PRESKRIBERADE JAKTBROTT Å GALMA RÖVARHISTORIER.

[sevehem]

@Ryden

Tack för rolig historia och ett mycket klokt visdomsord på slutet. Beklagar sorgen.

[Lappgubben]

Jagade, som vanligt, i min undom skogsfågel med stående fågelhund och hade haft stånd på en tjäderhöna som jag bommat på och nu försökte återfinna. Plötsligt skymtade något brunspräckligt flygande mellan träden i den täta skogen, hagelbössa åkte automatiskt till axeln och fingret kröktes kring avtryckaren. En fullträff!
Men i dunmolnet efter den störtande fågeln skymtade skytten ett par gulaktiga ben och kände plötsligt på sig att något var fel.
Och mycket riktigt låg där i mossan en duvhök, stendöd!
Vad göra nu?
Efter en del funderande knölades bevisföremålet in i ryggsäcken med tanken att då den ändå var död, och gjort inte kunde göras ogjort, kunde den väl lika gärna stoppas upp av en släkting som var konservator utomlands, och som jag tidigare levererat skogsfågel åt.
Väl inkommen till föräldrahemmet smugglades fågeln in i en tom frysbox i ett uthus och elsladden anslöts i väntan på dess sista utlandsresa.
Någon helg senare hör jag dock fadern nämna att han tidigare dragit ut elkontakten för den tomma frysboxen som står i uthuset.
Luktade inte direkt "fågel" då jag öppnade locket!
Så istället för att stoppas upp fick den, tidigare, granna rovfågeln grävas ner...

[Ryden]

Min kusin förvarade en mink i frysboxen för uppstoppning, en fredag hämtade min moster en fläskfilé att grilla.

Ingen vart nöjd den dagen...

[Ryden]

Tack för rolig historia och ett mycket klokt visdomsord på slutet. Beklagar sorgen.

Tack Sevehem!
Det är många år sedan han kunde följa med på jakt.

Alzheimers är en fruktansvärd sjukdom

[plasterbrick]

Min kusin förvarade en mink i frysboxen för uppstoppning, en fredag hämtade min moster en fläskfilé att grilla.

Ingen vart nöjd den dagen...

Beklagar sorgen.

[Ryden]

Tack! Lite roliga historier hjälper upp

[T-Grön]

Träffade en mkt ordentlig Karl som var otroligt noga med alla förberedelser kring jakten, och allt runt detta.
Hjälpte honom att hitta ett jaktlag där han kunde gästjaga. Karln hade grym kondition, han sprang ungefär ett maraton varannan dag. Tex kom han ofta hem 15-20 min före hunden.
Som sprang lös bredvid honom.
Han är också en mkt god skytt, så jag var inte orolig då jag rekomenerade honom till detta laget.
Sommaren innan första jakten sprang han igenom terrängen flera ggr per vecka och marken kunde han väl när September kom.
Laget hade upptäckt det goda skyttet så de satte honom nere i en svacka där två myrar möts.
Dimman låg tät där nere, men på höjderna var det en fin morgon.
Hunden släpps och snart hörs ett knäpp i kanten på myren.
Ur dimman på ca 30 meter kliver en 5taggare fram bakom en liten gran på myren.
Dimman slukar älgen och nästa gång dimman lättar så ser han bakdelen på en tjur som har huvudet bakom den lilla granen.
Älgen tar ett steg bakåt och skytten ser då att den har 5 taggar så det måste vara den han sköt på för någon minut sedan.
Han slänger upp bössan tappar nästan älgen ur sikte, men den ställer sig med full bredsida och han tänker att han måste skjuta innan den skadad drar iväg.
Pang älgen raglar till och hoppar in bakom granen.
Nu börjar han gå några steg, men dimman tjocknar igen och nu ser han ingenting.

Som jag minns berättelsen så smyger han framåt i dimman, hör ett gurglande ljud, och får plötsligt se en 5taggare stå ganska bredbent med huvudet sänk, och när den lyfter huvudet så skjuter han den troligen i stickhålet. ( minns inte riktigt)

Laget hade en tjur kvar och bakom granen låg 3st 5taggare
Det blev ett telefonsamtal till jaktledaren och det löste sig på nåt sätt, men karln slutade jaga när shocken lagt sig.
Nej jag litar inte på att jag tar rätt beslut var hans enda svar.... har inte jagat sedan dess.
Vilket är synd då han var väldigt duktig i övrigt.

