Deppigt eftersök...

Användarvisningsbild
NS
Inlägg: 5056
Blev medlem: 20 jan 2005, 20:28

Deppigt eftersök...

Inlägg av NS »

Man kan ju inte bara skriva av sig om det som går bra, känns så j-vla tråkigt när det skiter sig.

Skulle åkt med tanten till stan o shoppat.
Det slapp jag, men tanten var inte lika glad åt det som jag..

Påkörd gris nästan inne i samhället.
Ringde jakträttshavarn men han ville gärna sova en stund (jobbat natt) så jag tog på mig det hela själv till en början. Tänkte i alla fall spåra några hundra m.

Enl föraren så trilla grisen omkull i diket, reste sig och ruskade på sig o stack iväg i riktning mot stora vägen.
Den såg ut till att klara sig bra sa han.
28:an, järnvägen och gamla infarten till samhället ligger med ett par hundra meter mellan.
Vem vill släppa hund där.. ingen normal hundägare kopplar loss skulle jag tro.
Annat än en idiot som jag… :oops:

Hittar platsen 75 m från närmsta hus, sätter tiken på spåret o det bär iväg.
Efter bara 200 m så markerar hunden att hon vill bli släppt, sätter sig och smågnäller.
Jag mitt dumma nöt kopplar loss utan betänkligheter av gammal vana…

Så står jag där med GPSen i näven o glor på displayen.
Jycken följer järnvägen in mot samhället.
Vinklar lite väster ut sen verkar det stå stilla.
Hör inte ett skit för lastbilar o annat far som fasen på 28:an.
Förflytta mig efter några min, när jag väl inser att hon fortfarande är på samma ställe.
Då hör jag några skall, hör att det är gris hon skäller på. Faen att det inte är skallidikator på GPSen
Sätter fart och möter hunden efter en liten bit.
Hennes vana trogen så ska hon förmodligen hämta husse, möjligt att det är bringsel träningen som gjort att hon dummar sig på detta sätt.
Hon bara rundar mig och drar i riktning mot där hon skällt.
Då far ett rådjur upp framför oss…
Helvete också, fullt drev, givetvis.
Inget o göra bara vänta på att hon släpper o kommer tillbaka.

Att stå och följa ett drev på displayen som går in mot samhället över den gamla infartsvägen vänder tillbaka över den vägen igen och går över järnvägen och ut och över 28:an är inget jag vill göra om…
Dessutom går hon samma vända tillbaka.
Fy faen för o stå o se ikonen för jycken passera alla vägar.
Hon klarar sig och kommer in rundar mig och kastar sig in i slånbuskaget jag nu står 40 m från.
Vrålande ståndskall på nasse igen.
Hon far som ett skållat… omkring i hagtorn/slånbuskaget som är säkert 100 kvadratmeter stort.
Jag kommer inte in.
Försöker förflytta mig i sidled. Ser hur buskaran rör sig någon m framför hunden.
Ett utfall kommer, jyckens röda väst ser jag flyttas snabbt åt vänster i en reträtt, då fastnar västhelvetet.
Någon hundradelssekund senare så får den hjälp loss av troligen vuxen fru gris.
Hunden skriker otäckt.
Ser bara skuggan av grisen och hur buskaget rör sig och hinner inte få skott på´n.
Totalt omöjligt, vet inte var hunden är.
Då blir det sken, hund efter och jag rusar utav h-vete jag med.
Glömt att jag gick över en taggtråd precis innan så jag får översta tråden rakt i bröstet och av bara farten så åker ett par stängselstolpar också..

Krånglar mig loss och hänger efter.
Hund och gris rör sig söder ut mellan vägen o järnvägen, men kontakten med GPS verkar dålig. Antennen bruten, eller om fru gris bet av den men det är väl inte så troligt...hundfaen lyckades iallafall ha antennen hel i 30 min...

Jag kommer ut på en tomt, lite konfunderad. Ringer upp jakträttshavarn och säger att vi måste ha en ståndhund, han har en lajka och är där en kvart efter.
Min hund har jag nu lyckats koppla.

