9 älgar på 1000 hektar

[Canta]

Här omkring slaktar hägnfolket mest på vårvintern dvs före den nya kalvningen. Fjolårskalven går fortfarande med morsan. Är rätt välväxt in i mars/april. Alla djur får iofs stödfoder under vintern.

Och där föll hela resonemanget....

Vilda älgkalvar växer i praktiken inget mellan november och mars, har de okej förutsättningar så överlever de vintern knappast mer än så.

Må så vara men man skjuter ju inga älgar i mars/april. Däremot har de kalvar som överlevt vintern o kliver in i 1års stadiet en god förmåga att växa till sig viktmässigt under sommar nr 2. I allmänhet går dom dessutom nära moderkon så rätt lätt att hitta. En annan fördel med fjolårskalv är att man tydligt kan se kön o anlag. Bra köttkvalitet också. Mört men ändå rätt fast.

Huvudargumentet sen en tid tillbaka dvs när skogsbruket övergick till kalhyggen o därmed plantageskog var/är att korna bröt ner lägre tallträd i odlingarna för att kalvarna skulle nå föda. Förutsatte kanske 1 m av snö kanske. Söder om Dalälven förekommer inte sån snö mer än ett par dar vissa år.
Generellt väger 'mina' vildsvin mer än oktoberälgkalvar numera ... nåt galet, eller

[malx]

Må så vara men man skjuter ju inga älgar i mars/april. Däremot har de kalvar som överlevt vintern o kliver in i 1års stadiet en god förmåga att växa till sig viktmässigt under sommar nr 2. I allmänhet går dom dessutom nära moderkon så rätt lätt att hitta. En annan fördel med fjolårskalv är att man tydligt kan se kön o anlag. Bra köttkvalitet också. Mört men ändå rätt fast.

Ja? Men de har fortfarande gått och betat en hel vinter och producerar samtidigt inte någon kalv till sommaren så de har mer eller mindre bara varit en belastning under den tiden. En kalv som föds på våren och skjuts på hösten kostar inte skogsbruket ett öre och räknas heller inte till vinterstammen.

D.v.s. skogsbrukets syn på kostnad per kg/älgkött är oändligt mycket större för fjolingen än kalven så även om du inte delar den synen så påverkar det garanterat din jakt ändå.

[Canta]

Jo då men ser inte älgen främst som kostnad. Skogsbolagen äger skogsmark men inte naturen o i den ska finnas älg som från istiden alltså. Här neråt, söder om Dalälven, går vinterälg på lövsly mest o ytterst sällan står dom o betar i tallungskog. På egen mark är man bara glad över att älgarna håller efter slyet.

Hur som, rätt pessimistisk betr älgens framtid. Alltför många murar mellan åsikter. Prestige omöjliggör nytänk (typ Nato alltså)
Så det får bli som det blir dvs allt klenare älgstam o allt färre jägare som vill frysa i tomma skogar o betala för det. Kanske bra så, 1/3 av s.k. jägare kan gott ändå sluta för dom är mest intresserade av köttet ändå. Älghundsjägarna får större möjligheter att springa ute ensamma hela hösten med gles älgstam osv.

[busholle]

Bifogar en bild som är intressant i sammanhanget.

Skärmklipp.PNG

Nedre linjen är den vi styr älgstammen efter och som malx skriver den som kostar skogsbruket pengar. Den övre linjen är det vi har att jaga vid premiären och som är till nytta för oss som jägare. Desto duktigare vi är på att ''övervintra'' rätt djur till låg kostnad desto fler skottchanser får vi på jakten. Vägen dit är stor jakt på kalv.

Siffrorna ovan är mina egna från ÄSOts samlade arbete med inventering. Den sänkningen vi har åstadkommit har fått en stor påverkan på hur skadebilden ser ut i skogen och räddat oss ifrån krav på att ytterligare sänka stammen.

[Canta]

Ja jo, fina kurvor dvs stabil älgstam. Är väl ett välskött ÄSO o/eller bra älgbiotop. Vill man hålla samma population år efter år då ok att skjuta 50 % kalv.
Men nu är vinterstam på 10 djur snart nog en utopi för många. I delar av Hälsingland är man nere på knappt ett par djur/ha o inga kalvar i stort sätt.

Här omkring (Uppland) vill man ha en vinterstam på ca 6 älg o 6 älgar finns övht inte när man börjar jakten i oktober.
Sen det där med älgskador. Verkligen mysko att alltefter som älgstammen skjuts ner i landet går ändå betesskador upp. Iaf enl skogsbolagen men man får ju svar efter den man frågar ...

[potatiskastare]

Fast nu är du återigen fel på det Canta. Har man ont om vuxna älgar, och tycker att man har ont om vuxna älgar, ja då skall man inte skjuta dem.