[win307]

Drar en för pappas räkning,han berättade denna för ett tag sedan. Om det är jaktbrott eller rövarhistoria vet jag ej.
Pappa var i sin ungdom hos sin farbror och fikade, plötsligt utbrast farbrors fru: Titta, en påfågel!
Gick i trädgården med stjärtfjädrarna ordentligt utspända. Pappa och farbrors fru sprang till fönstret och tittade storögt på fågeln. Måste varit en magnifik upplevelse och dessutom ovanlig.
Plötsligt exploderade påfågelns huvud... Farbrodern sköt den... Han fick iaf lägga en påfågel på meritlistan,nog inte många här som har det ...

[lsjonsson]

Drar en för pappas räkning,han berättade denna för ett tag sedan. Om det är jaktbrott eller rövarhistoria vet jag ej.
Pappa var i sin ungdom hos sin farbror och fikade, plötsligt utbrast farbrors fru: Titta, en påfågel!
Gick i trädgården med stjärtfjädrarna ordentligt utspända. Pappa och farbrors fru sprang till fönstret och tittade storögt på fågeln. Måste varit en magnifik upplevelse och dessutom ovanlig.
Plötsligt exploderade påfågelns huvud... Farbrodern sköt den... Han fick iaf lägga en påfågel på meritlistan,nog inte många här som har det ...

[win307]

Drar en för pappas räkning,han berättade denna för ett tag sedan. Om det är jaktbrott eller rövarhistoria vet jag ej.
Pappa var i sin ungdom hos sin farbror och fikade, plötsligt utbrast farbrors fru: Titta, en påfågel!
Gick i trädgården med stjärtfjädrarna ordentligt utspända. Pappa och farbrors fru sprang till fönstret och tittade storögt på fågeln. Måste varit en magnifik upplevelse och dessutom ovanlig.
Plötsligt exploderade påfågelns huvud... Farbrodern sköt den... Han fick iaf lägga en påfågel på meritlistan,nog inte många här som har det ...

Ska nog berätta hur det kom sig att en påfågel kunde spatsera i trädgården. En bit därifrån finns ett Säteri,dom hade påfåglar gick lösa i deras "park". Rymt därifrån troligen...
Glömde den delen i mitt inlägg .

[WillyCliff]

En annan började genast googla om huruvida påfåglar vandrat på de svenska slätter…


Skickat från min iPhone med Tapatalk

[lsjonsson]

Drar en för pappas räkning,han berättade denna för ett tag sedan. Om det är jaktbrott eller rövarhistoria vet jag ej.
Pappa var i sin ungdom hos sin farbror och fikade, plötsligt utbrast farbrors fru: Titta, en påfågel!
Gick i trädgården med stjärtfjädrarna ordentligt utspända. Pappa och farbrors fru sprang till fönstret och tittade storögt på fågeln. Måste varit en magnifik upplevelse och dessutom ovanlig.
Plötsligt exploderade påfågelns huvud... Farbrodern sköt den... Han fick iaf lägga en påfågel på meritlistan,nog inte många här som har det ...

Ska nog berätta hur det kom sig att en påfågel kunde spatsera i trädgården. En bit därifrån finns ett Säteri,dom hade påfåglar gick lösa i deras "park". Rymt därifrån troligen...
Glömde den delen i mitt inlägg .

Då vet jag hur det gick till!
Tack för det!

[Styrbjörn]

Nu ska vi se om jag lyckas förmedla en skröna från Bjuråfors.

Det bör ha varit omkring 1890-tal, alternativt tidigt 1900 då den beryktade tjuvjägaren och tillika hembrännaren i Bjuråfors blev tagen av länsman för att ha tjyvskjutit en älg (i sanning ska sägas att det knappast var den första älg han tjyvjagat). Han blev tagen till Boden och ställd inför tinget, påföljden blev ett bötesbelopp om 7 daler. Men då gubben var fattig bad han tinget om att gå straffet omvandlat till fängelsetid, vilket beviljades och fastställdes till 30 dagar.

