Ok, ett steg till: det jag menar är att då alarmet går genom de många miljarder celler som drabbas, då händer en massa kemi både inne i cellerna och ut mellan cellerna. Följden kan bli mycket olika för hur organismen reagerar på detta trots att träffen, ur vår synvinkel, kan vara exakt den samma. Om paniksystemet aktiveras sätter det påskjutna iväg med full maskin. Men om det inte aktiveras kan bytet stå kvar och fundera vad som hände, kanske rent av slicka på blodet som sipprar ur sidan, stod där tills det bara säckade ihop ("dött" rådjur. Hört från säker källa.). Det kan ha oerhört olika följder beroende på vilka system som aktiveras då alarmet går.macggu skrev: ↑06 nov 2020, 13:01Du kom nog inte till din point om "myten om anslagsenergi och chockverkan" nu heller. Vad gäller dödsbegreppet har vi kriterier för när en människa är död, och samma kriterier bör väl gälla älgen (frånsett begreppet hjärndöd). Vi kollar aldrig på bårhuset om där finns enstaka levande celler timmar efter döden.nygamla AKI skrev: ↑06 nov 2020, 12:43 Alltså... jag kom nog aldrig till min egen point i de tidigare inläggen...![]()
Om man vill ha enkla förklaringar på HUR det Är kommer man att missa det intressanta och avgörande, nämligen att man helt enkelt inte kan förutsäga allt. Då blir det myter, som tex den om anslagsenergi och chockverkan, och en massa tjabbel utan att man kommer någon vart. Det är svårt att mäta biokemi med skjutmått!
Om jag finge välja mellan hjärndöd älg eller hjärtdöd älg, skulle jag självklart ta det första. Också för egen del! Att det blev hjärtdöd i skogen beror på ren sannolikhetskalkyl, risken för skadskjutning. Precis som Arctic skriver om vingelmån.
Vi "kollar" visst bårhus. Det är så organtransplantation i många fall görs!




