För omkring 5 år sedan laddade jag en stege på. Innan hela var skjuten fick jag ett bösshaveri. Sedan åkte asken in i skåpet och glömdes.
Idag hittade jag asken och bestämde mig för att knacka ur kulorna ur de sista fem skotten. Första två satt som *lämpligt kraftuttryck*. Tredje ramlade kulan ur när jag skulle sätta den i hammaren. Fjärde satt extremt lätt. Femte satt hårt som de första två.
Halsarna hade spruckit på de två som satt löst. Spruckit hemma i skåpet
Jag har undersökt de första sex tomhylsorna i stegen men ser inga skador.
Bild på de två med spruckna halsar.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Liknande fenomen är ju kända sedan länge (https://en.wikipedia.org/wiki/Season_cracking), dvs att spänningskorrosion lätt uppträder i en miljö med ammoniak (stall). Lösningen då var anlöpning. Samt att inte ha ammunition i stallen...
MEN, nu har du ju inte haft dem i en sådan miljö antar jag, så då tätnar mystiken lite grann...
Om nu några kulor satt som f-n så tänker man ju ändå på någon form av korrosion, som tillsammans med kallbearbetning ger spänningskorrosion. Eller?
De har inte stått i stall utan uppvärmt och torrt inne. Krutet ser normalt ut.
Men en intressant sak var att jag hade ca 20 hylsor kvar från samma kalibreringsomgång. För skojs skull körde jag expandern genom samtliga. Skillnaderna var rejäla och på ungefär en fjärdedel av hylsorna gick expandern riktigt tungt. Samma verktyg som jag använde för fem år sedan. Nästan som om halsarna krympt.
potatiskastare skrev: ↑15 mar 2022, 11:16
De har inte stått i stall utan uppvärmt och torrt inne. Krutet ser normalt ut.
Men en intressant sak var att jag hade ca 20 hylsor kvar från samma kalibreringsomgång. För skojs skull körde jag expandern genom samtliga. Skillnaderna var rejäla och på ungefär en fjärdedel av hylsorna gick expandern riktigt tungt. Samma verktyg som jag använde för fem år sedan. Nästan som om halsarna krympt.
Ja, om jag drar mig till minnes min skolgång så får man större risker för spänningskorrosion ju hårdare man (kall)bearbetat materialet. Det bygger in spänningar. Sedan så blir det värre om man får termiska cykler (och naturligtvis ammoniak eller dylikt). Och de uppkommer som sagt efter ett tag, så det stämmer (därav "seasonal cracking" som man uppmärksammat sedan början på 1900-talet, inte bara för patroner utan nästan alla typer av mässing).
Men här är som sagt varken temperatur eller något annat som varierat. Och de är inte omformade från något annat, eller har varit med om något liknande? Jag har sett rapporter på att dåliga legeringar förvärrar problemet, dvs där man inte fått ett homogent material. Så det kanske är en grej här?
Men det senare är ju nästan omöjligt att testa hemma, så det leder ju inte någonstans direkt...
De är inte omformade och inte skjutna speciellt många gånger. Men en sak jag måste kontrollera är hur mycket det verktyget jag har bearbetar halsarna.
Sedan kan tilläggas att det verkar vara helt annat än Anders Ö nedbrutna krut i annan tråd. Mina hylsor ser för övrigt fräscha ut och krutet ser bra ut. viewtopic.php?f=20&t=293263
Så där kan jag få ibland både på 6.5x55-pipan och 8x57-pipan, hylsor från jaktmatch (köpe) skjutna av mig och sen laddade en gång för jakt. Kasserar efter det.
Kan inte säga att jag har räknat eller så men det har förekommit och när jag tänker efter så är det nog i slutet av batchen som det hänt.
Funderade också på verktyget men vad är oddsen att det är "fel" på båda verktygen? RCBS press, verktyg och deras olja.
Jag skall mäta när jag får tid. Tänker att det t.ex skulle kunna vara patronläget som är aningen stort och verktyget som är aningen litet.
Det jag gillar minst i historien är att de spruckit hemma i skåpet. Kan andra hylsor spricka efter laddning? Jag har hittills bara varit med om halsar som spruckit vid laddning. Då har det märkts vid t.ex kulisättning att nåt varit konstigt. Har svårt att tro att inte de skotten hade avvikit från de med kulor som satt hårt.
Hur stor skillnad i diameter är det mellan kulorna och halsens insida? Man skulle kunna tänka sig att kulorna tränger ganska hårt, så att det blir spänning i mässingen. När den sedan hårdnat med tiden, spricker halsen.
F.
Månan i tystheet går sin gång, och achtar ey Hund-glafs.
