Hej
Finns det någon på forumet som kan berätta för oss andra HUR man räknar ut en laddnings vikt på ett krut till en kula!
jag kan ju inte tro att man höftar i början.
Finns det möjlighet att själva räkna ut detta eller krävs det en
Dr grad i mattematik? (eller en bra uppsättning med pipor och lådor)
mvh
FP
Överkurs i laddning!
Moderatorer: Trond Åsly, PerN
-
Kari Lindström
- Moderator
- Inlägg: 22991
- Blev medlem: 08 sep 2002, 16:54
-
Håkan
- Inlägg: 12521
- Blev medlem: 01 apr 2002, 22:24
- Ort: Sweden
-
pedde
- Inlägg: 209
- Blev medlem: 22 jul 2002, 23:35
- Ort: Sweden
hej Håkan
Översätter?
menar du att det går att jämföra deras krut med våran?
det jag tänker på är ex. jag vill hitta start laddningen för 40grains
kula i 22-250 med normas 202 krut, men denna laddning finns inte!
går jag till staterna så hittar jag 100tals laddningar för 40 grains kulor men då i Hodgon,IMR,varget,BL-C,Benchmark,AA,AR,Tac etc.etc.
Hur fasiken skall jag börja ladda med 202 krutet?
mvh
FP
Översätter?
menar du att det går att jämföra deras krut med våran?
det jag tänker på är ex. jag vill hitta start laddningen för 40grains
kula i 22-250 med normas 202 krut, men denna laddning finns inte!
går jag till staterna så hittar jag 100tals laddningar för 40 grains kulor men då i Hodgon,IMR,varget,BL-C,Benchmark,AA,AR,Tac etc.etc.
Hur fasiken skall jag börja ladda med 202 krutet?
mvh
FP
-
Whisky
- Inlägg: 1170
- Blev medlem: 15 dec 2002, 23:51
- Ort: Sweden
-
PerN
- Moderator
- Inlägg: 3626
- Blev medlem: 07 maj 2001, 17:13
- Ort: Sweden
Hej Pedde
Jag tycker din start på 22-250 är riktig hittar man inte laddningen i någon av sna laddmanualer så kan man alltid fråga krut tilverkaren i 22-250 fallet Norma. De brukar faktiskt svara på brev från oss handladdare <img src=icon_smile.gif border=0 align=middle>
2) Att jämföra brinntider mellan krutsorter direkt är också lite vanskligt då de kan jämbördes brinna olika beroende på kaliber. Så att mitt tips är, att om man ska få fram en laddning utan att ha direkta data är, jämför laddata från olika manualer + brinttids tabeller med de data du får på http://www.norma.cc/htm_files/laddindex.htm om vi nu pratar Norma krut. Och sedan börja ladda försiktigt och kolla varje patron efter tecken på för högt eller lågt tryck.
PerN
Jag tycker din start på 22-250 är riktig hittar man inte laddningen i någon av sna laddmanualer så kan man alltid fråga krut tilverkaren i 22-250 fallet Norma. De brukar faktiskt svara på brev från oss handladdare <img src=icon_smile.gif border=0 align=middle>
2) Att jämföra brinntider mellan krutsorter direkt är också lite vanskligt då de kan jämbördes brinna olika beroende på kaliber. Så att mitt tips är, att om man ska få fram en laddning utan att ha direkta data är, jämför laddata från olika manualer + brinttids tabeller med de data du får på http://www.norma.cc/htm_files/laddindex.htm om vi nu pratar Norma krut. Och sedan börja ladda försiktigt och kolla varje patron efter tecken på för högt eller lågt tryck.
