Jo, asså...
Nu har det hänt en hel massa igen.
Vi börjar i en ända.
Mm. Paper patch. Inte bara det, den "riktiga" greaser kulan e klar med. Dessvärre har vi inte hunnit mer än testa de som snabbast under en timma, men det hela verkar i vart fall vara ett rejält fall framåt det lilla vi provat.
En enda laddning, 60 grains, och skillnaden i träffpunkt mellan de två på 100 meter är närmast häpnadsväckande.
MEN!!!
När vi föser ner PP kula på plats så känner man nu att pappret expanderar såpass att man känner att kulan "är med" räfflingen hela vägen ner till viloplats, och redan DET känns enormt positivt!
Ser fram mycket emot att vi ges lite tid att mer ingående testa vad som ger vad och som det ser ut blir detta på torsdag. (1a testerna var faktiskt förra torsdagen, men blev kort då jag hade att förbereda för gig med bandet å yadda yadda. Ett gig i Surte av alla gudsförgätna platser, som avlöpte skitbra. Kul efter så långt uppehåll iom Covid.)
Samma torsdag.. (förra veckan då..)
Mm. Ett Maynard landade, och får säga att jag är inte besviken denna ggn heller. Det jag slogs av initialt är att den verkligen känns som en leksaksbössa. Ngt ungarna leker indianer å kåboyz med liksom.. Men icke så.
Hel. Intakt. Allt är där. Ner till stämplarna "300" och "500" på siktbladen. Skruvskallar osv ser inte allt för härjade ut, vilket brukar betyda att Mr Handyman iaf inte varit allt för tungt i farten, och mkt riktigt..
Sikte ja.
Maynarden har ett avtryckarsystem som påminner lite om den mynningsladdade gamla Wesson bössorna uppe ifrån Maine mfl platser omkring där. I detta fallet innebär det att hammarens placering inline kräver lite tillvänjning vs just bakre riktmedel. Tar en liten stund innan man vänjer sig om ni fattar vad jag menar.
Riktmedlet, det bakre, i SIG dock är nog det bästa jag upplevt hittills på en US CW karbin. Stort och lättanvänt, kanske som en sidoprodukt av det med hammarens placering när det begav sig? Fan vet jag...
Bygeln förtjänar att nämnas, för där e då Sharps/Starr osv bra mkt mer med i matchen. Bygeln har gjorts så liten att det enda eg sättet att hantera den är mellan tumme och pekfinger, typ.
Hade helt klart underlättat ifall de gjort bygeln större.
Mm. Med bössan fick jag en gammal original patron. Dessvärre hade ngn hugad italienare (antar jag) gått grottmekaniker på kulan... Vilket snart nog visade sig varför...
Pangen såldes med en "inert patron". Mm... eller HUUUUR.
Kulan hade ärgat fast styggt i hylsan varvid jag tänkte "fukk it" och helt resolut borrade ut det där som numer påminde om en kula. Å som fokking djävla vanligt, nog kunde jag hälla krut ur den med kulan väl väck.
Inert my ass.
Om krutet i den ffa var "aktivt"? Ptja, se bänken. Jag tog en liten sk "mini torch" och satte till krutet å.. jorå. Nåja. Nu har jag iaf all kvittens i världen på att det kommer gå alldeles utmärkt att använda 50 Beowulf hylsor man moddar i ett Maynard. Alla mått ligger rätt, så den sk "fire form" som jag får göra är då rakt inget som oroar mig det minsta.
Men. Banan. En enda hylsa. Mm. Då får man ha med sig krutvåg se..
En tunnväggig originalhylsa till ett Maynard kombinerat med "vår" lösning på en original Smith kula ger för handen att hylsan tar 55 grains med lätthet. Med drop tube och LITE kompression? Jaja.. garanterat 60 grains, vilket som jag ser det nu då placerar Maynard om än sist i den gruppen så iaf tillhörande gruppen av karbiner med lite kapacitet. För 60 grains och en 0,517" Smith kula ger prestanda ur den lille korte rackar´n iaf. Skall stå helt klart.
Så jag pangade å laddade allt tygen höll. Andra som var på plats fick prova de med. Den där gamle vad som det ser UT trötte tändhattsnippeln? Nah, det e så djävligt att RWS muskötnipplar passar riktigt bra..

Hm. Lite irriterande för jag tycker den SER så trist ut att jag skulle vilja byta ut den mot nytt..
Summering? Mkt mkt trevlig liten karbin (e den inte rent av minst av alla med sin 20" pipa?) som ger mersmak. Enkel och snabb att hantera/ladda osv och går dit man pekar den, helt klart.
Men.
Ett aber uppstod emellertid...
Asså. I denna den andra vändan för mig med svartkrut så började det hela ju lite staplande innan man listat ut saker och ting igen. Numer däremot så går ju de flesta pang som lokomotiv, och detta Maynard visade sig inte vara ngt undantag då va å se...