Vi försöker sen få kontakt med grisen igen men lyckas inte alls.
Känner inte till hur den andra jycken fungerar men idag var den inge vidare…
Min jycke spårar iallafall ut löpan fram till strax innan en järnvägskorsning.
Där tappas spåret o trotts att vi spårar av alla kanter på järnvägen, 28.an och den gamla infarten så hittar vi inte en enda spårstämpel. Visst jycken markerar på flertal ställen men inga grisspår som vi kan se, verkar vara gott om rådjur intill samhället också..
Vet alltså inte vart grisen tog vägen efter det.
Möjligt den gått på banvallen eller vägarna, är en trevägskorsning + en väg parallellt var sida järnvägen.

Ringer upp ett par andra ståndhundsförare, men att släppa löshund i det området är inge hit så de avstår gärna... :roll:
Vet att jag kan hämta en mycket duglig jycke vars husse är på sjön.
Ringer upp honom och får lov att låna henne om jag vill.
Det hade varit en lätt match för den hunden, men hon bör få gå lös isåfall.
Men när jag tänkt igenom det hela så vill jag inte ta det ansvaret för en annans hund i detta hårt trafikerade område..
Jag avbröt, markägaren skulle försöka en stund till.
Var själv tvungen o åka hemåt med tanke på barn som skulle hämtas från skolan.
Var på plats i 4,5 timme de får räcka..

Kommer inte ta en sån idiotisk chansning igen..
Det är helt enkelt inte värt det. Ingen ersättning, eller hjälp med ev självrisk om det går illa.
Pengar är iofs en klen tröst om hunden blir påkörd.

Funderat lite nu ikväll, inget blod alls vaken i spåret eller i legan vad jag kunde se…
Lyckades inte komma in i slånet så jag såg legan ordentligt.
Mycket torra löv på marken brukar vara lättare o se ev blodstänk då.
Inget annat än spår på vägen, inget från bilen, nassen gick på alla fyra enl föraren.
Fick det även kvitterat på spårstämplarna som gick över tomten 5m från farstutrappan på framsidan av huset, marken var uppgrävd en bit, ny väg över tomten eller om det var fjärrvärme grävt eller nått. Räknade in alla fossingarna där i alla fall..
Från olycksplats till lega var det när jag kollade lite noggrant ca 500m fågelvägen.
Olyckan var omkring 7 på morgonen. Jag var där vid 8.
Tror att grisen legat ca 1.45 timme i sårlega innan den gick loss.
Bilen, en 4wd pick upp. Grillen var inbucklad. Vet inte vad för plåt det är i sånt, eller hur mycket det krävs för att buckla bågen.
Såg inte bilen själv.

Sträckan till sårlegan talar ändå för att den var rätt allvarligt skadad.
Men då är det invärtes på nått vis.

Det enda positiva med förmiddagen är att vi fick ut grisen från samhället…
Bor 2 barnfamiljer 150 m från där grisen låg…

Men det känns riktigt deppigt att behöva lämna den åt sitt öde.
Jakträttshavaren tog sen över men jag tror han också gav upp.
MvJH
NS

I may not always be right, but i´m never wrong ;-)
Användarvisningsbild
BLEKINGE BAD ASS
Inlägg: 2759
Blev medlem: 11 aug 2005, 12:25
Ort: Blacklakepaint

Re: Deppigt eftersök...

Inlägg av BLEKINGE BAD ASS »

Tråkigt att det sket sig, troligtvis så är grisen som du säger invärtes skadad. Som jag ser det så tog du en stor risk när du ställde upp med hund och dessutom släppte henne tillika. Det är nog mer än många andra eftersöksjägare hade gjort. En heder åt dig NS, man kan inte alltid lyckas....
LISTEN UP LADIES....
If your man doesn't know how to hunt or fish,
You have a girlfriend
Musköt
Inlägg: 3286
Blev medlem: 28 feb 2003, 16:11
Ort: Kronoberg Småland

Re: Deppigt eftersök...

