fram till snön kommer.

Skickat från min SM-G970F via Tapatalk

Att jag skrev "panga lite" var mitt trötta försök att vara lite rolig. Jag ber om ursäkt för den dåliga humorn. Jag antog att det skulle vara fjällripa och dalripa men hade såklart hoppats på att det skulle finnas något mer. Skogshare t.ex. Eller tjäder. Google är faktiskt riktigt dåligt när det kommer till att hitta sådan här information.

[boganis]

Min trådstart kunde helt klart varit bättre skriven, det håller jag med om. Jag skyller på att det var sent på kvällen. Var kan man läsa mer om denna indianjakt? Det är hagel som gäller fortfarande antar jag?

När det gäller fjällripans beteende är det så att den inte är särskilt aktiv mitt på dagen. Med undantag för de dagar då det har varit busväder på morgonen, då kan de vara ute på matsök även mitt på dagen. Om det är busväder flera dager i följd kan de också vara aktiva mitt på dagen, fåglar måste också äta Annars är det tidigt på morgonen eller mot kvällen de är aktiva. Håll koll på himmelen, finns det jaktfalk eller kungsörn ute trycker riporna som bara den och kan vara svåra att få på vingarna. Dock inte omöjligt, har upplevt att en jaktfalkattack på en ripkull skrämde riporna över mig (jag befann mig 100 meter längre ned i liden). Så om du ser en jaktfalk som ryttlar över ett område kan det vara lönt att gå dit. Detta är också avgörande för hur du närmar dig potentiella "hotspots". Ripor är alltid på utkik efter hot från ovan, så du skal aldrig närma dig en hotspot från ovan. Nedifrån eller från sidan gäller, och se till att du inte går i silhuett mot horisonten.
Vad är så en hotspot?
Om det har varit varmt och torrt under kycklingarnas uppväxt så är sjö/vattenkanter och bäckstråk bra områden. Kycklingarna äter insekter under sin första levnadstid, och dessa finns det mycket av i närheten av vatten. Om det har varit en torr och varm sommar brukar riporna hålla sig kvar i sådana områden. Annars är det stenrösen och terrängbrinkar, stup, kantar av brantar som brukar vara fjällripans tillhåll (på ställen där du inte skulle tro att det finns någon mat alls). Ofta finner jag fjällripor på de allra högsta topparna (ja, jag vet, jobbigt att ta sig dit). Dalripan gillar videbuskar (fast de lär du sällan skjuta på "indian"-jakt eftersom de trycker som attans).
Harar skrämmer jag oftast ut från legor intill större blockar och mindre stenrösen.
Skitjakt på dig!

[boganis]

En annan sak:
om du skrämmer upp ripor, notera var de flyger. Ofta brukar de försvinna bak någon kant. Då är tricket att snabbt smyga mot kanten, fast 20-50 meter ovanför där du såg de försvinna. De brukar ofta slå sig ned alldeles bakom kanten för så att springa upp i terrängen. Använd kanten som skydd för din silhuett och spring så snabbt upp på kanten. Ofta kan du få de på skotthåll på detta vis.

[Stewe's world on ice]

Jag tänkte åka upp till fjället i höst och panga lite. Jag undrar vad för djur jag kan hitta där. Är det bara dalripa och fjällripa? Ska jag ta med kulgeväret (22a) eller hagelgeväret?

Höstjakt på ripa brukar man utföra med stående hund och hagel. Utan hund blir det en väldigt svår jakt.

Ok, det var vad jag misstänkte. Då är det väl bara att glömma den iden. Jag hade nämligen planerat att åka ut med tältet ett par nätter och jaga min föda under vistelsen. Och det hade varit vackert att göra detta i fjällen med alla fina vyer. Men det blir ju svårt utan hund. För några ripor lyckas jag inte skjuta med en 22a med hög förstoring på kikarsiktet alltså?

Nej måste jag nog påstå. Även med hund kan det vara rätt svårt nog. Riporna är i det närmaste osynliga för blotta ögat.

[boganis]

Ok, då får jag väl fortsätta skjuta osynliga fjällripor medens du stannar hemma då Steve's world on ice

[boganis]

Har ju bara jagat fjällripa sedan -93, så jag vet nog inte vad jag pratar om.