DJÄVLAR va varm pipan blev efter en stund, och tänk då på att jag handladdade om den enda hylsan hela tiden!
Mm.
Ett problem eftersom Maynard saknar förstock. Eller? Gör de det?
Nope. Jag blev tipsad av en annan snubbe att S&S säljer förstockar å se det fick mig att googla närmare å se på fan!

Senare, civila, Maynards som är gevär använde ofta förstock!
Jamen.. hallå!
Funktion under alla betingelser mina damer och herrar. Alltid. Så..
Skar väck en bit av en gammal stock till ett M1 Garand jag har stående. Amerikansk valnöt som valnöt liksom. Men oj oj.. nu var vi inne på estetik, och den där "älgläppen" där längst fram var tydligen ett Maynard signum om än inte riktigt lika accentuerat som min där..
Så nä. Det där är inte färdigt det heller. Skall slimmas ännu mera, och älgläppen göras än mindre dominant. Men var i det medveten om att älgläppen faktiskt har en skitbra rent praktisk funktion.
När man axlar landar vänster hands pekfinger där helt naturligt, och ger en presspunkt (i brist på bättre ord) som innebär att man mkt enkelt för pangen bak i axeln. Inte direkt ngt att förakta vid stående skytte tex.
Själva skruven sitter i en liten "bung" jag lödat fast på pipan. Mao, inget är förstört och skulle den dagen komma när man inte vill ha förstocken där är det bara att värma och ta väck. Därefter värma resterna av lodet och blåsa väck med tex tryckluft.
Kommer fö svarva ett litet försänkt beslag för den där försänkta/kullriga skruven i gänga 10-32 med. Tycker sådana små detaljer är snyggt så.. Å mässing gör sig i min mening ALLTID på gamla pang.
Nåja. Det om detta så långt. Skall bli intressant som fanken att se var det tar vägen när det väl dyker upp 100st 50cal Beowulf hylsor här!

Vi får ta det därifrån. Tanken e att den skall med ner nu på torsdag denna med, för lite mer "precisionsarbete" så vi ser vad den duger till när alla spelmarkerna ligger på bordet.
Räfflingen i den fö!!! Ja, den är inte ny.. men i allt, det som är "skadat" är att där e en typisk "svartkrutsring" ca 50mm in i pipan ifrån kammarläget. That´s it. Annars e den helt ok och gott och väl det. Mao klart och tydligt lämpligt för skytte, och gissningsvis på en sund nivå rent av.
Nåja.
Vidare då?
Mjo.
En av våra medlemmar hörde av sig och ville ha lite hjälp med sin Remington NMA. Å se, roligt nog då en NMA i ganska fint skick!
Men som alltid.. Här kan konstateras hur olika människor lägger ribban. Tror faktiskt de flesta hade varit nöjda med en NMA i detta skick, men icke så i detta fallet.
Det primära att cylinderaxeln samt hålet därför i både ram och cylinder var slitet. Så vi snackade lite fram å tebax innan vi landade i att brotscha om det till 7mm blankt.
En i mitt tycke väldigt vettig lösning, och en som ALLTID leder till resultat som faktiskt överträffar "nytt".
Jobbet är gjort och resultatet lät inte vänta på sig. Rent praktiskt, i radiell led är nu eländet stumt. Rätt av bara. 7mm axel och en H7 brotsch har en tendens till att rätta till det där kan vi säga..
Nu är ärligt sagt pangens sk "end shake" (dvs cylinderns axialspel) strax under 0,25mm och slitaget visar sig sitta i det närmaste till 100% i cylindern. Eller rättare sagt, cylinderns bakkant. Näpp. Strax under 0,25mm är definitivt inte supermycket, men.. det är mer än nytt och "nytt" är vad arbetsordern innebär och då är det så det blir. Så denna kommer ramla in runt 5/100mm allt sagt och gjort och få en ny kuggkrans inslipad baktill. Inte mer med det.
Timingen var lite "off" och anledningen till det finner vi där. Det underlättar om fjäder eländet faktiskt inte är av.. Man har snyggat till den i ytan som brast och monterat tillbaka bara..
Jaha liksom?
Nåja. Nu får denna sig ett sk "timing job" av rang med, vilket fritt översatt kan sägas kassaskåp istället om man vill. I det har jag med bore scopet mitt insett att jag kommer få lägga lite tid i att hantera bolten i sidled med, för den indexar inte helt 100% som den är över pipan. Nåja..löser sig det med.
I denna vevan har vi givetvis snackat trycke med. Tro fan det, och det slår mig än en ggn vilken ENORM vidd på "originaltrycken" som släpptes ut genom dörrarna på fabriken. På just denna var passningen av fjädern ner mot uttaget därför i ramen VÄL kul, så det hanterades. Men framför allt har trycket som sagt setts över.