Har man ont om kalv men bestämmer att man skall skjuta 50% kalv. Vad händer då? Jo man tvingas dra ned på avskjutningen totalt.

[malx]

Man borde tvingas skjuta kalvarna först innan man får panga någon vuxen. Då skulle de flesta problemen med obalanserade avskjutningar försvinna med tiden. Vill man då vänta till kalvarna blivit lite större så då är det väl bara att vänta med hela älgjakten.

[busholle]

Man borde tvingas skjuta kalvarna först innan man får panga någon vuxen. Då skulle de flesta problemen med obalanserade avskjutningar försvinna med tiden. Vill man då vänta till kalvarna blivit lite större så då är det väl bara att vänta med hela älgjakten.

Det tillämpas i en del angänsande områden till mig här nere i syd.

Problemet är att det blir svårt att planera avskjutningen när det blir svårare att nå målen.

[jmkhenka]

Ja jo, fina kurvor dvs stabil älgstam. Är väl ett välskött ÄSO o/eller bra älgbiotop. Vill man hålla samma population år efter år då ok att skjuta 50 % kalv.
Men nu är vinterstam på 10 djur snart nog en utopi för många. I delar av Hälsingland är man nere på knappt ett par djur/ha o inga kalvar i stort sätt.

Här omkring (Uppland) vill man ha en vinterstam på ca 6 älg o 6 älgar finns övht inte när man börjar jakten i oktober.
Sen det där med älgskador. Verkligen mysko att alltefter som älgstammen skjuts ner i landet går ändå betesskador upp. Iaf enl skogsbolagen men man får ju svar efter den man frågar ...

Problemet är, för skogsbolagen är älgar och älgjakt lite som äta kakan och ha den kvar. Utrota älgen är slutmålet, men innan man är där kan man tjäna pengar på den.

Skogsindustrin är ALLT om pengar, vinst, kapital.

Att få ner betesskador kan kanske lösas med ett annat sorts skogsbruk, men det kostar pengar alltså blir det dyrare. Beteskador är bara en kostnadspost, som man försöker minimera eller få så nära 0 man kan utan att andra kostnader skenar.
Moraliskt och etiskt kommer dom inte kunna utrota älgen, det kommer sluta med att den blir fridlyst. Men innan man är där och politikerna lägger sig i, så försöker man leva loppan.

För skogsbolag är mark, skog, hektar bara poster i ett excelark.

Till råga på allt så är ju dom som mäter betesskador opartiska, dom avrundar upp. En betad tall på ett hygge? Hela hygget är betesskadat. Finns ju ingen som synar deras rapporter alls, så det är nog mest avrundning upp som är orsaken för större skador samt att djuren kanske flyttar på sig. Sen är väl mer o mer av svensk skog relativt färsk/kort - en 5 meter stor tall drabbas inte av skador.. men man avverkar ju tidigare o tidigare.

[busholle]

Allt är inte bolagsskog. Vi är även en hel del privata skogsägare som sett mängder med tallskog blivit uppäten.
Det pratas om alternativ till kalhyggen och när det gäller det så skulle det ge avsevärt mindre med bete till älgen.

När det gäller mätning av betesskador så har vi numera Äbin, det är bara att googla så hittar du inventeringsinstruktionen. Det finns berättigad kritik mot äbin men det du ägnar dig åt ovan är rappakalja som bara visar på okunnighet.

[Giobbi]

Äbinskador upp älgstam ner, hur går det ihop? Kan det vara andra djur kanske eller fel på kriterierna kring hur man mäter?

[potatiskastare]

Matbristen har på många håll blivit värre och värre. Det är inga nyheter. Finns gott om inventeringar som visar hur vissa begärliga växter minskat år för år sedan 70-talet eller så.

[malx]

Man borde tvingas skjuta kalvarna först innan man får panga någon vuxen. Då skulle de flesta problemen med obalanserade avskjutningar försvinna med tiden. Vill man då vänta till kalvarna blivit lite större så då är det väl bara att vänta med hela älgjakten.

Det tillämpas i en del angänsande områden till mig här nere i syd.
Problemet är att det blir svårt att planera avskjutningen när det blir svårare att nå målen.

Fast nu är ju 50/(25/25) normalt ett av avskjutningsmålen. Det blir alltså inte allmänt svårare att nå målen utan det handlar om VILKA mål du prioriterar. Har man krav på sig att hålla älgstammen så liten att man inte jaktligt klarar att hålla en vettig åldersfördelning/välmående älgstam så är kanske kraven felaktiga.

