Smyga till pass

[Giobbi]

Gå fel i mörkret är ju en klassiker, lyckas med det allt för ofta, går så när man snålar på ljuset lite för mycket..


Skickat från min iPhone med Tapatalk

[kalsonghammare]

Jag skulle smygjaga på väg till pass igår, visste att det fanns ko o kalv. Efter 50 meter gav jag upp, snö-isen gjorde att jag hördes flera kilometer så jag stampade ut till pass, förbannad och övertygad om att jag skrämt allt vilt i närheten. 10 minuter senare kliver ko, kalv och tjur ut 190 meter från mig, helt obrydda.

Jag tror också mer och mer på att ljud är en sak, men rörelser är det som främst skrämmer. Klarar man av att sitta still har de svårt att veta vad man är för något, men de har full koll på vars man är. Även vittring spelar roll, får de inte vittring kan man komma bra nog nära innan de drar.

[Giobbi]

Det där är en bra summering - vittring, rörelse, ljud. I den ordningen.


Skickat från min iPhone med Tapatalk

[Alet001]

På bockjakten iår skulle jag smyga som en indian ut i mörkret, gick givetvis generalfel inne i skogen och kom ut på fel sida tornet, lyckades snubbla över grenar och rasa genom lövhögar för att jag inte skulle tända en lampa. väl på passet var jag rätt sur på mig själv för min dumhet, satt och slumrade till 30min. jag har nog sällan haft så mycket djur på ett pass sen det blev ljust så är lite innepå teorin att sitter man still efter att man fört liv så är det nog ingen större fara. Men nästa gång kommer jag a lampa så jag inte behöver snubbla iallfall.

[regnskogII]

Tror att det var i denna tråd det skrevs,

väl på pass eller i torn, 30 min av total tystnad och stillhet, ja du har hörts på vägen fram, men sen då, givet att man inte lägger vittring över hela nejden eller där man vill få jaga så är det som så att viltet vet att där var en störning men inte var den tog vägen, eller om den är kvar.

jag satt på pass en morgon här förleden för att jaga hjort, satt galet stilla och såg vilt men efter en stund ringde familjen och då släppte jag allt, körde facetime och slappnade av, efteråt gick jag ur tornet och smög mig extremt långsamt mot vinden genom ett intilliggande skogsparti, såg en hel flock med dov och kunde lätt kommit till avslut.

[Nisnes]

Självklart smyger man sig fram till passet. Dagen innan går man och rensar noga stigen fram till sitt lottade pass, man memorerar varje steg ut dit så man kan ta sig fram med ögonbindel. Att ta sig till passet helt osynligt för naturen är själva utmaningen, smälta in och bli ett. Två älgar har jag skjutit så, smygt fram och tittat runt, inte sett något. Men så rör sig något 130m bort, en pinntjur..

Generalfelet man alltid gör när man smyger - det går alldeles för fort, smyga 200m tar minst 30 minuter oavsett, torra löv är en utmaning, tjocka sockar funkar bäst. Liten ficklampa att lysa framför sig är ett plus, man gör en glipa mellan fingrarna för minimalt med ljus.

Ja, det är väl älgjaktsfrossa.

Jagar själv älg på egen mark. Där tar vi båt rundt halvön och går i 2 1/2 timme till passet så vi kommer från motsatt sida av drevet. Sista halvtimmen är i total tystnad, men i normaltämpo. Om något drar då älgen i riktning av drevet så vi behöver inte smyga.
Tänkte börja med vildsvin så jag tog nyss Jägareföbundets vildsvinkurs. Där kördes vi ut på pass, radion var nästan lika mycket prat som tystnad under hela dagen och kursledarna från förbundet körde med bil förbi mitt pass en meter från vägen 6 turar under morgonpasset. Rent av pinsamt.
Inte en gris blev observerad hela dagen. En älg blev skadeskjuten och gick riktigt långt, men det enda man hörde på radion under eftersöket var konstant prat om parkering och hämtning av bilar.

Upplägget är helt ofattbart

[pininhakan]

Är djuren lite vana vid folk som på många ställen i södra Sverige gör man bäst i att agera flanör och gå rakt in på djuren. Börjar man indian smyga drar dom direkt.


Jämte snitslar kan man sätta upp små reflexer dom är lätta att följa i skenet från pannlampa..

[win307]

Är djuren lite vana vid folk som på många ställen i södra Sverige gör man bäst i att agera flanör och gå rakt in på djuren. Börjar man indian smyga drar dom direkt.


Jämte snitslar kan man sätta upp små reflexer dom är lätta att följa i skenet från pannlampa..

Helt rätt! Är man ute med hundarna och promenerar,tjoar och pratar så flyttar dom sig en bit. Vid jakt så kan vi postera runt samma flock och samma gärde,glöm att det funkar... Med svampkniv och tillhörande korg springer man rätt i arslet på dom,aldrig händer det med bössan på axeln...
Märkligt.

[pininhakan]

Smög som fan in på ett gärde en gång... Jodå där stod bock och get. La an och började sikta... Då kommer frun till markägare med sin hund..
Tänkte att det var kört men beskådade bara hur rådjuren lyfte huvuden och hade koll när hon passerade på 30m.

Likaså satt jag på ett hygge med rådjur en gång när en mindre släkt kom och plocka lingon. Rådjuren brydde sig inte alls om slamret och pratet med döva morfar i släkten men när det blev tyst syntes oro på djuren.

När kungen hade drevjakter med folkkedja och klappror i slutet på 90talet gjorde vi nåt som kallades boghalt mitt i drevet. Vi stod stilla och tysta i 10min. Från att ha varit väsnandes och tydliga i riktningen så stod vi bara och spred vittring. Efter en stund började det smälla i skyttekjedjan. Sades vara väldigt effektivt.

[Anders Ö]

Det där är en bra summering - vittring, rörelse, ljud. I den ordningen.


Skickat från min iPhone med Tapatalk

Håller helt med här

Till exempel en Älg som bor i skogen kan inte springa för varje ljud i skogen så länge det inte är klart identifierat som o-djuriska ljud som tex swichande nylonkläder och klonk från termosar och annat liknande , människoprat är helt förbjudet
En älg som hör ett analkande ljud det inte kan identifiera står oftast kvar och beräknar om ljudet skall passera eller komma nära , när den sedan får syn på människan så drar den en bit , men oftast inte långt , varför springa långt om den inte blir förföljd

Vittring i vindriktning mot djuret är däremot fatalt, man är direkt identifieraad som farlig och djuret drar och är mer på sin vakt mot analkande ljud från det hållet .

Jag är därför INTE FÖR att indiansmyga till ett pass annat än att inte ryggsäcken är dåligt packad och bössan klonkande mot något medans jag går , känner jag mig misstänksam om att det finns djur i närheten som jag kan skjuta om jag ser dom på vägen så kan jag kanske luras lite ibland och göra ett Älglockljud eller knacka lite ned en pinne på gevärsstocken med en pinne för att imitera en hackspett , naturens ljud helt enkelt...
Man kan vinna de där extra sekunderna som gör att man får till ett skott .

Framme på passet plockar jag snabbt upp allt jag kan tänkas behöva under passtiden och sedan är det knäpptyst från mitt pass

[jimmy85]

Jag brukar packa ryggsäcken ordentligt så det inte är något som skramlar o bössan bärs i näven för att inte slå mot ryggsäcken. Sen e de bara att knata ut. Väl på pass så sitter man stilla och tyst samt att man gärna får packa upp det som kommer att användas,tex termos o matlåda.