Vad lär vi oss under jägarexamen - ska man alltid skjuta?

[larke]

Hittade följande på sjf:s webbplats - det gäller folk som blivit underkända p.g.a. att de följt i kursboken rekommenderade skjutavstånd för hagel, men riktlinjerna för provet har anbefallt längre avstånd och då har de kuggats.

http://www.jagareforbundet.se/svenskjak ... vstand.ass

Jag förstå att man inte vill att någon ska kunna klara avståndsprovet genom att avstå från skott genom hela provbanan. Men jag tycker det är provocerande när man underkänner någon som väljer att avstå från skott när figuren sitter på 25 meter och "rätt" svar är 30 meter.

Om vi redan under utbildningen ska "pressas" till skott i alla lägen inom vissa givna avstånd kanske det inte är så konstigt att en del skjuter så snart tillfälle ges?


En idé skulle vara att ta bort avstådnsprovet som det är idag och arbeta mer med praktiska avståndsbedömningsövningar och "oortodoxt" skytte där eleverna praktiskt får se hur hagel verkar på olika avstånd.

Det skulle kunna vara en obligatorisk del, lite som riskutbildningen ("halkkörningen") för körkortet.

/Lars

[nature]

Jag har själv kört på den frågan på det praktiska provet där jag avstod skott pga osäker avståndsbedömning (ljus, skottläge etc). Svaret blev att endast avståndet skulle uppskattas och var det under 30m skulle man markera genom att "skjuta".

Det är naturligtvis felaktigt och skulle kunna avhjälpas genom att göra avståndsbedömningar utan vapen i hand och därmed osäkerhet om det skulle vara skjutbart eller ej.

Som alla jägare vet så är det inte enbart avståndet som avgör om ett djur är skjutbart eller inte och uppenbarligen har utbildningsansvariga förbisett detta faktum

[rydberg]

Som provet är utformat idag så heter det ju faktiskt avståndsbedömning (och inte bedöm om du skulle skjuta). Med tanke på provens upplägg i övrigt tycker jag detta är helt logiskt, man vill ha något som det är lätt att säga om elevens svar är rätt och ett fel (vilket inte skulle bli fallet om man skulle bedömma lämpligheten att skjuta, eftersom fler faktorer t.ex. hur bra skytt man är, årstid, ålder på djuret börjar spela in) och inte komplicera för provledaren.

Det jag däremot tycker man man borde diskutera (och kommer jag få på nöten) är om man överhuvudtaget skall ha något skjutprov på jägarexamen.

Som det ser ut idag så är kraven så lågt ställda att dessa prov (framförallt kulprovet, men även i viss grad hagelprovet) lär eleverna hur lätt det är att skjuta och att det där med övning kanske inte behövs. Istället för dagens prov skulle jag vilja se en utökad övningsskjutning (utan krav på resultat) där man både med hagel och kula får skjuta mot olika mål, både stilla stående och rörliga, på olika avstånd (10-50 m för hagel och 25-300 m för kula) och med olika skjutställningar (liggande, stående, från bänk m.m.). Detta skulle ge eleverna (de blivande jägarna) en känsla för sina egna begränsningar istället för ett uppblåst självförtroende efter att ha klarat grundprovets kulprovskrav på minst 12 cm c-c på 80 m med .22lr.

/johan

[MJ]

Som provet är utformat idag så heter det ju faktiskt avståndsbedömning (och inte bedöm om du skulle skjuta). Med tanke på provens upplägg i övrigt tycker jag detta är helt logiskt, man vill ha något som det är lätt att säga om elevens svar är rätt och ett fel (vilket inte skulle bli fallet om man skulle bedömma lämpligheten att skjuta, eftersom fler faktorer t.ex. hur bra skytt man är, årstid, ålder på djuret börjar spela in) och inte komplicera för provledaren.

Det jag däremot tycker man man borde diskutera (och kommer jag få på nöten) är om man överhuvudtaget skall ha något skjutprov på jägarexamen.