Inlägg av Musköt »

Ingen kul upplevelse. :cry:
Har också släppt hunden vid några tillfällen där man ångrat sig så fort den är ur synhåll. Är inte kul att stå med hjärtat i halsgropen och vänta på hunden.
Och det är alltid lika tråkigt att tappa ett vilt som man tror är skadat. :cry:
Men i det här fallet så har ni ju verkligen gjort vad ni kunnat.
//Björn

"ALLROUNDHUNDEN FRÅN ÖST"

Dunklets Lina
Jaktdorens Funny
Grönåsbackens Maja
Användarvisningsbild
börje
Inlägg: 69116
Blev medlem: 16 aug 2004, 02:04
Ort: Finland, West Coast

Re: Deppigt eftersök...

Inlägg av börje »

Även om det nu inte slutade som du önskat, så se det positiva i sammanhanget, DIN HUND LEVER!
Börje, som också haft hjärtat i halsgropen x-antal ggr
Finnstövaren Kempin Maija(Rip)
Grållorna Körttilakian Ella (RIP), Karpaasin Marta, Karpaasin Zazza Fi USH & Fi JCH o Karpaasin Stella
Vähäsalon Penni (RIP)
"Favve" Åbackens Bootsie (Hilla)
Ordförande i Gnist´s beundrarskara
Torkel
Inlägg: 1981
Blev medlem: 05 sep 2003, 16:35
Ort: Sweden

Re: Deppigt eftersök...

Inlägg av Torkel »

Läskig situation! Som sagt skönt att hunden klarade sig, det var ju flera potentiellt livsfarliga inslag i det eftersöket! Vet inte vad jag gjort, men säkert på samma sätt. Och ångrat mig efteråt. Sådär i efterhand kan man tycka att det är ett perfekt läge för en ren spårhund, som ju ska klara alla krokelikrokar, och sedan släppa först när grisen är på säker mark.
Användarvisningsbild
joli
Inlägg: 1731
Blev medlem: 05 nov 2007, 13:52

Re: Deppigt eftersök...

Inlägg av joli »

Jag får kalla kårar...jag vet hur det låtet- bil mot hund. Man pratar om att eftersök slarvas över och att folk inte tar uppgiften på allvar men ibland blir det nästan tvärt om. Vi är så angelägna att lösa eftersöks uppgiften att vi blir blinda för andra risker. Räddningsperonal kan inte heller ta vilka risker som helst även om det gäller att rädda en annan människas liv...
Användarvisningsbild
NS
Inlägg: 5056
Blev medlem: 20 jan 2005, 20:28

Re: Deppigt eftersök...

Inlägg av NS »

Torkel skrev:Sådär i efterhand kan man tycka att det är ett perfekt läge för en ren spårhund, som ju ska klara alla krokelikrokar, och sedan släppa först när grisen är på säker mark.

Jepp!
Trodde jag hade det... men hon fixade inte korsningen, asfalten o järnvägsvallen.
Eller visst fasen markerade hon flera spår men inga grisspår gick att hitta.
Vill gärna tro att grisen vikit av mot det håll den förmodligen kommit från början, då skulle de inte vara någon större risk för löshund om grisen fanns i den sektorn.
Men fick inte en enda markering av jycken på det hållet.
På spårstämplarna jag såg innan så såg det ut till o vara vuxen gris.
Den borde fasen ge något märke i gruset om den gått över där.

Så då återstod riktning tillbaka eller ut mot 28:an, eller mellan järnvägen landsvägen.
Inte så kul...
MvJH
NS

I may not always be right, but i´m never wrong ;-)
9hela3x62
Inlägg: 540
Blev medlem: 03 dec 2006, 18:45
Ort: Sydvästra Kronoberg

Re: Deppigt eftersök...

Inlägg av 9hela3x62 »

Låter som om du tvivlar på hunden, inte bra...... Vad jag kan förstå så har du hamnat i en riktig skitsituation där man vill ha bekräftelse på att hunden har rätt
när man inte får det så börjar man om tills man satt griller i huvudet på hunden så inte ens den vet ut och in. Min analys av vad du berättar är hunden säkert är lika bra som förra veckan och om du tar dig samman och tittar på hennes "track record" så är det en utmärkt hund du har. Jag vill påstå att det gick fel när du släppte på en plats som du instinktivt visste var fel och farlig. Rätt sätt hade varit att konstater att grisen var kvar i området (när hunden markerad) placerat ut
förhållsskyttar och sedan spårat tills ni stöt ut den så ni kunde avsluta eller få den till marker där en ståndhund kunnat fixa det åt Er.

