Tror att du har mer än en poäng i detta inglägg Torkel. Delar helt din syn på olika hundars arbetssätt (vilket jag nämnt tidigare). Jag tror att en större del av problemen som några av oss åtminstonde upplevt vid flerhundssläpp beror på detta samt det faktum du pekar på kring grisars varande...dvs mindre flyktbenägenhet, kultingar i såten m.mTorkel skrev:Skev ett finfint (?) inlägg igår kväll men det dök inte upp. Måste säga att johnzzon is my man. Mycket av lösningen ligger i mentalt starka hundar, och i att få dem som avlar (inkl avelsråden) att fatta detta. Att det INTE är samma som ett etiskt ställningstagande att göra alla hundar vekare så att de kräver mentalt stöd för att våga jaga. MEN jag tycker att man inte får blunda för det som trots allt skiljer vildsvinsjakten från övrig jakt, t ex den mindre flyktbenägenheten, kultingarna, temperamentet etc och vad detta innebär. Det ÄR ett problem med smågrisar, och på detta problem finns inga superenkla lösningar, typ färre hundar. Det krävs klokare lösningar, där jaktledare och hundförare samarbetar bättre, där man blir bättre på att förstå hur olika hundar beter sig ensamma och i grupp och smartare upplägg och bättre rapportering om t ex kultingar i såten. Ett exempel: en av mina laikor är katastrof tillsammans med en "bra" hund som aktivt försöker få loss ett djur som står bra, t ex en bra wachtel. Han är en så utpräglad ställare att han svårligen köper att djuren smyger undan. Vari ligger då ansvaret för att se till att han inte hamnar i detta sällskap? Hos mig? Ja, det tycker jag. Och det är enkelt för mig att ta detta beslut. Jag har andra hudar, med andra beteenden. Men tänk då om han hade varit min enda hund. Hade jag slutat jaga med honom då? Vilken jaktledare har den kunskapen om de inbjudna hundarna? Det är lätt för en jaktledare att bannlysa en hund som biter en pluttegris, men vilken jaktledare gör detsamma med hundar som är för mentalt svaga för att fungera ensamma? För dessa mentalt svaga hundar är starkt bidragande till problemen. Ett annat, besläktat, problem är eftersöken. För hur många av de hundar som har vad som krävs för eftersök på t ex en benskjuten 100-kilosgalt får tillräckligt många eftersök för att hunden ska hållas borta från jakten? Många frågor blir det.
Känner igen beteendet från din Laika, men omvänt....funkar kanon själv eller i hop med hund som jagar på samma sätt. Fungerar inte med ställande hundar.
Sen tror jag som jag nämnde tidigare att en del av språkförbistringen hänger samman med att förutsättningarna skiljer sig åt så mycket som de gör. I skogslandskap krävs hundar som presterar vettiga sök och vettiga arbetstider för att jakten på gris (jag väljer nu att hålla mig till just gris) skall vara effektiv och rolig. En kortdrivande hund med ett sök på 100 - 200 m och ett förföljande på 4-5 minuter är här fullkommligt värdelös. Sökrundor på 5 - 15 minuter och drev/arbetstider på minst 30 - 60 minuter kräver jag för att en grishund skall kunna kallas grishund i dessa fall (fortfarande drivande hund).
Samma arbetssätt på större jakter på godsen i Sörmland/Skåne/Uppland kan få jaktarrangören att slita sitt hår
Hundjäveln förstör ju alla dagens såtar och är värdelös då jakten efter 3 minuter passerat skyttarna...Nä nu önskas hundar som söker 100 - 200 meter och förföljer vilt upp till 5 minuter.
Den senare jaktformen kan vara mycket spännande och helt ok etiskt om hundflocken ENBART består av hundar med detta arbetssätt, men min fundering/ kritik mot det jag sett är att det sällan eller aldrig bara är hundar med detta arbetssätt som deltar. Tycker det blandas ganska friskt på de flesta marker (även i Skåne).
På dessa jakter jagas ofta hjort i samma eller högre utsträckning än gris, vilket också spelar in när man bedömer jaktformen. Tre kortdrivande hundar som sätter efter en dovhjort i fyra minuter är inte oetiskt i mina ögon. Samma tre hundar som sätter efter en 25 kg kulting riskerar att få ett annat förlopp...
Tre hundar i samma hjortflock kanske spänger den effektivt och etiskt ok. Tre hundar i en grisflock tenderar att välja att sätta efter samma gris...
I skogslandskapen (läs Småland/Östergötland) är det oftast gris/älg som jagas när vi diskuterar flerhundssläpp. Självfallet blir då utgångspunkten annorlunda...
Ja lite funderingar
Jag tillhör själv de personer som gillar att låta hunden arbeta och att se/lyssna på ett gott hundarbete. Jag har också valt en ras som inte skall vara kortdrivande(3 -10 minuter) alltså vill jag helst jaga under former som medför att hundarna får utrymme att göra sitt
Hade jag haft labbar eller springer spaniels hade jag kanske föredragit de jaktmetoder man använder i Skåne och på de större gårdarna/godsen i Sörmland.