Som det ser ut idag så är kraven så lågt ställda att dessa prov (framförallt kulprovet, men även i viss grad hagelprovet) lär eleverna hur lätt det är att skjuta och att det där med övning kanske inte behövs. Istället för dagens prov skulle jag vilja se en utökad övningsskjutning (utan krav på resultat) där man både med hagel och kula får skjuta mot olika mål, både stilla stående och rörliga, på olika avstånd (10-50 m för hagel och 25-300 m för kula) och med olika skjutställningar (liggande, stående, från bänk m.m.). Detta skulle ge eleverna (de blivande jägarna) en känsla för sina egna begränsningar istället för ett uppblåst självförtroende efter att ha klarat grundprovets kulprovskrav på minst 12 cm c-c på 80 m med .22lr.

/johan

Problemet är nog att många anser sig färdigutbildade och så duktiga på att skjuta så att de inte behöver öva mer. Man borde tala om och inse att det man uppnått med att ta jägarexamen är minimikravet för att under eget ansvar fortsätta utbildningen.
Problemet med högre krav på skjutskicklighet eller övningsmängd är att många saknar möjlighet till vettig träning om de inte får ha eget vapen. Vilket de inte får utan jägarexamen.
Hur väl passar klubbens lånevapen til ungdomar, tjejer och vänsterskyttar. En av tjejerna som gick kursen förra vintern väger knappt 50kg och är vänsterskytt.

[Ylitjorvas]

Rydberg:
"Det jag däremot tycker man man borde diskutera (och kommer jag få på nöten) är om man överhuvudtaget skall ha något skjutprov på jägarexamen."

Jag tänker inte ge dig på nöten! Utan jag håller med!
Jag klarade hagelprovet utan att någonsin skjutit mot en lerduva innan uppskjutningen och kulskyttet är ju ännu enklare, bara att lugga folk på pengar i onödan!
Jag skulle nästan vilja gå ett steg längre och säga att det är tveksamt om man överhuvudtaget skall ha nån jägarexamen.
Vad tillför den egentligen?

Visst, jag vet, det är bra att folk får lära sig regler, lagar och hur man beter sig! Men det är ju färskvara!
Som det är nu finns det ju massor av folk som tar jägarexamen som en kul grej, köper vapen och sen aldrig använder dem!
Hur tror ni det är ställt med kunskaperna efter säg 3 år, när nån bjuder med dem på jakt, de kan ju knappt ladda!

Kunde tänkt mig en typ av lärlingssystem från tex 16 år, där man under tex två år skall kunna visa att man har varit med och jagat (minst 20 ggr)under uppsikt (lånelicens) av erfaren jägare som går i god för "rätt" kunskaper, kombinerat med att man kan visa papper på att man har jaktmarker, sen kan man få köpa eget vapen.
DET hade varit en bra inkörsport och chansen finns att man åtminstone lärt sig en gnutta om vad som kommer gälla just för den jakt som man själv kommer pyssla med!

Som det är nu så lär ju sig folk en hel massa som de sedan aldrig har någon nytta av och missar vad riktig jakt innebär!
Att stå där där på älgjakten och kunna räkna upp 50 fåglar och enkelt kunna skilja en dovhjort från en kronhjort utan att ha en susning om hur man tar ur en älg!
Ja det är ingen jägare det är ju en BOKMAL!

[nature]

Att stå där där på älgjakten och kunna räkna upp 50 fåglar och enkelt kunna skilja en dovhjort från en kronhjort utan att ha en susning om hur man tar ur en älg!
Ja det är ingen jägare det är ju en BOKMAL!

Det finns de som jagat älg i +20 år och aldrig har tagit ur en älg... Kanske de skulle läsa en bok så de törs prova?

Dessutom kan man om man läser tex Åkermans "Jakten och viltet efter skottet" utan större problem ta ur en älg själv. Är man bokmal finns det alltså goda grunder till att lära sig dylikt.

Rätt kul förresten, han skriver hur han själv lärde ut det till andra nybörjare. De sköt en älg och när han kom dit och såg "eleven" stå där lite missmodig så sa han "Ta ur den precis som man gör med en hare, det har jag ju för f-n hunnit lära dig!" och skyndade vidare efter nästa djur. När han kom tillbaka så stod eleven blodig, svettig med en urtagen tjur framför sig och undrade om det skulle vara granris i bukhålan också.