Så gör en last-lös man, som ährliga lefwer i stillo;
leer åt gabbara-gläntz; och klaffare-tunga förachtar.
potatiskastare skrev: ↑15 mar 2022, 11:16
De har inte stått i stall utan uppvärmt och torrt inne. Krutet ser normalt ut.
Men en intressant sak var att jag hade ca 20 hylsor kvar från samma kalibreringsomgång. För skojs skull körde jag expandern genom samtliga. Skillnaderna var rejäla och på ungefär en fjärdedel av hylsorna gick expandern riktigt tungt. Samma verktyg som jag använde för fem år sedan. Nästan som om halsarna krympt.
Ja, om jag drar mig till minnes min skolgång så får man större risker för spänningskorrosion ju hårdare man (kall)bearbetat materialet. Det bygger in spänningar. Sedan så blir det värre om man får termiska cykler (och naturligtvis ammoniak eller dylikt). Och de uppkommer som sagt efter ett tag, så det stämmer (därav "seasonal cracking" som man uppmärksammat sedan början på 1900-talet, inte bara för patroner utan nästan alla typer av mässing).
Men här är som sagt varken temperatur eller något annat som varierat. Och de är inte omformade från något annat, eller har varit med om något liknande? Jag har sett rapporter på att dåliga legeringar förvärrar problemet, dvs där man inte fått ett homogent material. Så det kanske är en grej här?
Men det senare är ju nästan omöjligt att testa hemma, så det leder ju inte någonstans direkt...
Spänning eller sträckning och tid kan nog vara orsaken
Jag fick 8x54 ombyggd mauser ammo av en kompis för att ta reda på kulorna .
På vissa satt kulorna jäääkligt hårt och på vissa kunde man dra ur kulan för hand , orsaken ar att halsarna spruckit
8x54 ombyggd mauser görs från vidgade 6.5x55 hylsor .
Patronerna var gjord ca 15år tidigare på Hässleholms laddtjänst .
Redan utspännd metall med hög necktension och tid verkar ha fått dessa att spricka.
Screenshot_20220316-201408_Gallery.jpg
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
EGNA undersökningar är bättre än andras teorier.
Alternativa Lösningas Mästare....
Ockham , är MIN Mentor
Plåtbiten video . Sök på Plåtbiten/Rävpipa på youtube.
Vill ni köpa Rävpipa, Plåtbiten, så skicka ett PM A.Ö
PerT skrev: ↑16 mar 2022, 21:50
Handladdat skulle mao vara färskvara som ska förvaras tempererat/varmt.
Jag vet de som skjutit med kronammo i 6.5x55 som säkert varit 70år gammal , så det är ingen regel tycker jag nog .
Men förvaring i kontrollerad miljö är nog aldrig fel
EGNA undersökningar är bättre än andras teorier.
Alternativa Lösningas Mästare....
Ockham , är MIN Mentor
Plåtbiten video . Sök på Plåtbiten/Rävpipa på youtube.
Vill ni köpa Rävpipa, Plåtbiten, så skicka ett PM A.Ö
Jag önskar jag kunde komma med en trevlig referens för att blidka herrarnas verifieringsiver. Jag har dock endast anekdotiska bevisföring att ta till. Jag hoppas att det ändå kan vara till nöje.
Alltså:
Kallbearbetning av metall innebär ibland att brottytor skapas i metallens kristallstruktur. Oavsett metall, även om min erfarenhet i huvudsak handlar om låglegerade stål, finns denna risk och ökar med bearbetningsgraden.
När man smider stål behöver det vara uppe i tillräcklig temperatur. För låg temperatur gör det inte bara svårsmitt utan även att det man smitt riskerar att gå sönder efter en tids användande. Lösningen, om man vet att man låtit arbetsstycket gå ner för långt i temperatur, är att glödga det än en gång.
För metaller man normalt kallbearbetar, koppar, mässing och silver till exempel där man behöver normalisera metallen för att kunna forma den som man vill, riskerar man att metallen är för mjuk när man är klar. Vet man om att den inte kommer utsättas för förstörande krafter kan man lugnt låta den vara, den hårdnar med tiden. (Kanske spänningsdiffusion kan vara en lämplig term?)
Metaller under tryck kan "kallsvetsa" och fastna i varandra. "Rostfritt är notoriskt bra på det men även andra metaller har den förmågan. I det här fallet handlar det om mässing och tombak(?) Som båda innehåller koppar. Tryck och tid är vad som behövs och polerade ytor ökar sannolikheten för att det ska uppstå.
Sedan finns naturligtvis också korrosion, men det verkar det ju inte vara i det här fallet.
