potatiskastare skrev: ↑30 okt 2020, 20:44
De jag känner till som är mest förtvivlade är de som inte har så stora möjligheter att påverka sin situation. T.ex när det är svårare att hitta jägare eller att grannsämjan i byn inte gör det så enkelt att bara byta arrendatorer. Eller när grannfastigheter föder upp enorma mängder gris.
Störst problem tycker jag det verkar vara i områden med många arrendebönder.
Storstadsnära stora sammanhängande gårdar löser problemen.
Kan inte mer än att hålla med. Jag ser även problem med den demokrati som finns I viltvårdsområdesförvaltningen. Om 1000 ha av 2000 ha utgörs av jaktarrendatorer som vill ha hur mycket gris som helst. Då blir den enskilda bonden lidande. Ett problem är att jakten kommit längre i från den lantliga näringen. Folk bryr sig inte.
Ja många åsikter har kommit fram i tråden, men mest om hur du inte ska göra.
Och hur ni ska rädda grannsämjan är det ingen som har någon åsikt om.
Jag tycker det låter som era grannar redan skadat den rejält?
Jag väntar intresserad på vad som blir resultatet.
Fällor? Erbjuda jakt gratis till intresserade utsocknes jägare? Lägga ner jordbruket, och sälja tomter?
sneträff skrev: ↑04 nov 2020, 12:37
Ja många åsikter har kommit fram i tråden, men mest om hur du inte ska göra.
Och hur ni ska rädda grannsämjan är det ingen som har någon åsikt om.
Jag tycker det låter som era grannar redan skadat den rejält?
Jag väntar intresserad på vad som blir resultatet.
Fällor? Erbjuda jakt gratis till intresserade utsocknes jägare? Lägga ner jordbruket, och sälja tomter?
sneträff
Tomtförsäljning är inget alternativ. Har inte våra förfäder sålt ska inte vi göra det heller. Det är lite som när bönderna sålde skogen till brukspatronerna i Norrland i början på 1900talet. Några år av lycka, generationer av olycka.
Gratis jakt har föreslagits ett antal gånger här.Tyvärr tror jag inte det är lösningen.Du vet inte vilka som kommer,hur seriösa är dom,kommer dom att skjuta så fort dom får syn på random gris för att lägga omkull sin första,har dom tillgång till hund tex ?Om bonden inte har upplåtit marken för jakt innan av olika skäl så får hen väl skylla sig lite själv?Borde finnas en grupp jägare/jaktarrendator på marken redan.Jag skulle inte bli så glad om någon annan plötsligt satt och sköt mitt i natten på "min" mark.Livsfarligt!
Jag föreslog gratis jakt, tänkte inte då på radom jägare, första som dyker upp får skjuta. Sedvanlig "prövning" och bedömning får ju gälla naturligtvis.
Sen är jag säker på att "folk" känner folk som vill jaga och kan gå i god för dom. Ovanligt annars.
Film! https://www.youtube.com/channel/UCB31ksoo1x3y4nZrSlQ4LGg
Söker toppjakt, älgjakt i norr, betalar. Har småvilt och vildsvinsjakt på västkusten.
Giobbi skrev: ↑04 nov 2020, 20:23
Jag föreslog gratis jakt, tänkte inte då på radom jägare, första som dyker upp får skjuta. Sedvanlig "prövning" och bedömning får ju gälla naturligtvis.
Sen är jag säker på att "folk" känner folk som vill jaga och kan gå i god för dom. Ovanligt annars.
Absolut,uttryckte mig lite oklart bara. Inte bara att komma och skjuta... Har erfarenhet av en markägare som tillät alla som frågade om dom fick jaga där. Vi hade skriftligt på marken,dom andra muntligt. Blev en del tok kan jag säga när alla jagade på samma mark ovetandes om varandra... Om markägaren tar in flera skyttar för att minska tex gris så kan det bli farligt. Så menade jag
Egentligen är det ju inte så jävla avancerat om man tänker efter.
steg ett är ju att kolla hur läget ser ut, vilka är förutsättningarna. skademängd? arrendetid? vad är det för folk som jagar? vad har dom för inställning? hur bra samarbetar dom med markägaren/ lantbrukaren.
Alltså som i all problemlösning kolla alla kända faktorer.
Steg två blir att kolla vad man har för önskat läge. Skademängd? rimlig population? (för jordbrukare, för jägare) och vad det mer kan vara.