Så kan det gå och så ungefär fick jag lära mig...



Men visst handlar jägarexamen om något annat, det handlar om att få inträdesbiljett till Dianas stigar, inte att lära sig att bli jägare.

[rydberg]

Visst, jag vet, det är bra att folk får lära sig regler, lagar och hur man beter sig! Men det är ju färskvara!
Som det är nu finns det ju massor av folk som tar jägarexamen som en kul grej, köper vapen och sen aldrig använder dem!
Hur tror ni det är ställt med kunskaperna efter säg 3 år, när nån bjuder med dem på jakt, de kan ju knappt ladda!

Kunde tänkt mig en typ av lärlingssystem från tex 16 år, där man under tex två år skall kunna visa att man har varit med och jagat (minst 20 ggr)under uppsikt (lånelicens) av erfaren jägare som går i god för "rätt" kunskaper, kombinerat med att man kan visa papper på att man har jaktmarker, sen kan man få köpa eget vapen.
DET hade varit en bra inkörsport och chansen finns att man åtminstone lärt sig en gnutta om vad som kommer gälla just för den jakt som man själv kommer pyssla med!

Som det är nu så lär ju sig folk en hel massa som de sedan aldrig har någon nytta av och missar vad riktig jakt innebär!
Att stå där där på älgjakten och kunna räkna upp 50 fåglar och enkelt kunna skilja en dovhjort från en kronhjort utan att ha en susning om hur man tar ur en älg!
Ja det är ingen jägare det är ju en BOKMAL!

Jag håller inte med riktigt av några anledningar:

1: Jag tycker jägarexamen i första hand skall vara just en teoretisk kurs/prov. Där man får lära sig lagar och regler. Att detta skulle vara färskvara sstämmer visserligen men det viktiga är grunderna samt insikten om att det är var och ens ansvar att hålla sig uppdaterad med nya lagar och regler som tillkommer (gäller ju även körkortet, eller är det också onödigt )

2: Jägarexamen skall också som jag skerv inte främst lära folk att skjuta utan lära ut allmänt vapenvett samt visa eleverna på deras begränsningar och behov av träning.

3: Ett lärlingssystem skulle drastiskt utarma jägarkåren genom att utestänga en stor del av befolkningen från möjligheten att bli "jägare". Detta eftersom man måste känna någon som är jägare och är villig att ta med en ut i skogen. Hittar man ingen sådan person (och handen på hjärtat hur många av er skulle ta med någon som inte är en släkting?) kan man ju glömma det där med jakt.

4: Ett lärlingssytem bygger på att redan hela den existerande jägarkår förutsätts vara kompetenta och lämpliga föreblider/lärare för nya jägare. Med tanke på många kommentarer på detta forum, skjutbanor och i jaktpressen ställer jag mig tvivlande till om detta faktiskt kan förutsättas. Därför är ett utbildningssystem som bygger på ett väl framarbetat och brett studiematerial att föredra (även om det nuvarande materialet definitivt inte är perfekt).

/johan.[/u]

[Ylitjorvas]

Rydberg.

Jag inser också att det finns olämpliga förebilder.
Men det finns det ju minsann också bland bilförare där ett "lärlingssystem" fungerar rätt bra.

När det gäller punkt 3 och att man utestänger många jägare som inte hittar nån att jaga med...javisst men problemet finns kvar även efter det examen fixats och vapenskåpet fyllts.
Som det är nu så behöver man aldrig visa den absolut viktigaste egenskapen för en jägare och vapeninnehavare......att man har nåt vettigt ställe att utöva detta på!
Vore väl bara bra om vi slipper se kompletta vapenskåp som säljs i nyskick med 20 kott per vapen efter 3 år när väggen skall tapetseras om!

Likväl som det ordnas läshelger där man sitter i ring och läser sagor för varandra och sen en uppskjutning kunde det ju ordnats jakthelger för de som absolut inte hittar nån att jaga med!

