Jag kom på att det fanns vapenintresserade också på denna plats... 
~~~~~~~~~~~~~~
OK,
jag ber om ursäkt om jag drar på mig jantesveriges vrede men jag är så jäkla nöjd med vartåt mina kulvapen tagit vägen. Om man inte pallar att läsa en solskenshistoria är det dags att sluta läsa NU.
Som jag skrev någon gång tidigare har mina kulvapen funnnit sin plats i livet. Tidigare har jag haft det lilla bekymret om vilken bössa jag skall välja på jakt, min .308:a har alltid varit ett vettigt alternativ och min .22:a och min 9,3:a har blivit svartsjuka och båda har hämnats med var sitt förnedrande dåligt skott under det gångna året.
Jag har således beslutat att de skall ges olika roller, så att det aldrig blir något snack i vapenskåpet om vem det är som skall hänga med ut. Jaktformen avgör helt enkelt!
Min .222:a (Sako75) skall vara kulvapen för rörlig dagjakt på småvilt. Denna lilla underbara kaliber som är perfekt för allt från kråka till rådjur, på avstånd under 180 meter, har fått sig ett par lätt avtagbara versapod som jag kan ha i benfickan om det behövs. Den har blivit av med sin blytunga Meopta och har i stället fått en Zeiss Conquest 6,5-20x50 med mildotsikte och targetrattar. Även detta en tung glugg men skillnaden var ändå enorm. Den tackade genom att ge pappa en femskottsserie i en klisterlapp - utan att röra lappens kanter - vid inskjutningen och detta med Normas 4-grammare som alla världens viktigpettrar svär på aldrig kommer att stabilisera i en .222:a med 14" twist. Det finns också en Bushnell med parallaxjustering för löjligt korta avstånd, min fundering är att den skall användas för mina hemgjutna "simulerade" .22WMR-plugg. Denna bössa har nu alltså hittat sin plats i tillvaron.
Min .308:a (Sauer 202) skall vara ett kulvapen för all stationär jakt. Laddad med en klass 1 boattail i skapligt hög hastighet kommer den dessutom att få sträcka ut avstånden en smula. 150gr Hornady Interbond har tagit ned två hjortar denna vinter med gott reultat och den sköter sig på banan också, så så får det bli. En Zeiss 6-24x56 med belyst mildiotriktmedel (targetrattar, parallaxjustering, bla bla bla) är beställd och kommer att förgylla denna skapelse och således är detta huvudvapnet för all vakjakt - från räv till älg
. En sporterframstock sitter redan på och ett par Harris benstöd är monterade. Kolvkamsförhöjning är likaså på plats. Vidare blir denna bössa en pang för bulkträning, jag har ett fyrsiffrigt antal helmantlade .30-kulor surplus Nato liggande i lite lådor här och var och för det ändamålet finns det en Meopta 1,5-6x42 med 4:ans riktmedel, även här sitter riktmedlen i Leupold QR. Min 9,3x62:a är hos vapensmeden - den skall bli vapnet för rörlig kuljakt på storvilt, tillika eftersöksbössa. Jag har alltså en Sako Battue i kaliber 9,3x62 med kortkort pipa (50cm) och stadiga utanpåliggande riktmedel av battuetyp med spång och allt. Jag vill inte vara utan öppna riktmedel - det blir inte någon imma i riktmedel av järn. Även denna pang har QR-fästen och jag använder en Aimpoint, en helt underbar Meopta 1-4x20 och en belyst Zeiss 3-12x56 av tidigaste modell med det klassiska dammsugarslangseendet på lägsta förstoring.
Dock är jag lite inne och sniffar i eftersökssvängen och jag har funderat över hur min jycke upplever läget när man skjuter över huvudet på honom. Han är inte skotträdd eller ens skottberörd, men jag fattar ändå inte varför det skulle vara en bra idé att skjuta sönder hörseln på honom när han är mellan mig och viltet - och han är med på i princip all jakt jag bedriver. Jag behöver inte oroa mig för att han skall skrämma viltet - han är stabil...
Utmaningen är alltså:
- Ljuddämpare skall på!
- Öppna riktmedel skall behållas ÄNDÅ
- Bössan skall kunna användas för vildsvinsvak, den dag jag råkar ägna mig åt något sådant
- Bössans balans skall behållas i möjligaste mån
OK, så jag skickade pangen till Jannes Jakt och Vapen i Långsele. Jag ringde och småpratade med några olika smeder och denna var den jag tyckte verkade mest finurlig OCH seriös (han vägrade att göra några dumheter jag föreslog) och sådant gillar jag skarpt.
Således:
- Bössan plastbäddas när den ändå ligger hos smeden. Den har en ruskigt dålig passform mellan kolv och metall som det är och det är det ändå dags att göra något åt.
- Ljuddämparen blir en finsk specialare som inte säljs en masse i Sverige. Tillverkas av en smed vid namn Peter Hjerpe. Den är av aluminium med rostfria bafflar invändigt. Vikt +400 gram.
- Projekt viktkompensering: om ljuddämparen väger drygt 400gram - hur tar man bort 400 gram från pipans främre del? Tja, som tur är så : pipan på Sakos battue-pangar ät av något slags grov sporterprofil med gott om gods att ta av... För det första kortas den till 45cm, sedan kommer smeden att svarna ned den till sugrörsppipa där detta döljs av ljuddämparen! Fiffig kille! Han hävdar att bara detta kommer att ta bort två hekto av pipan, därtill kommer att den kortas 5 cm. Tja, det blir typ ett hekto till framtill när allt är klart - max - och det får man helt enkelt betrakta som världsklass när det gäller ljuddämparmontage!
- Detta med öppna riktmedel.. Min idé: en ghost ring som är kompatibel med Leupolds QR-klackar (som jag använder idag) och ett HÖGT placerat fiberoptiskt korn, som ligger dikt an mot ljuddämparen... Tänk er kornen från M16 eller AK47
Smeden gick igång på idén och kommer således att förfärdiga ett riktmedel med ghost ring, som blir avtagbart och QR-kompatibelt! Den kommer alltså att se ut som en QR-ring nedtill. Detta borde bli världsrekord i eftersöksbössa...
När det blir regn/snö/dimma och optiska riktmedel känns fel är det bara att smälla på ghostringen I övriga fall är det aimpoint eller kikarsikte som gäller: 1-4 om det är röjarjakt och 3-12 om det är finlir.
Slutligen är det nog bara att konstatera att denna pang mer kommer att likna en 9,3x57a än en 9,3x62:a i prestanda, med den korta pipan och ljuddämparen snor ju lite hastighet också. Jag funderar... man kanske skulle installera en kulbanekompensator på 3-12:an? Det kostar 1500 spänn och så har man kompensation ut till 300 meter. Visst, man hinner ju dricka en kopp kaffe innan kulan är framme men det skulle ju vara ett jäkligt mysig prick över i:et
MVH!
/Bengt Berg
så det blev ingen mer jakt för mig med .222:an nu i maj. Men jag kan bara konstatera att jag har haft det kikarsiktet i skogen två gånger nu. Facit är två kronhjortar och en råbock. Jag är inte skrockfull, men jag undrar ändå inte om det inte är rätt mycket "dörm" i det kikarsiktet.... 