[lsjonsson]

Ulf Lindroth brukar åka upp och skjuta rödräv på uppdrag från staten.
https://kuriren.nu/nyheter/pa-ravjakt-i ... 37467.aspx

[wande]

Går utmärkt å jaga utan hund. Blir så less alla som verkar tro hund är svaret på allt. Gå med bössan i nävarna och var lite halvberedd. Läs på om vart dom håller till under vilken årstid och knalla runt. Och att det ska vara tungt att gå med en hagelbössa i händerna hela dagar är en dålig bortförklaring då jag gjort det sen jag varit alldeles för ung och visst hade man träningsvärk efter första dagarna men det går över om intresset finns. Så åk upp och gör ett försök men ta med lite reserv mat ifall jaktlyckan uteblir alt ett fiskespö som komplement. I värsta fall får du en fin upplevelse och lite nya kunskaper som du ej får genom att läsa på robsoft:)
Lite beroende på terrängen så finns tjäder,ripa och hare bland de vanligare viltet

Idag har jag hundar för fågeljakt men det finns dagar då jag skulle skjutit mkt mer fågel utan hund då det inte är så att dom alltid har en bra dag med allt vad det innebär


Skickat från min iPhone med Tapatalk

[boganis]

Och att det ska vara tungt att gå med en hagelbössa i händerna hela dagar är en dålig bortförklaring då jag gjort det sen jag varit alldeles för ung och visst hade man träningsvärk efter första dagarna men det går över om intresset finns.

Jag jagar aldrig fjällripa med vapenrem. Om man tränar på att bära hagelbössan i ena handen (med pipan framåtvänd), och byter hand ofta så går det utmärkt att jaga en hel dag utan rem (min nuvarande ripbössa väger 2,9 kg, den förra vägde 3,2 kg. Det gikk utmärkt det också, men självklart mer bekvämt nu när jag bär på 300 gr. mindre). Det gäller att träna på att snabbt montera bössan oavsett vilken hand man bär bössan i. Bäst balans när jag går längs branta lider och stenrösen tycker jag att jag får med bössan i handen som vetter utåt. Smart att se sig för var man sätter fötterna, lätt att falla och skada bössan eller sig själv.
Bössan i handen är det som gäller när stenarna börjar leva och fjällriporna plötsligt finns där allt från 5 till 100 meter framför mig. Om de är långt borta när jag ser de brukar jag sällan gå rakt på. Tar gärna en liten omväg för att komma närmare i skydd av terrängen.
Några gånger kan fjällripan vara rätt så skygga, andra gånger kan steggen, eller til och med större delen av kullen, hoppa upp på någon stenblock för att närmare kunde beskåda vad som kommer deras väg. Har slutat på död och liv skulle ha de på vingarna innan jag skjuter, har sprungit flera hundra meter efter fjällripor jag har upptäckt springa framför mig, men som envisas med att springa mellan stenarna. Andra gånger kommer man så nära på att man måste backa från fåglarna för att hagelsvärmen skall spridas tillräckligt till att man har reell chans att träffa dessa tidvis oskygga fåglar, som också tidvis kan ha en ovilja mot att flytta på sig eller ta till vingarna.
Dimma kan ligga över de högre delarna av fjällen, medens det är klarväder längre ned i terrängen. Då finns fjällripan nästan utan undantag talrikast inne i dimman. Problemet är att fjällripa i dimma oftast, men inte alltid, är skygg. Förmodligen känner fjällripan att dimman ger de skydd från ovan, från jaktfalk och kungsörn, fast den får ju själv problem med sikten och flyger iväg istället för att släppa främmande närmare för att värdera om det som kommer är ett hot eller ej.

Svårt att komma ihåg vad man har av erfarenheter, men hoppas något av detta kan ge andra fina upplevelser i fjällen

[boganis]

När en ripa är skjuten er det viktigt att notera sig noga var fågeln faller ned (vare sig om de flyger eller sitter på/springer bland stenblock). Om träffen är dålig kan de springa långt. Om de är hårt skadade söker de sig till någon sänka bland stenarna och kan vara mycket svåra att upptäcka. Om man inte noterar sig var man stod under skottet, och var man tyckte att fågeln sköts, kan det bli svårt att hitta fångsten. Samtidigt är det en poäng att snabbt avancera, då de som sagt snabbt kan börja springa om träffen är dålig. Smart att lämna säcken där man stod innan man börjar leta.

[Stewe's world on ice]