Steg tre blir att kolla skillnaden mellan dessa. Då har man vad vi kan kalla en Gap-analys
Steg fyra kan vara att presentera detta för jaktarrendatorn är dom beredda att vara en del av lösningen?? Är dom inte det på kort sikt så är det bara meddela att vi nästa arrendeperiods utgång så blir det förhandling. kanske skriver man in i kontraktet att lantbrukaren (det kan ju faktiskt åxå vara en arrendator) har rätt att bedriva skyddsjakt. Det kan ju faktiskt vara så att jaktarrendatorn inte har ett dugg intresse av grisjakt och är glad han slipper pressen och tjatet eller så är han jäkligt angelägen att behålla jakten, han kanske inte ens har varit medveten om omfattningen av skadorna.
Om allt skiter sig så är det bara meddela att arrendekontraktet sägs upp...
Jordbruksarrendatorn på en mark där jag jagar bedriver skyddsjakt i grödorna och vi hjälper till så mycket vi orkar i min värld är det självklart för jag har inte tid eller möjlighet att lägga den tid som skulle behövas för att begära exklusivitet...
Och där är vi tillbaka lite på etiken som många jägare (ingen utpekad och ingen undantagen) påstår sig ha. Man missa samspelet med lantbrukaren och kräver att man ska ha bra jakt medan deras levebröd går åt till grisarna (om det nu var så)...
jaja en sak vet vi att så länge vi inte lyfter blicken och betraktar en större del av spelplanen än vår egen intressesfär kommer vi aldrig få ordning på det problemet.
Uppland skrev: ↑05 nov 2020, 00:00
Egentligen är det ju inte så jävla avancerat om man tänker efter.
steg ett är ju att kolla hur läget ser ut, vilka är förutsättningarna. skademängd? arrendetid? vad är det för folk som jagar? vad har dom för inställning? hur bra samarbetar dom med markägaren/ lantbrukaren.
Alltså som i all problemlösning kolla alla kända faktorer.
Steg två blir att kolla vad man har för önskat läge. Skademängd? rimlig population? (för jordbrukare, för jägare) och vad det mer kan vara.
Steg tre blir att kolla skillnaden mellan dessa. Då har man vad vi kan kalla en Gap-analys
Steg fyra kan vara att presentera detta för jaktarrendatorn är dom beredda att vara en del av lösningen?? Är dom inte det på kort sikt så är det bara meddela att vi nästa arrendeperiods utgång så blir det förhandling. kanske skriver man in i kontraktet att lantbrukaren (det kan ju faktiskt åxå vara en arrendator) har rätt att bedriva skyddsjakt. Det kan ju faktiskt vara så att jaktarrendatorn inte har ett dugg intresse av grisjakt och är glad han slipper pressen och tjatet eller så är han jäkligt angelägen att behålla jakten, han kanske inte ens har varit medveten om omfattningen av skadorna.
Om allt skiter sig så är det bara meddela att arrendekontraktet sägs upp...
Jordbruksarrendatorn på en mark där jag jagar bedriver skyddsjakt i grödorna och vi hjälper till så mycket vi orkar i min värld är det självklart för jag har inte tid eller möjlighet att lägga den tid som skulle behövas för att begära exklusivitet...
Och där är vi tillbaka lite på etiken som många jägare (ingen utpekad och ingen undantagen) påstår sig ha. Man missa samspelet med lantbrukaren och kräver att man ska ha bra jakt medan deras levebröd går åt till grisarna (om det nu var så)...
jaja en sak vet vi att så länge vi inte lyfter blicken och betraktar en större del av spelplanen än vår egen intressesfär kommer vi aldrig få ordning på det problemet.
Du kanske kan formulera om det där inlägget så det bättre passar Pek och hans fars situation? nu blev det ganska obegripligt. Eller är det jag som är trött efter kvällsskiftet?
Uppland skrev: ↑05 nov 2020, 00:00
Egentligen är det ju inte så jävla avancerat om man tänker efter.
steg ett är ju att kolla hur läget ser ut, vilka är förutsättningarna. skademängd? arrendetid? vad är det för folk som jagar? vad har dom för inställning? hur bra samarbetar dom med markägaren/ lantbrukaren.
Alltså som i all problemlösning kolla alla kända faktorer.
Steg två blir att kolla vad man har för önskat läge. Skademängd? rimlig population? (för jordbrukare, för jägare) och vad det mer kan vara.
Steg tre blir att kolla skillnaden mellan dessa. Då har man vad vi kan kalla en Gap-analys
Steg fyra kan vara att presentera detta för jaktarrendatorn är dom beredda att vara en del av lösningen?? Är dom inte det på kort sikt så är det bara meddela att vi nästa arrendeperiods utgång så blir det förhandling. kanske skriver man in i kontraktet att lantbrukaren (det kan ju faktiskt åxå vara en arrendator) har rätt att bedriva skyddsjakt. Det kan ju faktiskt vara så att jaktarrendatorn inte har ett dugg intresse av grisjakt och är glad han slipper pressen och tjatet eller så är han jäkligt angelägen att behålla jakten, han kanske inte ens har varit medveten om omfattningen av skadorna.
