spåra längre!!

[Råbocken1]

50-150 eftersök om året är väll inte alls orimligt. Är man eftersöks jägare på 20-30 drevjakter om året

Hur var det nu släcka elden med bensin...

Tack! jag som knappt är skrivkunnig.

Var ingen kritik mot dig, hoppas du inte uppfattade det så.
Men eftersom det var ett j***a liv om drevjakter här tidigare så var det väl "lite" risk att det skulle blossa upp igen.

Råbocken.
Kan förstå om det blir lite liv om drevjakt i eftersöks samanhang, eftersom det är skyhögt många fler eftersök vid den sortens jaktform av flera sorters däggdjur! Det vore också intressant att veta procenten icke uppklarade el uppklarade eftersök av dom tusentals som görs här i landet!?.
Även se vart dom flesta görs och i vilka samanhang!?

Råbocken

[makke]

Tyvärr så är det svårt att få någon statistik på det då det endast kan utgå i från friviliga uppgifter. Personligen så tror jag dom flesta eftersök som inte klaras upp är på vakjakter på mindre marker. Skott som lossas i dåligt ljus nära till gränsen oftas inte tillgång till någon bra eftersöks hund. Många väljer då tyvär att i stället för att be om hjälp av kunniga eftersöksjägare och kontakta grannarna att göra ett enkelt dödsök och om man inte hittar något avfärda det som bom.

[Torkel]

Utöver att som rubriken antyder Spåra längre brister det väldeliga i en annan egenskap, och det är "följ längre", alltså hunden, och förarens, förföljande. Speciellt på benskjutna grisar, och givetvis på båda hjortarna och älg, så är det nästan kriminellt att använda hundar som släpper vilt bara för att det drar iväg ett par kilometer. Min uppfattning är att dessa hundar står för en stor del av de misslyckade eftersöken; viltet friskförkaras bara för att hunden inte har tillräckligt förföljande eller för att hundföraren är för lat/otränad för att ta sig fram och se vad hunden skäller på.

[peter t]

Torkel:

jag håller med dig om förföljandet, det var en av anledningarna till att jag startade denna tråd.det är minst lika vanligt att hundföraren ger upp? istället för gå tillbaka bena ut problemet och sist men inte minst, ring in hjälp om man kör fast.

peter T

[Harvest]

Du anar inte hur rätt du har Torkel med ditt inlägg om dåligt förföljande.
Måste nog ranka Gråhundarna som bäst som tar kalla spår och kan skälla i 2 dygn

(jag har inte gråhund själv )

Makke skrev om problem gällande inte rappoterade påskjutningar och små marker.
Jag/Vi har inte dom problemen men det kanske har att göra med just små marker?

[pierreberetta]

Tyvärr så är det svårt att få någon statistik på det då det endast kan utgå i från friviliga uppgifter. Personligen så tror jag dom flesta eftersök som inte klaras upp är på vakjakter på mindre marker. Skott som lossas i dåligt ljus nära till gränsen oftas inte tillgång till någon bra eftersöks hund. Många väljer då tyvär att i stället för att be om hjälp av kunniga eftersöksjägare och kontakta grannarna att göra ett enkelt dödsök och om man inte hittar något avfärda det som bom.

+1 på den

tittar man på procentuella antalet vilt som fälls, så ligger nog dessa stora "drevjakter" på ungefär samma skadeskjutningsprocent som ett vanligt jaktlag, detta pga av mängden vilt som ofta, men inte alltid skjuts...har varit runt en hel del på olika jakter, och ofta sköter skyttarna sej riktigt bra, har hänt att det endast varit något "dösök" på en jaktdag, har även vart med om jaktlag som skjutit kor före kalvar, hindar före kalvar, med mera

[Råbocken1]

Tyvärr så är det svårt att få någon statistik på det då det endast kan utgå i från friviliga uppgifter. Personligen så tror jag dom flesta eftersök som inte klaras upp är på vakjakter på mindre marker. Skott som lossas i dåligt ljus nära till gränsen oftas inte tillgång till någon bra eftersöks hund. Många väljer då tyvär att i stället för att be om hjälp av kunniga eftersöksjägare och kontakta grannarna att göra ett enkelt dödsök och om man inte hittar något avfärda det som bom.