Men se gubben som nått en aktningsvärd ålder var slug, han bad tinget om att innan han blev inlåst få hjälp att posta ett kuvert han hade i innerfickan på sin jacka. Det verkade som en rimlig önskan och den beviljades. Gubben blev inlåst men redan efter 5 dagar släpptes han, till länsmans stora förtret. Ty se brevet hade gått till kungs och gubben hade bett att bli benådad på grund av sin höga ålder!

Det lär ska finnas många fler berättelser om denna mytomspunna man!

Han bodde inte så långt från brännvinsbäcken, där han enligt utsago ska ha stjälpt i en hel tunna färdigbrännt

[exabit]

Jag känner en herre (låt oss kalla honom C) som var smått osmidig och osams med de flesta runt hans fastighet. Dock en väldigt intelligent man men lite okonventionell. En av hans jaktgrannar K älskade att jaga hare med stövare. C skydde hagelvapen och ansåg att vilt det skjuter man med kula. Han var en fenomenalt duktig skytt och tränade väldigt mycket.

Hur som helst så retade sig C på K ganska så rejält och kom på den fantastiska idén att frysa ner en hare i ”hängande ställning”. Sedan började ”ceremonin” att varje gång han hörde K’s stövare driva så gick han ut och drog ett skott ner i mossen utanför huset med sin HDF 6,5:a. Efter detta plockade han upp haren ur frysen och tryckte i lite grankvistar och hängde den vid ytterdörren ut mot grusvägen som passerade huset på kanske 20 meters håll.

Efter jaktens slut kom K körande och fick se en ”nyskjuten” hare hängande på C’s farstu VARENDA GÅNG HAN JAGAT C vände bara lite olika sidor av haren ut mot vägen så det inte skulle framgå att det var samma hare. Detta ska visst ha gjort K fullkomligt vansinnig och man kan tänka sig att denna grannsämja blev bara värre och värre med tiden.

Jag tycker det är ett fantastiskt skämt måste jag säga.

[TekDr]

Historien ovan får mig att tänka på en som berättades om de riktigt gamla gubbarna i laget (långt innan min tid) som sköt en räv. Det var väl rätt knapert och det var skottpengar på rävar och till och med så att på ett ställe var det öron som gällde och ett annat var det tassar så räven skalades på det gav pengar. Sen var det väl nån av gubbarna som blev lite full i fan och visste var en granne brukade gå och spana av i skogen efter vilt så rävkadavret placerades väl synligt på en sten och poserades för att likna en sovande räv (man fick ju dölja bristen på öron och tassar). Och mycket riktigt kom grannen vandrandes sin runda och brassade väl av båda piporna på den ”sovande” räven till stor glädje för konspiratörerna.

[regnskogII]

Goa gubbar det fanns förr i tiden,

jag hade en äldre herre som var med i jaktlaget på godset där jag växte upp, för att sätta saker i rätt perspektiv måste anges att far var rättare på gården, nåväl, detta jaktlag är det ordinarie laget, inte herrskapsjaktens lag, det är och var helt andra personer, även den intressanta men ändå.

Denna äldre herre var en man med flärd, han var som Exabits gubbe C, ovan, exceptionell med ett kulvapen, han brukade finansiera sitt supande med att vinna fält och bantävlingar i hela närområdet, så långt man kunde fara på cykel, ja ibland for han kvällen före, efter att han hanterat kvällsmjölkningen av korna.

Nåväl detta är vid en av herrskapsjakterna, dessa var som så att det jagades älg, med drevfolk två helger, först med med den äldre generationen herrskap och sedan sönernas jakt, därefter var det två helgen, motsvarande på övrigt vilt,

nu var det tillåtet att skjuta allt lovligt vilt även under älgjakten så där låg nog som oftast ett par rå, några rävar, kanske en hare och så vidare.

Denna jakt var den för den äldre generationen och jag hade fått uppdraget att ledsaga ut en äldre herre, säg 70+ på pass, det var ytterst vältränad, artig och trevlig österrikare som hade gett sig den på att kunna tala lite svenska, så vi hade en trevlig promenad, säg 1-2 km ut på pass, väl där så ser vi både en hare som sitter, en bra bit bort, det visar sig sedan att det var rejält långt bort.