[jg]

Som det är nu så behöver man aldrig visa den absolut viktigaste egenskapen för en jägare och vapeninnehavare......att man har nåt vettigt ställe att utöva detta på!

Viktigare ändå är väl det som sitter mellan öronen på jägarna och vapeninnehavarna, nämligen attityden till jakt och vapen. Och attityder är något som inte kan läras ut. Så jag tycker som du, att jägarexamen egentligen inte behövs, fast jag tycker så av en annan anledning än du. Ingen mängd teori och praktiska övningar hjälper till att sila bort rötäggen, de klarar också alla prov.

I Finland har vi ett enkelt prov (alltför enkelt, är det nog många som tycker), och inget skjutprov (förutom för hjortdjur och björn förstås). I Tyskland skall man gå på heltidskurs i tre veckor, till en kostnad av 2000€, eller kvällskurs i nio månader. Sverige är väl mitt emellan. Jag tror inte, att skillnaderna i skolning är uppenbara, om man studerar hur jägare från de tre länderna beter sig i praktiken.

[Ylitjorvas]

Där skriver du om nåt som leder fram till en annan intressant sak!

Snobbaspekten!
Kolla på hur det ser ut i de tre länderna, extremsnobbigt i tyskland, på mycket god väg mot snobbism i sverige och fortfarande praktiskt, enkelt, billigt och folkligt i finland!

I sverige finns det alltför mycket av typen, jaha nu har jag golfkort och skepparexamen så varför inte lite jägarexamen också! Så kan jag köpa en tredje kollektion i goretex.
Sen fylls jägarleden med folk som bara köper dyra vapen och kläder för att skryta med. Utan att någonsin använda dem!

Nä fram med ett lärlingssystem, sen köp av vapen av nybörjartyp, enkla standardstudsare/hagelbockar, subventionerade, och sen när man fortfarande efter 5 år jagar och har jagat kontinuerligt, ja då får man köpa fritt!

Man kan väl tyvärr inte ens i min tänkta polisstat förhindra att folk köper en jaktjacka för över 3000 kronor! För att inte tala om skor för många tusen kronor för att sen hasa sig 100 meter på en stig och sen sitta under ett tak 1 dag per år. Annars hade det också ingått!
Ujujuj vilken skillnad det blivit!
Hade kanske rensat en aning i leden men knappast en enda med genuint jaktintresse hade försvunnit!


Varenda jäkla doktor vi får hit från universiteten verkar ha jägarexamen och ett par vapen hemma, berättar ofta det snabbt när de hör att jag jagar, men inte jagar de! Det är bara nåt att fylla CV:en med!
Verkar dessutom rätt ointresserade av att göra det!
"Ja det hade varit roligt att hänga med och jaga nån gång..." "Jamen häng med till helgen" "njae alltså jag har så dåligt med tid"

[rydberg]

Rydberg.

Jag inser också att det finns olämpliga förebilder.
Men det finns det ju minsann också bland bilförare där ett "lärlingssystem" fungerar rätt bra.

Med den lilla skillnaden att efter att "lärlingssytemet" gjort sitt å skall kunskaperna testas av staten. Samt att om man inte har någon kompis med bil finns möjligheten att söka sig till en bilskola och få hjälp (det kommer nog ta tid innan ett liknande system finns för jägare, till rimliga kostnader).

När det gäller den andra delen finns det i huvuddelen av sverige (den norra) mycket stora arealer där man kan lösa biliga dagjaktkort. Det finns även sådana platser i södra sverige (dock är de färre ochpriserna högre, men det finns). Denna möjlighet kulle helt tas bort från folk om inte har släktingar som jagar (eller tillräckligt med pengar för att betala någon att ta med en ut i skogen).

Att folk tar jägarexamen och sedan inte jagat ser jag inte om något problem utan som enbart possitivt, någon som gått igenom jägarexamen har med stor sannolikhet en possitiv instälning till jakt och ju fler sådana som finns ju mindre risk att jaktmotståndarna tar över allt inflytande över våra politiker (oavsett partifärg kommer de att lyssna på vad majoriteten vill).

