Hur anser vi att en god jägare bör uppträda?

[Tano]

Alltför ofta anser jag att jakt handlar om tekniska detaljer som ballistik, kalibrar, "långskjutare" och utrustning.

I mitt sinne är jakten en upplevelse som i första hand inte har att göra med om jag kommer hem med ett vilt eller inte. Däremot vill jag kunna iaktta vilt under rmina besök med bössa i skog och mark. Skulle jag kunna överlista mitt tilltänkta byte så ser jag detta som bonus, men inte som en nödvändighet för en lyckad jaktdag. Har jag en hund med mig i skogen kan upplevelsen av hundens sök och framgång och tillkortakommanden vara gott nog.

[lillfreddan]

jakt för mig är upplevelsen av att se djur på drev samspelet mellan hund och vilt,respektera viltet,se glädjen i hunden när han kommer tilbaks efter drevet samt när man har skjutit för honom.men det här med att skjuta är inte jätteviktigt för min del,det är en bonus ,njutningen är att stå och lyssna på ett bra drev och kunna smyga sig in på bukten och ha närkontakt med djuret,det kickar jag på.funderar ibland på vad som är störst,jaktintresset eller hundintresset och jag måste nog säga hundintresset.förstår inte riktigt dom som bara verkar jaga för att döda,nej jakt för mig är nått helt annat...

[Widde]

Idag skall en god jägare bedriva viltvård, beskatta viltstammen efter tillgång och ha allmänt trevligt i skogen mm. Att få en köttbit hem är ren bonus.

Förr skulle en god jägare bedriva en effektiv jakt för att säkra sin överlevnad. Om jakten var trevlig fick nog anses vara den tidens bonus.

Tiderna ändras, så även innebörden av god jägare!

[Mr Boost]

Alltför ofta anser jag att jakt handlar om tekniska detaljer som ballistik, kalibrar, "långskjutare" och utrustning.

I mitt sinne är jakten en upplevelse som i första hand inte har att göra med om jag kommer hem med ett vilt eller inte. Däremot vill jag kunna iaktta vilt under rmina besök med bössa i skog och mark. Skulle jag kunna överlista mitt tilltänkta byte så ser jag detta som bonus, men inte som en nödvändighet för en lyckad jaktdag. Har jag en hund med mig i skogen kan upplevelsen av hundens sök och framgång och tillkortakommanden vara gott nog.

Varför tar du överhuvudtaget bössan med dig då, när du ändå får så många fina upplevelser?
Är det inte just bössan - och med den avsikten att döda - som gör skillnaden mellan en naturmupp och en jägare?

//Mr Boost

[Ingvar]

...
Är det inte just bössan - och med den avsikten att döda - som gör skillnaden mellan en naturmupp och en jägare?
...
//Mr Boost

Bössan skiljer, javistt men efter beöket i "spenaten" har jägaren ev. ytterligare en upplevelse kvar nämligen grytan.

[Mr Boost]

...
Är det inte just bössan - och med den avsikten att döda - som gör skillnaden mellan en naturmupp och en jägare?
...
//Mr Boost

Bössan skiljer, javistt men efter beöket i "spenaten" har jägaren ev. ytterligare en upplevelse kvar nämligen grytan.

Nja, fast det har väl naturmuppen också - eventuellt...
En full svampkorg är ju aldrig fel t.ex.

//Mr Boost

[BoK]

Alltför ofta anser jag att jakt handlar om tekniska detaljer som ballistik, kalibrar, "långskjutare" och utrustning.

I mitt sinne är jakten en upplevelse som i första hand inte har att göra med om jag kommer hem med ett vilt eller inte. Däremot vill jag kunna iaktta vilt under rmina besök med bössa i skog och mark. Skulle jag kunna överlista mitt tilltänkta byte så ser jag detta som bonus, men inte som en nödvändighet för en lyckad jaktdag. Har jag en hund med mig i skogen kan upplevelsen av hundens sök och framgång och tillkortakommanden vara gott nog.

Varför tar du överhuvudtaget bössan med dig då, när du ändå får så många fina upplevelser?
Är det inte just bössan - och med den avsikten att döda - som gör skillnaden mellan en naturmupp och en jägare?