Nu är det ju lätt att analysera när man sitter 20 mil ifrån och har alla fakta men det är ju detta som gör forumet till en sådan utmärkt plats för lärdom
om alla bara ville vara så öpnna och ärliga som NS.

Har själv gjort samma misstag flera gånger när jag haft hundar som inte varit helt färdiga eller inte lyckats övertyga husse om att dom vet vad dom sysslar med. Dock hade jag en Wachtel som var så pass överjävlig att hon rede ut både det ena och det andra trots husses medverkan, vid ett tillfälle när jag verkligen hade lärt mig att lita på henne fick vi ett delikat uppdrag. En icke lovlig tjur (taggräknandetsförlovadeland) passerar mitt pass straxs efter att ett skott smällt på grannpasset, tjuren går precis som för en buksmäll så jag ropar till jaktledaren om eldtillstånd, ditt ansvar är svaret en pinntjur är påskjuten. Ok älgen får gå, en älghund sätts och spåra och passerar naturligtvis mitt pass, efter ytterliggare 500 meter så tappar man spåret vid en ny sladdad väg. ( I Småland sladdar vi byaväggarna två gånger om året, dan innan älgjakten och onsdagen i älgjaktsveckan) :D :D Det börjar bli mörkt och jag hämtar min hund som sätts på spåret och vi kommer fram till samma väg som älghunden, det börjar mutras om två odugliga hundar, jag fortsätter rakt över vägen och efter 200 meter markerar tiken en lega med blod och strax efter så smäller det hos en passkytt framför oss, älgen död. Än idag begriper ingen av oss som var med hur älgen kunde passera över vägen utan att sätta spår (bukskjutna älgar tar inte språng på 8 meter) naturligtvis fanns det spår men ingen av oss var i stånd att finna dem alternativt så fanns det något märke som någon trampat ut. Vad jag vet är dock att vi höll på att haverera hela eftersöket i vår iver att bekräfta hundens arbete.
Medlem i N.T.K - NioTreKlubben
Användarvisningsbild
NS
Inlägg: 5056
Blev medlem: 20 jan 2005, 20:28

Re: Deppigt eftersök...

Inlägg av NS »

Visst har du rätt i detta, är jobbigt när man börjar tvivla.
Man vill så gärna ha ett kvitto på att hunden är på rätt spår.

Spårade 4 löpor från platsen där jag fick för mig hon tappade,troligen på grund av ståndhundsföraren som rusade upp på banvallen o ropade in sin hund.
Den gick lös från legan..O de var nog ingen större risk att den blev påkörd... :? , höll sig cirklande runt oss.
Tänkte att det kan nog fungera om vi får kontakt igen.

Tror min hund fick för sig att något va på gång för hon gjorde en 90 böj o for efter upp på banvallen, och därefter misstänkte jag att hon följde ståndhundens spår.
En gris kan knappast flyga över 100m mjuk mosse, tänkte jag.
Efter det så bröt jag hennes spårande några ggr och tog om för att försöka få ett kvitto på att vi var på rätt spår.
Givet blev det rätt förvirrande för tiken, som säkerligen inte visste vad hon skulle följa.
Sen har vi problemet med hundar man jagar allt med.
En färskare viltlöpa blir lätt en svåröverkomlig frestelse.

Speciellt om husse verka fått spelet... :oops:

Hade vi varit 2 pers vid legan så vore nog utgången en annan.
Lätt hade man täckt av om man varit en på var sida.
Ja självklart blir ju skjutriktning in i buskaget förbjuden då.
Hade jag avbrutit och fixat några passare så skulle det oxå fungerat.
Men de är alltid lätt o va efterklok, som sagt.
MvJH
NS

I may not always be right, but i´m never wrong ;-)
Användarvisningsbild
NS
Inlägg: 5056
Blev medlem: 20 jan 2005, 20:28

Re: Deppigt eftersök...

