KeYbonE skrev:Härlig berättelse Björnhunden!
Grattis till grisen, o skitjakt på dig imorn, ser fram emot nya bilder o en ny spännande historia
Mvh Rasmus
Ja då har man varit hemma någon dag och kommit in i gängorna igen, hela helgen har gått i jaktenstecken vilket är ganska typiskt då detta är sista månaden vi får jaga gris med hund.
Helgens sista jaktdag söndag var förlagd till Småland som jag skrev i förra inlägget det är det området du var med på Rasmus för något år sedan.
5 hundförare är på plats och området har vuxit en aning sedan jag var här sist, vilket är bra för flera av de ståndskall vi hade om du minns Rasmus så stod dom just utanför gränsen tyvärr.
Första såten är en utdikad sjö planterad med granskog och med massor av diken kors & kryss vilka i år är väl fyllda med vatten och dessa är en riktig utmaning att ta sig över.
09,00 är första släpp och vi står klara att koppla loss våra två karelare, signal kommer att alla är på plats och vi styker av koppel, efter 10min är det upptag som direkt går i pass och en lite gylta på omkring 65kg fälls av en hundförare.
Resten av såten är tom och vi bryter efter drygt 2tim.
Såt nr 2 är helt ny och ligger i en brant slänt och är en plantering i årsklass ca 8-10år och helt oröjd, ett eldorado för just gris kan tyckas !
Men vi hinner gå ett gott stycke in i området innan min ungtik samt en annan karelarhane hittar en flock och denna flocken är inte lite kan jag säga, gissningsvis så innehåller den 20-35individer vi hör grisar röra sig i hela området under pågående stånskall.
Det paserar förbi mig ett 10tal stora svarta grisar men pågrund av att dom går i grupp så kan jag inte skjuta för risken att få genomslag och skamma ytterligare grisar bortom.
På vägen ner till vårt område så smäller det 1+2 skott och det inrapporteras att två ligger och en gått vidare, ytterligare ett skott smäller och ännu en gris har gått i däck, såten avslutas och vi sak ta itu med eftersöket vid vägen.
Detta eftersöket ska visa sig bli
mycket mycket besvärligare än väntat, skyttens historia lyder att det kommer ut en stor svart gris gissningsvis 80kg som han skjuter på, denna tecknar för träff och gå omkull och ner i diket.
Stax efter så kommer en rödgris som han lägger påplats direkt, i samma ögonblick så reser sig den första grisen och skakar på huvudet och går unden, han får då på ytterligare en smäll som inte träffar för vi hittar kulnedslaget.
Jakten är nu stoppad och jaktledaren plockar fram en lokal hundförare till en ställande hund samt en spårhund som också är från orten, spårhundens förare är också skytten som påskjutit grisen.
Kan vara bra att få reda upp efter sig tänker jag !
Vi övriga avvaktar och sätter våra hundar i repektive bilar och tar kaffe till oss och vatten samt mat till våra hundar.
Efter att jag varit framme på skottplatsen så säger jag till jaktledaren & spårhundens förare att detta är med stor säkerhet ett käkskott ! skotttecken samt efterföljande skakningar på huvudet tyder på träff i skallen tycker jag iaf.
Inte en chans säger skytten skottet sitter högt i bogen för här ligger lungfragment, vi går gemensamt fram till det som han säger är lungfragement.
Han vidmakthåller fortfarande sin tes att detta är från lungan, okej gå för det säger jag om du nu har rätt så går den inte över vägen som finns ca 1km längre bort !
Spårningen börjar.
Efter 600m så kommer första platsen som grisen stannat och stått stilla en stund,, det har fram till denna platsen varit ett ganska bra blodspår men detta är påväg att helt upphöra.
Här släpps nu löshunden och den är utrustad med en Asto så vi kan följa den hela vägen ut i löpan, denna hunden går nu österut och spårhunden går fortfarande på löpan som går västerut
Jaktledaren börjar så smått ställa flera och flera frågor om vad jag tror, som jag sa tidigare så är det ett käkskott och ett eftersök som kommer att kräva stora insatsatser av hundarna, och att gå ifatt denna är helt uteslutet !!!