//Mr Boost

Jag tror inte det är många jägare som går ut utan vapen i jakttider bara för att de skall få naturupplevelser eller rasta hunden. Är det jakt så får man hela konceptet serverat och bonusen är att komma hem med ett vilt.

[Mr Boost]

Jag tror inte det är många jägare som går ut utan vapen i jakttider bara för att de skall få naturupplevelser eller rasta hunden. Är det jakt så får man hela konceptet serverat och bonusen är att komma hem med ett vilt.

Precis!!
Väldigt få jägare är beredda att gå ut och njuta av "härlig natur", "sprakande brasor", "drivande hundar" och "ljugande kompisar" - om de tas ifrån sitt vapen - eller att det byts ut mot en kamera.

Det här "bonussnacket" låter inte helt trovärdigt. Det är ju i själva verket jakten och dödandet av djur som är grejen. Bonus, ja det är ju fint väder, sprakande brasor, och allt det där. Men inte är det kärnan i det hela!

Har jag fel?

Prova att lämna bössan hemma nästa gång du går ut med jaktkompisarna och hunden. Det är väl lika okej om nån annan skjuter viltet åt dig, om du ändå får med dig en "bonus-köttbit" hem?

//Mr Boost

[BoK]

Jag blir iaf inte ledsen om jag inte får hem "bonusen" varje gång. Det kan vara många vändor i skogen innan det händer, men jag är lika glad för det.

[crowfear]

Jag blir iaf inte ledsen om jag inte får hem "bonusen" varje gång. Det kan vara många vändor i skogen innan det händer, men jag är lika glad för det.

Precis!

Jag har aldrig känt mej besviken eller haft känslan av att det skulle vara en bortkastad dag, bara för att jag kommer hem utan byte.

Samma sak gäller när jag sitter på pass en vecka under älgjakten, det tog sju år för mig innan jag sköt min första älg, hade aldrig känslan av att det skulle vara tråkigt eller så pga av det, det gör mej inget om jag inte får skjuta, men tvekar inte om jag får chansen och ser att jag har möjlighet till ett bra skott.

Träningen av älghundarna är otroligt rolig och spännande, och då har jag ingen bössa med mej.

Utrustning och bössor i all ära, men för mej är det själva knatandet i spenaten som ger mest.

Att lära känna sina marker och sitt vilt är ju en viktig del av jägarlivet, många har dom timmar varit som jag befunnit mig i markerna utan bössa, då i syfte att "se och lära", och jag har aldrig kommit hem besviken över att inte få "skjuta och döda" som nån uttryckte det.

Vistelsen i naturen är det primära, dödandet det sekundära, åtminstonde för mej, och jag anser inte att jag måste bli en "naturmupp" för det.
Jag är jägare men har inte behovet att dräpa varje gång jag befinner mig i skogen.

/ Janne

[maddog]

jag får skjuta väldigt få gånger om man räknar mina jaktdagar som är ganska många och jag tackar gudarna varje gång jag får vara ute i skogen även om jag bara sitter på en bergsida och filosoferar (men visst vill jag även ha något i säcken ibland).
MEN jag gillar även snack om ballistik, kalibrar, och utrustning.
jag ser på det lite utanför min jakt även om det kan vara nyttigt ibland vid tex toppjakt och gillar min avståndsmätare det gör jag fast den går på batterier.
har faktiskt lite svårare att diskutera jakten jag bedriver det är lättsammare att prata om vilka skor som är bra.

[Stakku]

Det kan vara många vändor i skogen innan det händer, men jag är lika glad för det.

Inte jag, nog är jaktdagen betydligt mer lyckad för mig om jag har något med mig hem. Sedan finns det ju olika nivåer beroende på hur det gick till. En tjäder skjuten för hund är ju 10 ggr bättre än en skjuten utan hund.

[walle91]

Hmm, knepig fråga. Eftersom jag är 16 ¨år så har jag kanske en annan syn, men skitsamma. Tycker att det är viktigt att man inte bara jagar köttvilt och skiter i all viltvård. När jag ger mig ut på morgonen på kråkjakt tex så är mitt mål att skjuta mycket och få ett bra resultat. När jag är med på rådjursjakt så är det bara en fantastisk upplevelse att få höra att hunden har fått tag på något. Sen att man inte skjuter något då gör inget. En lyckad rådjursjakt är inte att skjuta mycket utan att få se vilt och höra hunden skälla´.