PerN
-
pedde
- Inlägg: 209
- Blev medlem: 22 jul 2002, 23:35
- Ort: Sweden
Hej
Jag har faktiskt pratat med en Dr. i matematik som jag känner,
han har tagit sig an problemet med att räkna ut en formel för
de olika krut sorterna. (han ser det som en utmaning)
jag ser fram imot att pröva detta sen, han har fått bla. uppgifter på ett krut som jag har alla laddata på så hans formel har jag
redan svar på men det vet han inte! vi får se om det fungerar
jag får svar från norma (hoppas jag) då får jag max laddning iallafall.
någon sa till mig att man behövde hylsvolym, brinntid och motstånds
uträkning för att det i teori skulle kunna räkna ut de värden man behöver för laddata, är det någon som känner till detta?
mvh
FP
Jag har faktiskt pratat med en Dr. i matematik som jag känner,
han har tagit sig an problemet med att räkna ut en formel för
de olika krut sorterna. (han ser det som en utmaning)
jag ser fram imot att pröva detta sen, han har fått bla. uppgifter på ett krut som jag har alla laddata på så hans formel har jag
redan svar på men det vet han inte! vi får se om det fungerar
jag får svar från norma (hoppas jag) då får jag max laddning iallafall.
någon sa till mig att man behövde hylsvolym, brinntid och motstånds
uträkning för att det i teori skulle kunna räkna ut de värden man behöver för laddata, är det någon som känner till detta?
mvh
FP
-
pedde
- Inlägg: 209
- Blev medlem: 22 jul 2002, 23:35
- Ort: Sweden
Hej
ja idén är kanske inte helt fel!!
jag har lite laddata och det skall bli roligt att se om hans kunskaper går att använda.
det måste ju gå att räkna ut, för inte laddar tillverkarna på känn eller?
har hört om ett data program för handladdare som kan göra dessa
uträkningar, tror att programmet vänder sig till folk som gör wildcats.
MVH
FP
ja idén är kanske inte helt fel!!
jag har lite laddata och det skall bli roligt att se om hans kunskaper går att använda.
det måste ju gå att räkna ut, för inte laddar tillverkarna på känn eller?
har hört om ett data program för handladdare som kan göra dessa
uträkningar, tror att programmet vänder sig till folk som gör wildcats.
MVH
FP
-
Internationelle Mats
- Inlägg: 14573
- Blev medlem: 26 nov 2002, 15:53
- Ort: Umeå, Sweden
<BLOCKQUOTE id=quote><font size=1 face="Verdana, Arial, Helvetica" id=quote>citat:<hr height=1 noshade id=quote>har hört om ett data program för handladdare som kan göra dessa
uträkningar<hr height=1 noshade id=quote></BLOCKQUOTE id=quote></font id=quote><font face="Verdana, Arial, Helvetica" size=2 id=quote>
Quickload heter det. Ifall man matar det med RÄTT indata så är det tydligen förvånande exakt. Kruxet är att ha rätt värden: Att jobba med gissade, fel avrundade eller felaktigt konverterade data ger självklart uselt resultat.
Sen när det gäller tillverkare så kan du ge dig djävulen på att de 'höftar' - har man mätt tryck i hundratals eller tusentals olika patroner i en helvetes massa år så har man en hyfsad grund att stå på när man ska ladda en ny patron... Allt som behöver gissas är ju startladdning, sen MÄTS ju trycket.
-- Mats
Jag önskar att jag idag visste hälften av vad jag 'visste' då jag var arton år...
uträkningar<hr height=1 noshade id=quote></BLOCKQUOTE id=quote></font id=quote><font face="Verdana, Arial, Helvetica" size=2 id=quote>
Quickload heter det. Ifall man matar det med RÄTT indata så är det tydligen förvånande exakt. Kruxet är att ha rätt värden: Att jobba med gissade, fel avrundade eller felaktigt konverterade data ger självklart uselt resultat.
Sen när det gäller tillverkare så kan du ge dig djävulen på att de 'höftar' - har man mätt tryck i hundratals eller tusentals olika patroner i en helvetes massa år så har man en hyfsad grund att stå på när man ska ladda en ny patron... Allt som behöver gissas är ju startladdning, sen MÄTS ju trycket.
-- Mats
Jag önskar att jag idag visste hälften av vad jag 'visste' då jag var arton år...
-
Kari Lindström
- Moderator
- Inlägg: 22991
- Blev medlem: 08 sep 2002, 16:54
Pojkar,
innerballistik är väldigt <b>oexakt</b> vetenskap. Jag citerar fritt en gammal, numera bortgången skytt, som jag träffade på banan många år sedan -<i>i 35 år har jag byggt och utvecklat kanoner för försvaret, men fortfarande vet jag inte vad som sker inne i röret </i>- och det han hade arbetat med var, just det, innerballistik.