Inlägg av NS »

Inspekterade jyckens väst idag.
Första gången jag använder den, o den kommer nog bli rätt sliten va de lider.
Väst från Jaktvison, vet inte vad det är för material, men undrar om det är nassen som gjort hålet eller nån taggtråd, törne eller nått.

Verkar som jycken gjort av med årets tilldelning av tur... :?
vast.jpg
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
MvJH
NS

I may not always be right, but i´m never wrong ;-)
Användarvisningsbild
Laikamannen
Inlägg: 5066
Blev medlem: 16 feb 2004, 22:37
Ort: Kalix

Re: Deppigt eftersök...

Inlägg av Laikamannen »

Ja jäklar NS, vet hur det känns. har haffat hunden i trafiken mer än en gång under jakt och man är lika rädd varenda gång. Jag måste säga att under rådande omständigheter så hade jag inte vågat släppa, risken är för stor helt enkelt, iallafall för mig. Dock är det i skarpt läge inte alltid lätt ta snabba beslut. Tur att du klarade hunden iallafall, jag ifrågasätter inte alls din kompetens, du har mer erfarenhet av eftersök än många av oss.

Var utsatt för en likande situation då jag var ruskigt nära att släppa, men jag fick inte släpp tillstånd av jaktledaren (varför undrar jag än idag). Tänkte släppa ändå men besinnade mig i sista stund.

Jag gick ett område under älgjakten och i en annan del av marken smäller det ett skott, en passare har skjutit på ett hondjur som gått undan, han är säker på bra träff. Det är sent på dagen och jag kopplar för att fara dit och spåra, just efter smäller det igen på grannpasset 600-700 meter därifrån, även där ett hondjur påskjutet. Tänker att det troligen är samma. Efter en timme är jag nere hos första skytten, hittar kvigan efter 150 meter spårning, död. Alltså har jag ett till eftersök att göra.

Då jag gick ner till första påskjutningen efter en traktorväg passerade jag ca 500 meter från passet där nästa djur var påskjutet, tiken drar i vind och vill dit då jag går samma väg tillbaka, Jag vill inte chansa och släppa då jag har en tungt trafikerad väg 400 meter norrut. Hursomhelst ska detta göras ordentligt, går runt och kommer fram till skytten som skjutit två skott på djuret. Vet ej hur det har tagit. Jag börjar spårningen direkt då jag max har en halvtimmes ljus kvar. Efter 100 meter så är det mkt blod, liksom duschat ut på 1x1 meter, såhär håller det på med ca 50 meters mellanrum, efter 400 meters spårning så är jag nästan nere på den traktorväg jag gått på tidigare. Hör älgen då den går ur legan framför mig och ropar att jag vill släppa hunden, nej får jag till svar, passare finns runt om. Hunden är tokig och knappt hanterbar i kopplet, tänker att nu släpper jag ändå men vägen i norr avskräcker för mkt då det dundrar fram lastbilar i 110 km/h.

Det börjar skymma lite lätt och jag spårar en liten bit till, hör återigen hur det går av en kvist framför mig ca 50 meter fram och jag ser traktorvägen i samma stund. Älgen måste vara nära vägen enligt ljudet, skyndar fram sätter fast hunden i ett träd(tack och lov för karbinhakar och metallringar på kopplet). Smyger fram en bit med studsaren skjutklar och får se älgen dålig och på tre ben intill diket. Sätter ett skott i öronroten(tror jag) och älgen rasar. Hänger tillbaka studsaren på axeln, då ställer sig älgen igen. Det tog lite lågt käken hänger, ny kula och nu tog den rätt.

Hämtar jycken och låter henne lugga lite för ett bra uträttat spårjobb.

Skytten hade skjutit av ena frambenet på kon, jag hade passerat ca 100 meter från sårlegan då jag gick på det andra eftersöket, det var rätt älg tiken kände.