Tanken i DETTA fallet är inte ett "tävlingstrycke" utan mer ett väl fungerande vardags dito. Det hela hänger ihop med såväl de ytor/klackar som möter varandra (hur stora de är) och deras interna vinklar mot varandra. Just denna var milt sagt lite överdriven, varför alla steg i rätt riktning (som nu tex) är bra.
Å som alltid, en bedömningsfråga. Ta som när GrinOlle bad mig se över trycket på hans ena Smith tex.. Var ju samma överenskommelse där, inget sjövilt utan snarare ngt förfinat bara som kanske reducerar kraften som behövs med säg 50-65% men som å andra sidan inte behöver servas om 8 månader igen heller..
Så för de allra flesta, dvs de som inte tävlar på absolut tyngsta nivå, så menar jag nog att ett bra "vardagstrycke" är modellen.
Nåja.
Mm. Det där e inge bra för mer ingående arbete på 25m direkt va.. Om än i fint originalskick (de flesta brukar ju vara nedslitna som skam). Så ett nytt är levererat till mig i dagarna.
Man kan få de i tvenne varianter. Dels som "färdiga", men då stämmer de sällan i vinkel mot pipan, och dels som jag beställer de. För stora i alla ändar och utan "flanker" inslipade överhuvudtaget.
Varför jag gör så?
Jomen, det är enkelt. Det är för att då kan jag med visshet "moment dra" fast eländet, och slipa in flankerna efter den positionen. Vidare släpper jag alltid iväg de LITE för höga. Så ägaren själv kan ta ner kornet där denne vill ha det de sista tiondelarna. Faktum e ändå att en fil kan de flesta hantera, och vi har olika ögon som preferenser allihop.
Mm. Å se denna likt "Torslanda Remmyn" om än i riktigt fint skick ändå.. svagt fläckig och se det finns ingen anledning till den fläckigheten. Så japp, även denna skall kokas och kardas.
E ngt jag fan inte kan rekommendera varmt nog det där, och JA JA JA JA JA... ALLT i gamla vapen kan kokas och kardas varvid man visar rosten stången. Håller man sedan efter det så.. ser pangen ut så för överskådlig tid efteråt.
Så det om denna så långt.
Mer då?
Ja. Jo.
Jag blev vid en Colt 1860 Army som vart ngt av en "forum slampa". Dvs, den har haft en å annan ägare, å har varit hos mig spridda skurar.
Kanske skall jag skämmas lite här för problemet med denna vart något som gått mig förbi. Började med att jag bytte cylinderaxel men se.. den ville annorlunda, dvs fel, även efter det å...
Det hela, som problem, visade sig först när jag körde bore scopet i den. De 6 hålen ligger då rakt fan inte lika iaf...

Alltså...häng med nu. Den ÄR "nummerriktig" yadda yadda varför jag undrar hur i hela helvete den kommit förbi fabriksdörrarna där tidigt 1862.?
För se, som varit KAN inte denna nånsin ha skjutit vettigt! Till den grad att om det inte hanteras, å det skall det givetvis, så hade jag dömt ut den som vägghängare i väntan på en annan cylinder. Rätt av.
Å märk väl, jag har fan kastat hela boken efter den! ALLT är iordning nu (haft den hos mig ngr veckor). ALLT är på par, och väl det. Coltarna är ju annars kända för att vara glappiga och rangliga osv men.. icke så mer. Denna e tight som en lammaräv numer.
Japp. Allt uppsvetsat och omformat efter boken det där med. Borta är tiden när vi "backade" pipor hej vilt. Detta, att addera mtrl, fungerar SÅ mycket bättre och ger dessutom pangen den respekt att den inte förlorar integritet.
Räfflingen i den är faktiskt riktigt hygglig, men absoluta nosen på pipan vart lite pittad och utvändigt massor av muzzle wear så.. Inte mer av det heller nej.
Mm. Axial som radialspel är till ett absolut minimum. Cylinderns främre yta givetvis upprensad den med, och end shake är nu ca 5/100mm. Radiellt kan man knappt röra den.
Internt är bolt som hand nytt, och inpassat så timingen är rent fantastisk för att vara en Colt. Trycket nääästan "tävlings bra" och om än att slagfjädern är ny så tycker JAG att den är för klen.
Är en av de där nya "tunna" varianterna jag inte är speciellt glad i.
Nu har jag "fuskat" lite med timingen varför den skall få följa med på torsdag denna med. Så ser vi vad det ger. Cylinderaxeln sitter numer fö med heli-coil, och det av ren nödvändighet. Jobbet blev iaf 100 så..
Nu har jag en halv knippe revolvrar som skall ner i blåneringsbadet och jag lurar faktiskt på om inte denna skall få slinka med den oxå. Ja, bortsett från ram, hammare och laddarm då... (skall ju vara "flamhärdat" till utseende).
Fan vet.