Österrikaren som var en flitig flugfiskare/bindare, har jag förstått i efterhand, tecknar åt mig att hålla för öronen och sedan fäller han haren med ett bra skott. Med mina 13 åriga ben var det 400 steg till haren över vallen så säg att den var på lite över 300 meter. ( Det är helt klart lite udda men jag minns hans gevär än idag, det var en Manlicher, helstock med ett för dåtiden stort sikte, ett Zeiss med kulbanekomp, i 6,5x54MS, ett vapen han helt klart använt extensivt och med synnerligen stor framgång)

Med denna historia i bakfickan berättade jag om saken för mannen med flärd och när han efter ett gäng med slaktsupar "tänkt" så var han minst lika bra som österrikaren, så ut i den mörka höstnatten, ner i bakluckan på Volvo amazonen, gräva fram ficklampa, ni vet den där gamla modellen i vitt med röd linshållare, pang, ammo och efter lite mer letande en tom foderpåse samt en bit kol, det "målades" till en form som kanske kunde anses likna en hare. (tillika en 6,5x55 patron)

Sedan skickades jag ut över stubbåkern med påsen och en käpp i ena handen och ficklampan i andra, med order att det skall vara lika långt som österrikarens skott.

När jag återvände var mannen med flärd redan klar och hade gjort sig redo att skjuta, resten av jaktlaget, lite löst folk o andra stod på gårdsplan och glodde misstroende.

Efter en stunds väntan, givetvis var det mental förberedelse så small ett skott, mannen med flärd reste sig och beordrade "markering" varpå det tydligen var så att jag skulle springa fram och hämta foderpåsen.

Sagt och gjort, vid min återkomst var alla samlade i ljuset från lampan utanför logen och de förundrades alla över hur fn där kunde vara två hål i "haren" som ritats på påsen.
Mitt 13-åriga jag höll minen, mannen med flärd var helt extatiskt och berättade historier om hur kulor ibland delar på sig när de träffar ett strå, som på stubben och alla höll mannen med flärd för att vara en lika bra eller rent av bättre skytt än de där fin folket och österrikaren.

Sanningen om historien dog med mannen med flärd för lite mer än 20 år sedan, det är sorligt att hans eskapader inte skrevs ned av någon med gott ord och en känsla för en god historia, jag tänker inte berätta för er hur det egentligen låg/ligger till med skytte/stolleprovet men klart är att man inte skall underskatta en del mäns förmåga med vapen.

Mannen med flärd är också en av få som jag vet som på en o samma dag har fällt ett rådjur utan skott samt även skjutit rådjur på sträck. Men det är knappast något för denna tråd.

[exabit]

Kul historier!

[TekDr]

Vet om en annan historia där tre personer, vi kan kalla dem A, B och C, som kände varandra var inblandade. C ägde ett lamadjur som av hög ålder hade lämnat in på naturlig väg. Det fick A veta när han var på besök varvid det tydligen var självklart att det gav ju möjlighet till att jävlas med B. Så djuret fraktades ut till ett torn där A och B brukade sitta och jaga och sen ringdes B upp av A att han hade fällt en konstig hjort som B behövde titta på. Väl på plats blev ju B aningen nervös när han såg att det var C:s lama som låg där och hur fan de skulle ta sig ur detta på bästa sätt. Och som av en händelse passade ju även C på att ringa B när han stod och tittade på den bortgångna laman och fråga om han hade sett hans lama som hade rymt det var visst en hel del krystad kommunikation över telefon innan det avslöjades att det bara var bluff och båg alltihop.

[regnskogII]

jag har jagat/jagar hos en vän vars gård gränsar till en lamauppfödares gård, många gånger har det skymtats en dovhinds skalle i dimman för att sakta och retsamt förvandlas till en av de där mini kamelerna.

[pininhakan]

En passgranne ropade i radion att det kom ett koppel stora grisar till honom. Han skymtade dom bara mellan små luckor i skogen och avstod skott... Men förvarnade nästa passkytt i radion.

När "grisarna"kom dit hade dom horn... Det var förymda Highland cattle kor.