Klart, artilleriet inom försvaret använder också datorhjälp för att beräkna projektilbanor, och träffsäkerheten är ungefär som en fotbollsplan.
/Kari
Ändrat av - Kari Lindström den 01/06/2003 21:15:32
innerballistik är väldigt <b>oexakt</b> vetenskap. Jag citerar fritt en gammal, numera bortgången skytt, som jag träffade på banan många år sedan -<i>i 35 år har jag byggt och utvecklat kanoner för försvaret, men fortfarande vet jag inte vad som sker inne i röret </i>- och det han hade arbetat med var, just det, innerballistik.
Klart, artilleriet inom försvaret använder också datorhjälp för att beräkna projektilbanor, och träffsäkerheten är ungefär som en fotbollsplan.
/Kari
Ändrat av - Kari Lindström den 01/06/2003 21:15:32
-
Melvinsson
- Inlägg: 3500
- Blev medlem: 01 apr 2002, 22:47
- Ort: På landet
Hej Kari
Kan nog inte hålla med dig vad gäller försvarets pjäsers träffsanolikhet och innerballistik!
Det är mängder av faktorer som påverkar projektilen innan den lämnar eldröret. Laddrummets volym, krutsort (progressivt/degressivt), krutets temperatur, kornstorlek (krutets form), projektilens vikt, hur hårt projektilen är ansatt (0 friflykt), eldrörets längd etc etc...
Självklart påverkar ytterballistiken (med avdrift, olika vindriktningar på olika höjder, barometertryck, temperaturer, corrialis accelerationen, sugverkan, projektilens utformning mm) mer än vad den inre gör men en spridning efter inskjutning beror ofta på just innerballistiken och då främst kruttemperaturen.
Sen vet jag inte om du har hört talas om Kustartilleriets rörliga sjöfrontsartilleri där man bekämpar såväl markmål på land som båtar till havs. Kanonerna är flackskjutande och inte som Haubitzarna som "lobbar in kulorna". På ett skjutavstånd på ca 20 000 m är den nominella spridningen 20 m i sida och 120 m i längd vilket inte är mycket då målet (en båt) oftast är högre än 5 m. Så jag köper inte riktigt din teori att "träffsäkerheten är ungefär som en fotbollsplan".
Till ämnet:
Jag skulle nog inte våga lita på en formel där jag kan räkna ut krutvikten till mina laddningar. Tittar nog helst i en laddtabell eller tar del av någon annans resultat.
/Johan
Kan nog inte hålla med dig vad gäller försvarets pjäsers träffsanolikhet och innerballistik!
Det är mängder av faktorer som påverkar projektilen innan den lämnar eldröret. Laddrummets volym, krutsort (progressivt/degressivt), krutets temperatur, kornstorlek (krutets form), projektilens vikt, hur hårt projektilen är ansatt (0 friflykt), eldrörets längd etc etc...
Självklart påverkar ytterballistiken (med avdrift, olika vindriktningar på olika höjder, barometertryck, temperaturer, corrialis accelerationen, sugverkan, projektilens utformning mm) mer än vad den inre gör men en spridning efter inskjutning beror ofta på just innerballistiken och då främst kruttemperaturen.
Sen vet jag inte om du har hört talas om Kustartilleriets rörliga sjöfrontsartilleri där man bekämpar såväl markmål på land som båtar till havs. Kanonerna är flackskjutande och inte som Haubitzarna som "lobbar in kulorna". På ett skjutavstånd på ca 20 000 m är den nominella spridningen 20 m i sida och 120 m i längd vilket inte är mycket då målet (en båt) oftast är högre än 5 m. Så jag köper inte riktigt din teori att "träffsäkerheten är ungefär som en fotbollsplan".
Till ämnet:
Jag skulle nog inte våga lita på en formel där jag kan räkna ut krutvikten till mina laddningar. Tittar nog helst i en laddtabell eller tar del av någon annans resultat.