[Mr Boost]

Jag blir iaf inte ledsen om jag inte får hem "bonusen" varje gång. Det kan vara många vändor i skogen innan det händer, men jag är lika glad för det.

Precis!

Jag har aldrig känt mej besviken eller haft känslan av att det skulle vara en bortkastad dag, bara för att jag kommer hem utan byte.

Samma sak gäller när jag sitter på pass en vecka under älgjakten, det tog sju år för mig innan jag sköt min första älg, hade aldrig känslan av att det skulle vara tråkigt eller så pga av det, det gör mej inget om jag inte får skjuta, men tvekar inte om jag får chansen och ser att jag har möjlighet till ett bra skott.

Träningen av älghundarna är otroligt rolig och spännande, och då har jag ingen bössa med mej.

Utrustning och bössor i all ära, men för mej är det själva knatandet i spenaten som ger mest.

Att lära känna sina marker och sitt vilt är ju en viktig del av jägarlivet, många har dom timmar varit som jag befunnit mig i markerna utan bössa, då i syfte att "se och lära", och jag har aldrig kommit hem besviken över att inte få "skjuta och döda" som nån uttryckte det.

Vistelsen i naturen är det primära, dödandet det sekundära, åtminstonde för mej, och jag anser inte att jag måste bli en "naturmupp" för det.
Jag är jägare men har inte behovet att dräpa varje gång jag befinner mig i skogen.

/ Janne

Naturmupp är inget skällsord - åtminstone avsåg inte jag det.
Själv är jag både naturmupp och jägare, fast inte samtidigt.
En fin höstdag kan man mycket väl bara promenera omkring, plocka svamp, lyssna på tystnaden, osv. - då är jag NATURMUPP!

Tar jag däremot med mig bössan, så gör jag det i den outtalade förhoppningen om att ta livet av nåt djur - då är jag JÄGARE!
Låter det alltför bestialiskt?! Men vad handlar då jakt om, det mesta som flera räknat upp är ju bara garnityr och skönmålande beskrivningar, syftet med jakt är att döda djur!

Varför satt du på älgpass en vecka per år under sju (?) år innan du sköt din första älg?
Jo, pga HOPPET du närde om att en dag få dräpa ett djur!
Att du lyckades hålla hoppet uppe berodde bl.a på att hade ett vapen i händerna. Om du bytt ut ditt vapen mot Emil´s "bysse" så hade du med säkerhet sysslat med nåt annat, för då hade utsikterna att få fälla något varit lika med noll!

Träning av hundar har ett bestämt syfte - de är redskap i den kommande jakten!

Jag kan själv känna stor tillfredställelse efter en dag i skogen, även om man inte fällt något. Fast då tänker man ju "nästa gång ställer jag mig där istället....då.....". Visste jag däremot att jag aldrig skulle få fälla nåt vilt mer, ja då skulle jag definitivt ägna mig åt nåt annat. T.ex. bli naturmupp.

Jag skriver mycket om dödandet, men drivkraften är nog den SPÄNNING som infinner sig i en jaktsituation då viltet är nära. Max SPÄNNING när man kramar avtryckaren eller inser att "nej, inte den här gången".

Dödar är vad man gör, spänning är vad man upplever.

Alla har rätt till sin egen tolkning - se bara till att ni är ärliga mot er själva och mot den som frågar.
För att testa var ni står i frågan - byt ut vapnet mot en kamera under en jaktsäsong. Lek sedan med tanken att låta bytet bli permanent.....