Om allt skiter sig så är det bara meddela att arrendekontraktet sägs upp...
Jordbruksarrendatorn på en mark där jag jagar bedriver skyddsjakt i grödorna och vi hjälper till så mycket vi orkar i min värld är det självklart för jag har inte tid eller möjlighet att lägga den tid som skulle behövas för att begära exklusivitet...
Och där är vi tillbaka lite på etiken som många jägare (ingen utpekad och ingen undantagen) påstår sig ha. Man missa samspelet med lantbrukaren och kräver att man ska ha bra jakt medan deras levebröd går åt till grisarna (om det nu var så)...
jaja en sak vet vi att så länge vi inte lyfter blicken och betraktar en större del av spelplanen än vår egen intressesfär kommer vi aldrig få ordning på det problemet.
Bra skrivet, nu har tydligen en jaktarrendator skaffat värmekamera så det händer lite mer. Vi får hoppas att det håller i sig.
Att intressen krockar är ju ett problem. Man vill ha sitt lantbruk och jaga själv eller arrendera ut jakten.
Fällfångst ska väl vara effektivt?
Sen finns det ju en del jägare som utfodrar mer än åtlar och då blir det ju för mycket grisar.
En biotop som minskar skadorna är gamla ekar. Har själv ett stycke på 2 ha som där står en gammal ekskog bredvid och under ekarna är där bökat men ej på åkern.
Att plantera ekar och vänta 100 år är ingen lösning nu men kan va tänkvärt nästa gång man ska plantera kalhygge, släng in 100 ekar så har barnbarnen det lättare.
Ek är nog ingen pålitlig vän. Där jag jagar är mycket ek, och mycket problem.
Ollonår går inte grisarna på åtlarna utan de håller sig bland ekarna och blir fler. Förutom att de verkar behöva vissa saker för att kompensera ekollonen i magen.
Sedan kommer ett icke-ollonår...
Finns egentligen bara två saker/tider då grisen kan sabba för jordbrukaren. Ena är nån vecka el två om bonden har stråsäd typ vete el korn. Då när säden är brödmogen som det heter då repar grisen gärna den mogna säden. Ser man stora platta fläckar i säden då är det grävling.
Den andra 'sabbtiden' är senhösten. Då går grisen på djupet på vissa grönvallar. Vill åt de matade rötterna. Övrig tid på året mest ytbök i skogen. Detta bök luftar f.ö. upp marken så att träden växer bättre.
Allmänheten tror att folk matar gris när jägarna genom åtel försöker få fram gris till skjutläge. Med spridare ställd lågt skulle inte mängden ens räcka för en årsgris att överleva. Sen finns el snarare fanns det ställen där man fodrade gris massivt för att få dom samlade inför jakt. Är runt en del men ser inte såna foderplatser längre.
Med ekollon funkar det ungefär som med räven o sorken dvs effekten av riklig tillgång syns året efter i form av stora kullar. I våra trakter livnär sig grisen mest av vassens rötter. Näringsrikt o bökvänligt 1/2 året.
Kommentar ang. Cantas " sabbtider"...
Vallar och betesmarker får stryk inte bara på senhösten, utan större delen av vintern då tjälen uteblivit. Stråsäd som mognar sent och blir kvar till sist, kan bli helt tillintetgjort av en flock där annan gröda tröskats undan. Och givetvis på våren från sådd och fram till uppkomst. Hektarvis kan bli uppgrävt om man har otur. För att inte tala om byvägar o dylikt i tjällossning, som kan bli totalt omrörda.
Jag har varit med om allt ovan personligen, alltså inga fantasier.
Så drömmen om att ha unga jägare sitta och passa överallt blir fort en utopi. De kan ju liksom alltid gå på ett annat ställe, vid en annan tidpunkt.
Det enda som hjälper är att minska stammen rejält.
Nu har jag rätt lite gris på egen mark men de skador jag haft har skett när som på året. Under en tjälfri vinter bökade de upp orkidéerna och stor blåklocka i naturbetesmarken. I slutet på juni gick de och bökade i det nyslagna gräset. Fram på hösten gick de i den nysådda höstsäden. Under våren har de bökat i vägkanterna och på slumpvis utvalda vallar.
Grisen hanteras genom begränsning av numerären, de är alldeles för oberäkneliga för att kunna styras förutsägbart på annat sätt.
Knallkorken skrev: ↑12 nov 2020, 11:46
Kommentar ang. Cantas " sabbtider"...