Nu är det i princip mörkt och jag ska ta ur, då jag i princip är färdig så klantar jag mig och sätter ett djupt smitt i min egen underarm i mörkret. (ingen pannlampa) Tvättar mig från mitt blod, älgblod och diverse i diket, låter sedan såret blöda ur innan jag sätter provisoriskt bandage.

Blir vid slakthuset senare ombedd att söka vård för såret, dom tvättar och drar ihop mig och fixar i ambulansen som kompisens fru jobbar på. Lite lyx att slippa sjukhuset iallafall.

Det blir aldrig som man tänkt sig vid eftersök, så är det bara. När man lyckats kan man ännu misslyckas, iallafall om man är nog klantig!
Om jag visste var jag skulle dö, skulle jag aldrig gå dit!

Öst-laika
Brunnefjälls G Supra (Hexxan) SJCH
Nitbrännans Sisu J, Gk i björnhägn (Junsele)
Breda Blickens Hildur J
Ausch
Inlägg: 1159
Blev medlem: 12 aug 2007, 16:41
Ort: Vetlanda

Re: Deppigt eftersök...

Inlägg av Ausch »

Jag förstår inte hur ni vågar att släppa era hundar på eftersök efter gris,,, men klart är att en flatt är nog inte den idiala rasen att släppa på efter sök efter gris..

jag var på mitt första live eftersök med min flatt härom natten, kompisen ringde o hadde skjutit på ett vildsvin vid ca 21,00
han undrade om jag var intreserad att komma o spåra, klart man vill det, var ju därför som man har gått kilometer vis med blodspår,

Sticker ut dit , är där ca 22,00 vi börjar att spåra med hans hund som är mera van spårare, hittar inget alls på skottplatsen, varken hår eller något annat,
djuret han skjöt på stod till höger om de andra coh ett djur gick ut åt höger, vi antog att det var det djuret , låter hunden spåra , kommer fram till en träd stamm som det ligger ett par tussar med hår på.
skönt vi är på rätt spår!!
fortsätter ett par hundra meter till , kommer fram till en väg, där tar lusten slut hos hunden,,,,,,,,,,,,,,
spårar om flera ggr, samma resultat,,, fattar inget,,
Hämtar min hund, spårar som jag trodde skulle ske , i våra slag fram till vägen,, tar om igen och nu bär det iväg genom skogenca 50 meter söder ut , efter genomfart genom ett ttt snår med ung granar så kommer vi ut på vägen,, där slutar spåret,,

låter hunden spåra av vägkanterna och efter ett ´tag tar hon ett spår in på motsatt håll, spårar in ca 150 m gör där en stor båge genom täta snår och ut igen i samma slag som vi kom in,,,, går om tre ggr och samma resultat,

Efter som kvällen har blivit natt,, 01,30 och vi ska upp o jobba och strömen i lamporna är nästan slut så avslutar vi,
han åker tillbaka på morgonen och gör om allt i dags ljus utan lycka,,, fråna är om inte grisen ligger i de täta snåren där min hund gjorde ringen,,, vet inte
ideér någon?
Användarvisningsbild
timmo
Inlägg: 1071
Blev medlem: 17 maj 2007, 01:25
Ort: Åsljunga Skåne

Re: Deppigt eftersök...

Inlägg av timmo »

Jag har inte direkt någon erfarenhet av eftersök, har bara spårat grisar som visat sig vara döda..
Min jämte har blevit mycket för slag drar inte mycket i vind, märkte det med en vän på hans gris åtel då drog hon upp ett natt gammalt slag och skällde stånd på grisarna 30 min. efter hon stack.trodde själv hon fjanta sig i skogen utan att kontakt.. Jag lär mig hela tiden nya saker och som en gammal plåtslagare sa till mig man blir alldrig fulllärd,, Så tvivla inte på¨hund din.. dom kan göra fel steg men ofta rättar det till sig..
Men jag avundas dig våga släppa där.. all heder till det... (hade inte jag gjort, hade blevit spårlina) buskjävlar läker men minne av en hund läker inte lika bra..
vi lever i en demokrati, folket har redan dömt mig.