Min teori om ett käkskott stämmer väl tillsammans med att den hunnit 600m på så korttid och den har gått uteslutande på stigar och vägar, det finns annars massor av täta och väldigt bra planteringar för den att ta skydd men dessa har den helt sonika bara rundat detta förstärker hela tiden min åsikt.
Spårhunden börjar så smått komma upp mot en större väg och där har jag sagt till jaktledaren att går den över vägen så tar jag över med din tilllåtelse dvs, jag får ett stor leende tillbaka, ja vill du göra det säger nu en väldigt ödmjuk jaktledare.
Kl 14,40 så tar jag över eftersöket som tydligt påtalas för alla som finns på plats, detta förplicktigar iofs men med det hundmatrialet som finns på plats, och som knappast kan bedömmas som trötta så är jag ganska säker på att vi ska gå iland med detta eftersöket bara vi får kontakt med grisen.
Bilden visar hur stora blodspår grisen lämnar just vid övergången vid vägen.
Blodspår efter grisen.JPG
Den ställande hunden har nu återkommit från sin runda och är nu kopplad i andra änden av såten.
Vi spårar ställer ca 1km för att nu släppa en löshund, men vi har två till i en bil som hela tiden är i rörelse åt det håll som löshund går, spåret går rakt ner mot en större å med väldiga mängder vatten !
Hundföraren säger över radion att hunden är över ån och att något skall har noterats från hunden i en gammal vildmosse ca 2,5km längre fram, denna mossen som är typ ett gungfly och helt ogenomtränglig, vi åker runt för att lyssna ?
klockan är nu 16,35 och vi hör sporadiska skall från hunden ut i gungflyet, vi besämmer här att sätt till ännu en hund för att antingen tvinga ut grisen på gångbar mark eller att dom själva gör processen kort och tar den samma.
Hunden ansluter och nu jäklar händer det saker ! gångstånder övergår till ett språngstånd/sken rakt ut ur mossen vilket vi är mycket tacksamma för.
19,40 ståndet går rakt upp mot där jag står vi botten av en sänka och med en bäck som brusar ganska bra och som förhoppningsvis sak dölja mina ev förflyttningar, gris jäkeln är så skärpt att den noterar mig och rundar mig där jag står som en fåntratt och går rakt upp mot vägen, på vägen kan jag se små blod droppar om ca 1-3mm vi håller iaf på med rätt gris tröstar jag mig med, det som är väldigt olustigt är att grisen är väldigt väldigt mycket större än vad skytten uppsakattat jag gissar på över 120kg minst !
Klockan är nu 20,50 och vi har kommit ca 16km från skottplatsen och hundarna öser på helt fantastiskt, vi närmar oss så smått nästa större sjö enlig Gps.en,, vi rådgör här om vi på något sätt kan tvinga ner grisen mot sjökanten och där stänga in den på något sätt ?
Eller ska vi sätt dit en hund till och öka pressen ytterligare ett snäpp, för tydligt är att denna gör lite som den vill med hundarna, vi besämmer oss för att testa och stänga in den mot sjökanten.
Extra hunden kan vara bra att ha kvar om någon skulle krokna.
21,55 så är den i sjökanten och en hundförare ska gå på ståndet, övriga tar bakpass samt framför för att hindra ytterligare förflyttningar runt sjö och ur kniptången vi försökt skapa.
22,58 så smäller det i sjökanten och allt slit är förhoppningsvis över..
Grisen visar sig vara en väldigt stor galt på ca 130kg och som mycket riktig har ett käkskott just vid käkleden,,på ena sidan är käken av men intakt på den andra sidan, skytten har troligtvis skjutit snett bakifrån och tagit käkbenet på ena sidan men på grund brant vinkel klart andra sidan.
Eftersöks grisen i sjökanten.JPG
Eftersöks grisen i sjökanten x1.JPG
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Än har det inte hänt nåt sorgligt, peppar peppar.