Vallar och betesmarker får stryk inte bara på senhösten, utan större delen av vintern då tjälen uteblivit. Stråsäd som mognar sent och blir kvar till sist, kan bli helt tillintetgjort av en flock där annan gröda tröskats undan. Och givetvis på våren från sådd och fram till uppkomst. Hektarvis kan bli uppgrävt om man har otur. För att inte tala om byvägar o dylikt i tjällossning, som kan bli totalt omrörda.
Jag har varit med om allt ovan personligen, alltså inga fantasier.
Så drömmen om att ha unga jägare sitta och passa överallt blir fort en utopi. De kan ju liksom alltid gå på ett annat ställe, vid en annan tidpunkt.
Det enda som hjälper är att minska stammen rejält.
+1, orkade inte gå in o kommentera Cantas okunskap.
Knallkorken skrev: ↑12 nov 2020, 11:46
Kommentar ang. Cantas " sabbtider"...
Vallar och betesmarker får stryk inte bara på senhösten, utan större delen av vintern då tjälen uteblivit. Stråsäd som mognar sent och blir kvar till sist, kan bli helt tillintetgjort av en flock där annan gröda tröskats undan. Och givetvis på våren från sådd och fram till uppkomst. Hektarvis kan bli uppgrävt om man har otur. För att inte tala om byvägar o dylikt i tjällossning, som kan bli totalt omrörda.
Jag har varit med om allt ovan personligen, alltså inga fantasier.
Så drömmen om att ha unga jägare sitta och passa överallt blir fort en utopi. De kan ju liksom alltid gå på ett annat ställe, vid en annan tidpunkt.
Det enda som hjälper är att minska stammen rejält.
+1, orkade inte gå in o kommentera Cantas okunskap.
Man kan ju hoppas på okunskap.
Tyvärr tror jag att det handlar om medvetet negligerande, och utnyttjande av andras okunskap.
Knallkorken skrev: ↑12 nov 2020, 11:46
Kommentar ang. Cantas " sabbtider"...
Vallar och betesmarker får stryk inte bara på senhösten, utan större delen av vintern då tjälen uteblivit. Stråsäd som mognar sent och blir kvar till sist, kan bli helt tillintetgjort av en flock där annan gröda tröskats undan. Och givetvis på våren från sådd och fram till uppkomst. Hektarvis kan bli uppgrävt om man har otur. För att inte tala om byvägar o dylikt i tjällossning, som kan bli totalt omrörda.
Jag har varit med om allt ovan personligen, alltså inga fantasier.
Så drömmen om att ha unga jägare sitta och passa överallt blir fort en utopi. De kan ju liksom alltid gå på ett annat ställe, vid en annan tidpunkt.
Det enda som hjälper är att minska stammen rejält.
+1, orkade inte gå in o kommentera Cantas okunskap.
Man kan ju hoppas på okunskap.
Tyvärr tror jag att det handlar om medvetet negligerande, och utnyttjande av andras okunskap.
Det ligger mycket I det du säger. Samma skitsnack som myten om att ledarsuggan begränsar stammen.
Senast redigerad av 1 Pek, redigerad totalt 12 gånger.
Nja, helt okunnig är man nog inte för har ju egen gård o gris sen 15 år tillbaka. Visst, skrev kanske lite förenklat men andemeningen kvarstår. Att gris går o slickar i sig lite spillsådd på våren ett par dar gör ingen stor skada lika lite som att han betar lite grönt på vallen på sommaren.
Man ska komma ihåg att griskultingar inte fixar mogen säd förrän rätt sent el snarare förhösten dvs när det är tröskat som regel. Som det blivit pangar 'okunnigt folk' ensamma vuxna grisar ute i säden på sommaren o när jägaren sen kommer fram rinner det smågrisar åt alla håll. De här smågrisarna käkar grönt typ maskros o klöver under säden dvs sånt på marken.
När/om man får kraftiga bök på höstvallen ser det absolut hemskt ut men när våren kommer ser det inte lika eländigt ut. Jorden rinner ner i hålen igen iom snösmältningen. Händer vissa år att man får ta en lättsladd el traktorskopa för att plana ut men inget märkvärdigt med det. Bönder som lämnar ensilagebalar ute på åkrarna hela vintern får skylla sig själva men mest älg o hjort som punkterar.
I skog som står o stampar gör grisen god nytta genom att lufta upp o därmed öka tillväxten o kvalitén. Gris har ett icke--obetydligt köttvärde också man kan multiplicera 130 000 grisar med 20-30 kr/kg.
Ingen kommer väl på att fridlysa grisen, tvärtom, den tål kraftig avskjutning o folk som gnäller bjuder inte till. Skaffar inte (dyra) men rätt grejer nu när man får o inte heller släpper man in andra som kan göra gris-jobbet .....