//Mr Boost

[KeYbonE]

Trots att jag oxå är yngre än genomsnittliga jägaren, så är inte "dödandet" ett måste varje dag man är i skogen, långt ifrån.
Med vikande rådjursstam så försöker jag själv vara väldigt försiktig med vad de skjuts på dom markerna jag arrenderar iaf, men tyvärr verkar inte alla i jaktlagen vara inne i samma banor, trots dom kan vara dubbelt så gamla, o skjutit tresiffrigt med rådjur, så ska första bästa bock i augusti skjutas, när stöthundarna lyckas få fram nåt rådjur ska de smälla.
Har väldigt svårt o förstå det, hur mkt kan en pinnbock som dom inte ens gör iordning glädja dom, o dom klagar på att vi inte har några stora bockar... Sälv släppte jag nog ca 10 bockar under bockjakten, ville skjuta en medaljbock, nu fick ja inte läge på nån, men då får dom växa till sig till nästa år, svårare än så är det väl inte...
Bössan ska ju självklart med när jag går ut ensam o släpper taxen här hemma, men nu i början på säsongen brukar jag inte skjuta nåt rådjur på hemma marken för han, bättre att låta taxen jaga lite, o sen om jag får ett bra läge på rätt djur, under ett bra drev, då kan jag tycka att det är dags. Men jag hoppas alltid att det är räv han jagar när man hör upptaget o sen drevet närmar sig, för det är ett vilt som ger mig mkt mer puls/glädje än rådjur.
Sen förstår jag inte heller varför inte folk häromkring som klagar på vår dåliga älgstam bestämmer sig för o hålla upp ett år eller två, istället så ska älgarna skjutas som vanligt, vad tänker dom med?
Ett par år med mer riktad predatorjakt o låta våra för tillfället minskande klövviltsstammar återhämta sig, det tycker jag fler än jag borde inse

Mvh Rasmus

[walle91]

Håller helt med dig Rasmus! Finns en hel del här hos mig som pangar på första bästa djur dom ser. Men att ta sig i kragen och gå ut på rävjakt det kan man inte.

[Tano]

I och med att skottet och viltet faller, så är finalen förbi.

Spänningen ligger i händelserna fram til skottet. Medaljens baksida är den gång skadskjutning inträffar, och viltet inte kan återfinnas. En inte helt ovanlig situation vid bland annat toppjakt utan hund.

Att komma hem utan byte är för min del klart vanligare än motsatsen, men ändå tycker jag om att gå i skogen med bössa. Det innebär ju att jag har chansen till ett byte om jag vill.

Vid flera tillfällen har jag avstått från att skjuta eftersom bytet närmast uppträtt som självmordskandidat. Exempel för ett par år sedan kom en ung tjädertupp springade tätt förbi mig när jag parkerat och just lämnat bilen. Den stannade under en liten gran ca 15 m bort och tittade på mig när jag fortsatte in mot skogen. Jag förmanade den att om den fanns kvar när jag återkom så skulle den hamna i grytan. Jag hade aldrig en tanke på att skjuta, det kändes alltför enkelt. Naturligtvis var den inte kvar när jag återkom.

Sammanfattning: Jag jagar inte för att döda utan dödandet är ibland en konsekvens av att jag jagar.

Om någon vill kalla mig för bössbärande Naturmupp, så OK då
/Tano

[Stakku]

Jag hade aldrig en tanke på att skjuta, det kändes alltför enkelt

Visst är det så ibland, kanske inte hunden har skött sig nog bra, eller att det är en get som kommer fram i stället för en bock. Det finns många bra anledningar att inte skjuta, dock har jag i 9 fall av 10 en bättre dag när jag kommer hem med vilt än inte. Det betyder dock inte att jag skjuter allt som rör sig, utan det är nog oftare jag inte skjuter trots att jag har haft läge.

[Gardsiö]

Jag släppte en fasan i Danmark en gång för länge sedan. Den slog sig ned i en liten björk strax ovanför axeln på mig där jag stod. Det blev som sagt för enkelt på något vis.

Måtte vi bara inte hamna i "catch and release-helvetet" som finns i sportfiskekretsar, där man kan bli påhoppad och kallad mördare bara för att man tar med sig en matfisk hem

[Tano]

Måtte vi bara inte hamna i "catch and release-helvetet" som finns i sportfiskekretsar, där man kan bli påhoppad och kallad mördare bara för att man tar med sig en matfisk hem

Eller som äldste sonen berättade: Under sin tid i USA besökte han Carolina Game Cocks, där man anordnade duvskytte. Inte på lerduvor, utan levande duvor som släpptes fria.

Samtidigt fanns där en organisation försedda med armbindlar (typ Röda Korset) som tog hand om skadade duvor och försökte lappa ihop dem så gott det nu gick.
HerreJösses