[busholle]

Man borde tvingas skjuta kalvarna först innan man får panga någon vuxen. Då skulle de flesta problemen med obalanserade avskjutningar försvinna med tiden. Vill man då vänta till kalvarna blivit lite större så då är det väl bara att vänta med hela älgjakten.

Det tillämpas i en del angänsande områden till mig här nere i syd.
Problemet är att det blir svårt att planera avskjutningen när det blir svårare att nå målen.

Fast nu är ju 50/(25/25) normalt ett av avskjutningsmålen. Det blir alltså inte allmänt svårare att nå målen utan det handlar om VILKA mål du prioriterar. Har man krav på sig att hålla älgstammen så liten att man inte jaktligt klarar att hålla en vettig åldersfördelning/välmående älgstam så är kanske kraven felaktiga.

Bedriver man jakt i stora lag eller kör med avlysningsjakt så blir det absolut lättare men vi är många som tillämpar fast tilldelning och jagar i relativt små lag, då kan det bli svårt om ÄSOts älgstam råkar ha samlat sig hos några få lag. De som har gott om älg får inte skjuta och de som råkar ha ont om kalv får heller inte skjuta. Det blir en balansgång mellan att hålla ihop ett ÄSO och jaga på älgens premisser. Hade alla lag varit på 2-5 tusen ha och bemannats av prestigelösa jägare så hade det varit lättare att administrera älgjakt.
Det känns ibland som det finns fler åsikter om älgen än vi har älgar att skjuta ett normalår.

Frågan är hur vårt finska broderfolk administrerar sin jakt med i genomsnitt hälften så mycket älg? Här i Småland närmar vi oss gränsen för att en ansenlig del av jaktlagen inte har en vuxen älg att skjuta vart år. Jag skulle önska att lagen slogs samman men var man oense och delade laget 1985 så verkar det svårare att få ihop dem igen än att sammanfoga två väteatomer i en fusionsreaktor.....

[malx]

Det tillämpas i en del angänsande områden till mig här nere i syd.
Problemet är att det blir svårt att planera avskjutningen när det blir svårare att nå målen.

Fast nu är ju 50/(25/25) normalt ett av avskjutningsmålen. Det blir alltså inte allmänt svårare att nå målen utan det handlar om VILKA mål du prioriterar. Har man krav på sig att hålla älgstammen så liten att man inte jaktligt klarar att hålla en vettig åldersfördelning/välmående älgstam så är kanske kraven felaktiga.

Bedriver man jakt i stora lag eller kör med avlysningsjakt så blir det absolut lättare men vi är många som tillämpar fast tilldelning och jagar i relativt små lag, då kan det bli svårt om ÄSOts älgstam råkar ha samlat sig hos några få lag. De som har gott om älg får inte skjuta och de som råkar ha ont om kalv får heller inte skjuta. Det blir en balansgång mellan att hålla ihop ett ÄSO och jaga på älgens premisser. Hade alla lag varit på 2-5 tusen ha och bemannats av prestigelösa jägare så hade det varit lättare att administrera älgjakt.
Det känns ibland som det finns fler åsikter om älgen än vi har älgar att skjuta ett normalår.

Frågan är hur vårt finska broderfolk administrerar sin jakt med i genomsnitt hälften så mycket älg? Här i Småland närmar vi oss gränsen för att en ansenlig del av jaktlagen inte har en vuxen älg att skjuta vart år. Jag skulle önska att lagen slogs samman men var man oense och delade laget 1985 så verkar det svårare att få ihop dem igen än att sammanfoga två väteatomer i en fusionsreaktor.....

Jag ser inget i din text som motsäger det jag skriver överhuvudtaget. Det handlar alltså helt om vad man prioriterar för mål. I ditt fall prioriterar man alltså att få skjuta många älgar framför att nå avskjutningsmålet 50/(25/25) och därmed så kommer det med största sannolikhet att bli sned avskjutning. Har ingen betydelse om det är fullt av vuxna på en mark och fullt av kalvar någon annanstans. Skjuter alla lagen med rätt fördelning så kommer stammen att må bättre.

[busholle]

Fast nu är ju 50/(25/25) normalt ett av avskjutningsmålen. Det blir alltså inte allmänt svårare att nå målen utan det handlar om VILKA mål du prioriterar. Har man krav på sig att hålla älgstammen så liten att man inte jaktligt klarar att hålla en vettig åldersfördelning/välmående älgstam så är kanske kraven felaktiga.

Bedriver man jakt i stora lag eller kör med avlysningsjakt så blir det absolut lättare men vi är många som tillämpar fast tilldelning och jagar i relativt små lag, då kan det bli svårt om ÄSOts älgstam råkar ha samlat sig hos några få lag. De som har gott om älg får inte skjuta och de som råkar ha ont om kalv får heller inte skjuta. Det blir en balansgång mellan att hålla ihop ett ÄSO och jaga på älgens premisser. Hade alla lag varit på 2-5 tusen ha och bemannats av prestigelösa jägare så hade det varit lättare att administrera älgjakt.
Det känns ibland som det finns fler åsikter om älgen än vi har älgar att skjuta ett normalår.