Din sista förslag att man som nybliven jägare inte skulle få köpa de prylar man vill ha tycker jag är rent patetisk (även det första där milisen saknas). Har dessutom för mig att du ganska frekvent propagerat för den individuella friheten i många andra trådar. Varför inte frihet även här

/johan

[Ylitjorvas]

Jag gillar friheten!
Helt klart!
Men det är ju den som jag tycker blivit lidande som det är nu!

Det ekonomiska steget att börja jaga är nu rena väggen och kräver ett mycket medvetet val! Kolla vad folk tror sig behöva innan de är klara för jakt!
Många tar inte jägarexamen förrän i vuxen ålder och har då en massa andra saker som stjäl tid.

Det är lite det som jag hade velat ha, den där "häng med och testa själv grejen" för fler! Utan en massa regler och krav.
Har tex en bror som inte någonsin kommer ta jägarexamen, men som är väldigt friluftsintresserad, sportintresserad och tycker att det där med skidåkning på vintern efter toppfågel skulle vara nåt att testa!
Nog tusan hade han kunnat ta en studsare och åkit ut själv utan att ha mig med som en ryggsäck, vilket förtar stämningen omedelbart!
Att lära honom säker vapenhantering och det som behövs hade tagit 5 minuter!
Sen hade vi haft en blivande jägare! En som faktiskt inte behöver veta dräktighetstiden hos ett rådjur utan troligen bara åkt lite skidor på vintern och skjutit nån orre då och då.

I dagsläget om jag skulle ha låtit honom testa de vita vidderna själv....olaga jakt, mina vapen flyger all världens väg, böter och skit.
Till vilken nytta?

Mina hinder för att dra iväg och handla en massa är bara för att försöka dämpa prylhysterin.

[rydberg]

Vilka ekonomiska hinder?

Jag tog jägarexamen för 4 år sedan (tror jag), kostade mig ~2000:- (lånade böcker) och tog ungefär 1 kväll i veckan under 2 månader. Varken tidsåtgången eller kostnaden kan vara speciellt avskräckande, eller?

"Nog tusan hade han kunnat ta en studsare och åkit ut själv utan att ha mig med som en ryggsäck, vilket förtar stämningen omedelbart!
Att lära honom säker vapenhantering och det som behövs hade tagit 5 minuter!"

Nu går vi alltså från lärlingsystemet, som enligt dig borde börja vid 16 års ålder och bygga på att man under ett par år följer med en jägare ut i skogen ett 20-tal gånger till att det räcker med 5 minuter. Vilken variant är det du förespråkar, lärlingsystem eller ingen utbildning alls? (vill brorsan din följa med finns ju möjligheten till uppsiktsjakt)

Dessutom om nu din bror inte var din bror utan någon okänd utan kontakt med jägarvärlden hade det system du förespråkar gjort det mcyket svårt att börja jaga. Med dagens system finns i allafall en lättframkomlig väg ut i toppjaktsskogen.

När det gäller prylhysterin tror jag du spenderat lite för mycket tid på detta forum Jägaren i allmänhet (iallafall här uppe) har en gamla hagelbössa och farfars gammauser. Ganska långt från prylhysteri med andra ord.

/johan.

[Ylitjorvas]

Mitt "lärlingssystem" skulle alltså varit precis så som jag skrev.
Få låna ett vapen av någon (bror, eller kompis) och bara gå ut i skogen.
Nothing more!
Ansvaret ligger på den som lånar ut bössan!
Alltså en totalt fri form av dagens "uppsiktsjakt".
Ungefär som man gjorde förr! Inga myndigheter inblandade!

Sen om man gjort det ett tag och fattat tycke för det hela så kan man efter en viss tid få skaffa gevär själv.