/Johan
-
Kari Lindström
- Moderator
- Inlägg: 22991
- Blev medlem: 08 sep 2002, 16:54
-
Kari Lindström
- Moderator
- Inlägg: 22991
- Blev medlem: 08 sep 2002, 16:54
-
andsk
- Inlägg: 120
- Blev medlem: 04 jul 2002, 19:35
- Ort: Värmland
För att lägga till ytterligare lite värdelöst vetande så ställs en spridning mellan pjäserna in för att artilleriet skall fungera som det yttäckande vapen som det är menat att vara. Verkansområdet är ca 150*250 m med en bataljons eldstöt.
Dock är spridningen för stor när man pratar om de avstånd som man förväntar sig av nästa generations pjäser, upp till 60km. För att komma runt detta tittar man på en projektil som är styrd under bantiden.
Jag undrar om detta kunde vara nått för oss vanliga skyttar.<img src=icon_smile_big.gif border=0 align=middle><img src=icon_smile_big.gif border=0 align=middle> Jag skulle i alla fall ha nytta av det ibland.<img src=icon_smile_blush.gif border=0 align=middle>
Andsk
Dock är spridningen för stor när man pratar om de avstånd som man förväntar sig av nästa generations pjäser, upp till 60km. För att komma runt detta tittar man på en projektil som är styrd under bantiden.
Jag undrar om detta kunde vara nått för oss vanliga skyttar.<img src=icon_smile_big.gif border=0 align=middle><img src=icon_smile_big.gif border=0 align=middle> Jag skulle i alla fall ha nytta av det ibland.<img src=icon_smile_blush.gif border=0 align=middle>
Andsk
-
pedde
- Inlägg: 209
- Blev medlem: 22 jul 2002, 23:35
- Ort: Sweden
Hej
jag kan bara säga att kursen i laddning var över förväntan!
dock känndes artilleri kursen som en riktig överkurs med tanke på mitt kaliber val (22-250)!
men som vanligt lär man sig något nytt var gång så det tackar man för.
formelen som följer fick jag av en vänlig själ här på forumet så ladda miniräknaren och sätt i gång!
P = w*(C/w)/(A*q*(1-C/(d*K0)*(K0/w)^(2/3))
P = w*(C/w)^0.6/(A*q*(1-C/(d*K0))
eller titta på http://www.mindspring.com/~sfaber1/powley.htm
tack!
Mvh
FP
jag kan bara säga att kursen i laddning var över förväntan!
dock känndes artilleri kursen som en riktig överkurs med tanke på mitt kaliber val (22-250)!
men som vanligt lär man sig något nytt var gång så det tackar man för.
formelen som följer fick jag av en vänlig själ här på forumet så ladda miniräknaren och sätt i gång!
P = w*(C/w)/(A*q*(1-C/(d*K0)*(K0/w)^(2/3))
P = w*(C/w)^0.6/(A*q*(1-C/(d*K0))
eller titta på http://www.mindspring.com/~sfaber1/powley.htm
tack!
Mvh
FP
-
maglun
- Inlägg: 6383
- Blev medlem: 23 jan 2002, 19:09
- Ort: Numer Umeå, senast Gräsmyr
Som inlägg i diskussionen om alteriets spridning/pressition, så kan jag nämna att jag vid ett studiebesök i bodens fästning, där de använder konverterade fartygspjäser, fick lära mig att pressitionen i de gammla fartygspjäserna var för hög, så de laddade dem olika hårt från skott till skott, för att öka på spridningen lite.
//Magnus
//Magnus
-
PeterM
- Inlägg: 860
- Blev medlem: 27 maj 2002, 13:22
Hej
Om det saknas laddata för ett krut så hittar du på http://www.varminthunter.org en lista som rangordnar krutsorternas snabbhet. Du kan då kolla vilket krut som ligger nära tex Norma202 och sedan söka laddata för det krutet. Kanske inte bästa sättet men...
/Peter
Om det saknas laddata för ett krut så hittar du på http://www.varminthunter.org en lista som rangordnar krutsorternas snabbhet. Du kan då kolla vilket krut som ligger nära tex Norma202 och sedan söka laddata för det krutet. Kanske inte bästa sättet men...
/Peter