Frågan är hur vårt finska broderfolk administrerar sin jakt med i genomsnitt hälften så mycket älg? Här i Småland närmar vi oss gränsen för att en ansenlig del av jaktlagen inte har en vuxen älg att skjuta vart år. Jag skulle önska att lagen slogs samman men var man oense och delade laget 1985 så verkar det svårare att få ihop dem igen än att sammanfoga två väteatomer i en fusionsreaktor.....

Jag ser inget i din text som motsäger det jag skriver överhuvudtaget. Det handlar alltså helt om vad man prioriterar för mål. I ditt fall prioriterar man alltså att få skjuta många älgar framför att nå avskjutningsmålet 50/(25/25) och därmed så kommer det med största sannolikhet att bli sned avskjutning. Har ingen betydelse om det är fullt av vuxna på en mark och fullt av kalvar någon annanstans. Skjuter alla lagen med rätt fördelning så kommer stammen att må bättre.

Men också växa. Att nå målet om fördelning av avskjutning är lätt, att nå målet om avskjutningsnivå är lätt, att göra båda samtidigt är inte lika lätt.

Att prioritera avskjutning är lätt att slänga ur sig att andra gör. Min prioritering är en stabil och rimlig vinterstam. I vårt fall är det 8/1000ha, klarar vi det så har vi mindre skador, har vi lite skador så mår älgen bra, mår älgen bra så får vi tunga kalvar.

[djkj]

Pinsamt att inte ett land som Sverige ska kunna ha en generös älgstam.

Skogsbolagen säger sig äga skogarna men äger väl inte naturen, eller

Sverige har värdens tätaste älgstam.
Dubbelt så tät som Finnlands.

Sen är det ju så att det är alltid markägaren som har sista ordet, det är ju faktist markägaren som föder älgen.

[Wargen]

Suomi mainittu (Finland nämnts), here goes;

I Finland krävs 1000 ha sammanhängande mark för att kunna söka licens. Skiftena skall mao. bokstavligen sitta ihop. 750 + 250 med "fiendemark" mellan duger inte. Vattenområde som omfattas av jakträtten sammanknyter däremot. I praktiken söks licenser oftast via samsök inom jaktvårdsföreningarna. Det möjliggör att mindre jaktföreningar (jakten bedrivs i stora delar av landet i övervägande form som föreningsverksamhet, men jaktlag som inte utgör föreningar förekommer också) än "1000 ha" kan jaga älg, men det är inte särskilt vanligt. Jaktvårdsföreningen är ett offentligrättsliga organ enl. lagstiftningen och de förtroendevalda omfattas av tjänsteplikten.
Inom en och samma JVF kan det förekomma ett eller flera samsök. I min är det ett, i grannen i norr två. Det mesta avgörs av JVF:s storlek och geografiska faktorer.
Målen för stammen sätts av den statliga regionala viltcentralen utgående från de älgskötselområden som finns. Skogsägarrepresentanter deltar i denna process.
Fördelen med samsök är smidighet gällande gränsskjutningar, att även mindre jaktlag (än 1000 ha) kan delta samt att beviljade licenser inom samsöket kan omfördelas/utnyttjas utan ny myndighetsprövning.
Licensen via samsöket, hanteras under ledning av den gemensamma licensinnehavaren/ (över)jaktledaren. Man besluter om fördelningen mellan lagen/jaktklubbarna. De enskilda klubbarna jagar under ledning av klubb/lagvisa jaktledare, som rapporterar till överjaktledaren inom samsöket.

Detta skall inte tolkas som något ställningstagande, utan är vad som gäller i Finland. Målet för stammen här (2-3- max 4/ha/vinter) skulle kanske stoppa jakten i vissa delar av Svedala?

Som kuriosa gäller samma för vitsvanshjort, men arealkravet är då 500 ha och vintertätheten förstås tätare.

[busholle]

Intressant!

Men ett arealkrav på 1000ha som ni har är med er älgstam inte en garanti för att ens få en kalv tilldelad vart år?

Tänker mig att en älgstam i den storleken bär en tilldelning om drygt 2000ha för en vuxen och strax över 1000ha för en kalv?

[malm74]

Om stammen är 3 och målet är 3/1000ha räcker det till en halv licens dvs. 1 kalv på 1000ha mark.avundas nog er svenskar som fortfarande har en älgstam värd namnet. Kanske förklarar varför självständiga hundar med stort sök uppskattas i Finland