Jag vet att det är helt andra priser och synsätt i nästan hela norrbotten/delar av norrland! Uppvuxen där och jagar där och det är lite det synsättet som jag vill ha tillbaka!
Men härnere i skåne där jag bor nu....det finns en enorm tröskel för folk att kunna börja jaga!
Ekonomisk när det gäller prylar och mark men även psykologisk för att de fått för sig att det är så jäkla märkvärdigt att jaga!
Härnere har jag själv hört diskussionen om att det nu är bättre att bli "jägare" för då får man vara ifred än att spela golf om man ska ut med företagskontakter!
Man får intrycket att vissa tror sig gå med i en sekt!

I norrbotten så jagar många! Men de titulerar sig inte som "jägare"!

Men det är värre längre söderut! Där är jakt=snobbsyssla redan!
Gjorde misstaget att bjuda med en dansk på sjöfågeljakt........han var på, han älskade sjöfågeljakt!
Tills han fick klart för sig vad det innebar, att åka ut i en liten båt i december på ett skär!
Hela killen såg ut som ett frågetecken, han tyckte vi borde kunna boka en "jakt" på nåt av godsen istället för då kunde man skjuta mer och det var inte så långt att åka!

[jg]

Gjorde misstaget att bjuda med en dansk på sjöfågeljakt........han var på, han älskade sjöfågeljakt!
Tills han fick klart för sig vad det innebar, att åka ut i en liten båt i december på ett skär!
Hela killen såg ut som ett frågetecken, han tyckte vi borde kunna boka en "jakt" på nåt av godsen istället för då kunde man skjuta mer och det var inte så långt att åka!

Ja, en del danskar tycker inte om att lämna civilasationen . Men det är väl inget stort problem att alla inte vill ut på sjön i december, tycker själv att det är så skönt att få vara där ute helt ensam. Mobilen borde man lämna hemma, men det vågar man ju inte riktigt. Råkade ut för en trasig propellersprint nyligen, och utan mobilen hade det blivit flera timmars roddfärd hem i motvind. Se till att ha en järnspik i reserv åtminstone.

[nature]

Jägarexamen kostar väl några hundra vad jag minns - böckerna kan man låna och skyttet skall man ju ändå göra...

Man får en alldeles utmärkt studsare för under tusenlappen. En beg kikare några hundra. Ett hagelgevär säg femtonhundra spänn. Ett skåp är väl det dyraste och det går väl lös på tre-fyra tusen.

Sextusen och du är igång. Det är hälften av vad man tjänar på att sluta röka - per år (minst).

Statligt jaktkort 200 kronor och sedan kan man jaga som jaktgäst eller på statens mark till dess att man hittar ett eget arrende.

Dyrt? Knappast.

[Ylitjorvas]

Jag ber herrarna leta upp jakttidningen där de ekiperade en nybliven jägare, (slutade väl nånstans över 30000kr) ta även en titt här på forumet och se vad nya jägare rekommenderas och sedan köper.
6000kr?
Ja för kikaren ja!


Skriv det ni skrev i de trådarna också!
Så är jag nöjd!

[pmt]

Mitt "lärlingssystem" skulle alltså varit precis så som jag skrev.
Få låna ett vapen av någon (bror, eller kompis) och bara gå ut i skogen.
Nothing more!
Ansvaret ligger på den som lånar ut bössan!
Alltså en totalt fri form av dagens "uppsiktsjakt".
Ungefär som man gjorde förr! Inga myndigheter inblandade!

Jag skulle kunna sätta mig ned och bränna av en redig salva om Pohl Pot och grabbarna här - har du glasögon är du intellektuell och har läst för många böcker -> nackskott.... Det luktar inte så lite myndighets, bildnings och klassförakt här..... Ingen med skolad bakgrund ska jaga, böckerna bränns på bål, myndigheterna ska inte lägga sig i etc men eftersom du nu har en poäng även om du drar den en smula fel i mina ögon så bemöter jag dig lite mer belevat....

Som jag ser det har vi en ganska olik jaktkultur i norr och söder. I norr kan man på det vis du beskriver "skolas" in i jakten på gott och ont. En hel del dumheter skulle föras vidare "till nästa generation" i sämsta fall...

På slätten där jag blev fostrad är jakten mer en social företeelse där man bedriver den gemensamt i form av klapp. På en sådan vill det till att man vet vad man gör och man vet hur man uppför sig. Vad morbor arthur lärde dig på ett ställer kan vara pest och kolera på nästa...