Ja man kan ju inte tycka likadant jämt .
Visst är det trevligt med indianjakt och vara ute så mycket som möjligt.
Jag fick för mig när jag var yngre att jag skulle jaga hare utan hund och efter tre år och oändligt med mil på en vinterdag så fick jag utdelning efter en lång process att ringa in den.
Är det möjligt, ja för tusan samt bra motion , skulle jag rekommendera någon att lägga samma tid på det, nej.
Men den största anledningen till att jag inte rekommenderar indianjakt på fågel är förutom den dåliga utdelningen, (speciellt med tanke på vad det kostar att jaga i fjällen) den otroligt höga procenten man skammar.
Jag ser mig inte själv som någon supenskytt på fågel men nog har jag skjutit en del.
Fördelen med mitt jaktskytte är att jag i ganska många år skyddsjagat fågel med hagel.
Soptipp och åkermark mestadels och där är det ju rätt statiskt rent tekniskt med hyfsade procent skadeskjutning. På indianjakten så måste man mer eller mindre vara 100% på alerten hela tiden och det fixar jag hjälpligt första delen av dagen för att sedan gå brant utför.
Jag kan ärligt talat inte ens tänka på hur mycket dåliga träffar jag levererat genom åren i denna ädla jaktformen som enligt mig är det mest förkastligt om man ska ha med sig lika mycket tomhylsor som vilt med sig hem.
Ska man jaga fågel för att äta ute i skog och mark utan hund så föreslår jag jakt med orrbulvaner som är enligt mig relativt enkelt att få 100% utdelning per jaktdag. Sett till mig så effektivt att jag slutat lära ut jaktformen då denna effektiviteten kan missbrukas.
Rådet till ts är att inte åka upp själv i fjällen och "panga" fågel. Redan andra dagen om du har gått tom så märker du hur avtryckarfingret spänns lite hårdare och maxavståndet ökar något.
Hör runt lokalt och följ med någon och vipps kanske du kan låna en hund till och med. Jag har själv lånat ut min hund tidigare till folk jag litat på.

[boganis]

Ja, vi tycker lite olika om vissa typer småviltjakt Fast smaken är som baken - delad. Ingen dramatik.
Jag håller med om att jaktetik, kunskap om egen skjutförmåga, och att förmå konsten att hålla tillbaka skott när riporna flyger upp på för långt håll (efter en halv dags snubblande i stenrösen) är A & O för att fjällripjakt, utan hund, blir som den skall vara.
Å andra sidan har jag under fasanjakt i odlingslandskap personlig observerat hur en rutinerad hund inte förmådde att hitta en skadeskjuten fasantupp - som jag, från sidolinjen, observerade springa iväg, och som hunden aldrig lyckades hitta. Så tron på hundars förmågor under jakt bör aldrig kompensera för dålig skytt/dåligt skytte.
Eftersom alla ripor brukar vara inaktiva mitt på dagen (även dalriporna) är det viktigt att ta sig en laang vilopaus mitt på dagen. Som vi gör på en av bilderna här. För jag håller med, "indian"-jakt fordrar årvåkenhet och att man är på alerten. Ingen mening att trötta ut sig själv, när riporna tar sig en "power nap", mitt på dagen, bör man göra detsamma.
Sedan är det detta med att äta självskjuten ripa, direkt - under en vistelse i fjällen, som jag verkligen unnar trådstartaren. Det är något annat än att gå till 7-11 eller åka till macken. Mer än ett kvart decennium i fjällen efter fjällripa har lärt mig att de kan vara svårfångade. Det går åt åtskilliga kilometer traskande per ripa i genomsnitt. Inte just något jag skulle satsa på om man önskar överleva på vad naturen ger. Men jaktformen i sig ger mycket. Ingen annan än du själv är medverkande eller ansvarig för vad utfallet blir...
Så TS, räkna inte med ripor som en del av ditt kaloriinntak, men attans vilken känsla du kommer att ha om du lyckas skjuta en ripa och äta den under hög höstblå himmel
Edit: Hoppas ripjaktbildspellänken fungerar nu...

[Jonatank]

Vi sköt bag limit dom dagarna vi var uppe förra året utan hund då han skadade sig första morgonen...
Dock inte samma glädje utan hund i min mening.

[Stewe's world on ice]

Tänkvärt inlägg boganis med mycket matnyttigt.
Visst finns det många tillfällen då jakten gått bra då den inte borde. Jag minns en vinterjakt för ca tio år sedan då det under ca fem dagar (sen brakade det lös ordentligt vädermässigt ) inte fanns ett moln på himlen och solen stekte. Fast det var åtskilliga minusgrader så gick det att skida mer eller mindre med t- skirt då det blåste väldigt lite. Jag nådde bag limit innan lunch varje dag när det var detta väder och någonav dagarna ganska mycket innan lunch.
Givetvis är det dom man minns oftast lite onormalt väldigt bra saker, som den gången jag sköt en tjäder i luften på ca 350 m, (rakt frånskott när jag redan var skjutklar på ca 280m). Solskenshistorierna tar aldrig slut när man kopplar in folk som jagat en del.
Mitt råd står kvar till en ny jägare som vill ut och möta allt som finns att uppleva med jakten. Åk inte upp till fjällen ensam för att göra ett försök att leva på det som naturen ger. Jag har gjort det själv med en kompis (fast inte i fjällmiljö) och det slutade med att vi fick bryta oss in i en stuga galna av hunger. Självklart blev ägaren kompenserad senare och på den tiden fanns inte mobiltelefon.
Med en hund helst min egen givetvis hade jag vågat göra samma sak som ts och det lockar givetvis dom flesta. Utan hund hade jag sett det som väldigt svårt