I båda dessa fallen anser jag att jägarexamen har bidragit till det bättre. Om man möter en ny jägare under 40 kan man oftast dra slutsatsen att denne har jägarexamen och sålunda bör veta det mest grundläggande delarna, men inte mer..... Förr kunda man få se både det ena och det andra uppträdandet...

På "den gamla goda tiden" fick man ju inte licens om man nu inte hade jakträtt dvs ngn markägare var tvungen att skriva på ett intyg som i kombination med genomförd värnplikt gav den eftertraktade licensen.... Ser man till Skåne är det för många som vill jaga på för liten yta, med galopperande arrendepriser i de västra delarna. I norr är det en annan sak, vill du jaga kan du jaga. I skåne är inte frågan i första hand om du vill och kan utan om du får...... Så om jag skulle se det egoistiskt - vi ska inte ha fler som vill jaga här nere. Om vi kan minska på antalet som vill jaga skulle det underlätta för de som är kvar.....

Sen om man gjort det ett tag och fattat tycke för det hela så kan man efter en viss tid få skaffa gevär själv.

Tja, jag vet nu inte om jag tycker att prylhysterin är det största problemet egentligen - stövlar bör man ju ha hur som helst, vettiga ytterkäder med, termos etc samma sak. Elektriska höröron anser jag vara mer eller mindre ett krav idag, i synnerhet på en klapp. Kostar numera under 1500:-. Man ska fasen ta mig höra vad som händer, i synnerhet om det börjar bli mörkt.... En anständig hagelsnurra kostar faktiskt inte så himskandets mycket egentligen - man kan hitta en Sauer&Sohn SvS för 1000-1500. Summa 3000:-.... Räkna vilken annan sport eller vilket annat fritidsintresse som helst..... Däremot håller jag med om det när man ser folk komma travande med en skjutkäpp i nått rymdmaterial för 2000 kr.....

Jag vet att det är helt andra priser och synsätt i nästan hela norrbotten/delar av norrland! Uppvuxen där och jagar där och det är lite det synsättet som jag vill ha tillbaka!
Men härnere i skåne där jag bor nu....det finns en enorm tröskel för folk att kunna börja jaga!
Ekonomisk när det gäller prylar och mark men även psykologisk för att de fått för sig att det är så jäkla märkvärdigt att jaga!

Märkvärdigt vet jag nu inte om det är, men visst här nere har vi mer av typen "representationsjakt" och "social jakt" där det sociala umgänget egentligen går före det jaktliga. Och det beror till del på att det är en smula exlusivt, man signalerar att man har råd om man jagar. Ungefär som om man köper en värstings BMW.... Precis samma mekanism....

Härnere har jag själv hört diskussionen om att det nu är bättre att bli "jägare" för då får man vara ifred än att spela golf om man ska ut med företagskontakter!

Jo, men så är det... Och så kommer det att förbli inom en överskådlig framtid. Jagar man kan man ju vara ganska säker på att de man inte vill ha där hålls borta och man kan prata lite mer ostört. Man bokar inte upp en hel golfbanan för lite företagsgolf med 10-12 personer..... Vem vill prata affärer om den som går bakom jobbar för konkurenten? Och det sprider sig norrut med, representationsjakt är en verksamhet som innebär att några kan leva på lite jaktturism, men att lokalbefolkningen blir utprisade. På gott och på ont.....

Man får intrycket att vissa tror sig gå med i en sekt!

I norrbotten så jagar många! Men de titulerar sig inte som "jägare"!

Nej, men så är det ju vare sig exlusivt eller speciellt kontroversiellt där eller hur? I skåne är det lika mycket en markör som ett ställningstagande eftersom majoriteten inte jagar.....

Men det är värre längre söderut! Där är jakt=snobbsyssla redan!
Gjorde misstaget att bjuda med en dansk på sjöfågeljakt........han var på, han älskade sjöfågeljakt!
Tills han fick klart för sig vad det innebar, att åka ut i en liten båt i december på ett skär!
Hela killen såg ut som ett frågetecken, han tyckte vi borde kunna boka en "jakt" på nåt av godsen istället för då kunde man skjuta mer och det var inte så långt att åka!

Tja, nu ska du nog inte dra alla danskar över en kam, ej heller alla svenskar.... Men visst finns den här attityden, man betalar för en upplevelse och förväntar sig att allt grovjobbet är gjort. Inget skitjobb, bara gottorna direkt. Fördelen med detta är att vi numera slipper småsnåla gnällspikar som jämt bara ska ha, men som vägrar betala för det. Personer som köper patroner per styck för "att de är så dyra" men alltid ska ha med sig hem lite vilt även om de bjuds in som gäster..... Som tigger, gnäller pustar och stånkar.... Nackdelen har du själv nämt, den stora skillnaden är att de som betalar dyrt för en bra ankklapp kan skjuta, det kan som regel inte gnällfisarna.... Och då kan man ju ta ut kostnader som gör att du hr råd med en ordentlig viltvård, och inte göra som gnällfisarna hävda att vilt "är gratis"..... och såludna inte vill berdriva viltvård eftersom ju ankan kan bli skjuten ngn annanstans.....

Så nej jag håller inte med dig om att det är en prylhysteri, ej heller att jägarexamen är onödig (den lär ingen att jaga, lika lite som att läsa en bok om skytte gör dig till skytt). Jag har fört åt en del personer på Dianas stigar, vissa jagar fortfarande med engagemang, en del jagade en tid men slutade sedan och några slutade ganska omgående.... Jag fotograferade mycket förr, men gör numera det knappt alls, samma sak med pistolskyttet. Den enda hobby som jag haft sedan 15-årsåldern är just jakten.....Så att man hittar oanvända vapen lite här och var beror nog lika mycket på att man "valt fel hobby" som att man inte skulle ha börjat jaga från början. Och jag hittade en helt oanvänd Nikon F3 Proffessional när jag fotograferade som mest, den hade nog legat i skrivbordlådan i 10 år då..... För att veta om man vill måste man ju få prova....

Och att det har gått pengar i jakten är ju både på gott och ont....

[pmt]

Jag ber herrarna leta upp jakttidningen där de ekiperade en nybliven jägare, (slutade väl nånstans över 30000kr) ta även en titt här på forumet och se vad nya jägare rekommenderas och sedan köper.
6000kr?
Ja för kikaren ja!


Skriv det ni skrev i de trådarna också!
Så är jag nöjd!

Sa det då, och säger det i dag: köp beggagnad kvalitetsoptik så har du både kvalitet och pengarna tillbaka när du ska sälja gluggen. En Pecar Champion 4x32 kostar runt 1500:-, fasen så mycket bättre än en kinaglugg. En gammal 3-9 kan du hitta med medförstorande riktmedel för 2000:- om den har ocentrerade riktmedel......

Och skulle du nu ha pengarna att köpa en ny kvalitetsglugg har du som regel igen mer av de pengarna än på en 4-5 år gammal Tasco...... Och skulle du då vilja fortsätta jaga så har du optik som håller din livstid med lite underhåll.....

Men för vissa nyblivna jägare måste det ju vara belyst, det måste vara variabelt, det måste vara 56mm, det måste vara en bock..... Sålunda köper man hellre en kinaglugg och en Classicbock än en gammal S&S svs och ett gammalt repat Helia med ocentrerade riktmedel. Det ska se häftigt ut helt enkelt, varför säljs det annars så många bockar med sidoplattor för att se ut som sidolås? Jag har sett en säger en enda sidolåsbock på en jakt på 25 år...... Men åtskilliga med sidoplattor, apperance is everything......

[Tompa Jan]

När min sambo tog jägarexamen för ett par år sedan så kostade kursen med böcker ca 4000kr, så visst kostar det men vad kostar inte? Tycker det är ett hyffsat bra och lagom svårt system, plus att uppsiktjakten verkar fungera bra. En nackdel är att det kan vara lite krångligt med att låna vapen hit och dit om man vill vara laglydig.
MVH T J