+1 på den

tittar man på procentuella antalet vilt som fälls, så ligger nog dessa stora "drevjakter" på ungefär samma skade skjutningsprocent som ett vanligt jaktlag, detta pga av mängden vilt som ofta, men inte alltid skjuts...har varit runt en hel del på olika jakter, och ofta sköter skyttarna sej riktigt bra, har hänt att det endast varit något "dösök" på en jaktdag, har även vart med om jaktlag som skjutit kor före kalvar, hindar före kalvar, med mera

Jo ja kanske!?Nog är det skilnad på drevjakt å drevjakt!, men man ska inte försöka försköna drevjakterna vad det gäller skadeskjutnings frekvensen! Jag har varit delaktig vid vissa drevjakter som producerat fler skadeskjutningar och andra tråkigheter på 1 dag än vad mitt jaktlag lyckats ställa till med under en hel arrendeperiod!
Småmarkägare är nog ett större problem än vad man kan tro, men som tur är bara här å där!(i alla fall här).Skymningsjakt kräver ansvar och tålamod, men har man betalat en slant för ett vak så är man nog ganska ivrig att få skjuta något just den specifika kvällen!

Vikten/anledningen av att släppa en hund på ett skadeskjutet djur är väll just att man vill ha stopp på ekipaget! Många släpper på felaktiga hundar som gör allt i sin makt för att få fart på djuret, och som andra här skrivit släpper åt pipan alldeles för tidigt!. Dom flesta tillhör kategorin kortdrivare,stöthundar,retrivers som säkerligen ofta är goda spårare! Men definitivt inte är lämpliga släpphundar om inte grisen är mycket liten el mycket kraftigt skadad(inte tar sig någonstans!)
En eftersöks släpp-hund ska vara extremt seg i sitt förföljande, samt besitta ståndegenskaper och ha muskler till ändamålet annser då jag, och man ska definitivt inte släppa en drivare av något slag på eftersök! (obs släpp-hund vid eftersök!)

Råbocken.

[NS]

Råbocken1
Alltså visst har du rätt i mycket o jag kanske fattar fel men tex Plotthund räknas lite som drivande o va jag vet o hört så är det himla bra eftersökshunad på björn o gris, givet så ställer de oxå, men driver fram tills ståndet.
Så den biten drivande får du nog ändra på lite.
Tror iofs att jag fattar vad du menar med drivande, men om vi inte bara ser till gris så finns det en del "drivande" jyckar som är nog så skarpa för att tex dräpa hjort/rådjur.
Dessutom har vi en hel del blandraser som både driver o ställer.

Så lite fel anser jag nog du har.

[makke]

Jag äger ingen ställande hund så jag släpper drivande eller stötande hundar. Fungerar alldeles utmärkt det viktiga är att hunden är snabb nog till att gå ifatt. När dom väl gått ifatt brukar problemet vara löst. Vuxna kron,älg och grisar över 100kg ställer dom annat hålls fast. Alla har olika upplägg på eftersök jag själv brukar vilja få kontakt med bra löshundar i första sårlegan släpper man hundar av lämplig typ för det vilt man letar efter brukar eftersöket ta slut där. Nu har jag ingen större erfarenhet av eftersök på älg har bara gjort ett på skadad älg(+några dödsök) den sköts 300m från skottplatsen på ståndskall av min tjt.

[Råbocken1]

Råbocken1
Alltså visst har du rätt i mycket o jag kanske fattar fel men tex Plotthund räknas lite som drivande o va jag vet o hört så är det himla bra eftersökshunad på björn o gris, givet så ställer de oxå, men driver fram tills ståndet.
Så den biten drivande får du nog ändra på lite.
Tror iofs att jag fattar vad du menar med drivande, men om vi inte bara ser till gris så finns det en del "drivande" jyckar som är nog så skarpa för att tex dräpa hjort/rådjur.
Dessutom har vi en hel del blandraser som både driver o ställer.

Så lite fel anser jag nog du har.

Min erfarenhet av att använda drivande hund vid eftersök är följande: Då viltet(samtliga viltarter) väl tagit sårlega el bara roat sig ned efter påskjutningen, så är det extremt vaksamt på eventuell förföljare och adrenalinpumpad till max!.(mycket för att minska smärtan) Och då hunden kommer efter i löpan under full skallgivning så hinner det skadade viltet förflytta sig och få ett långt försprång då det hör hunden/hundarna så långt i förväg, och av naturliga själ inte gillar just det sällskapet!. Detta resulterar ofta i eftersök som varar till sista droppe blod, och onödigt långt från skottplatsen, ibland miltals om skadan är av ringa karaktär!.(obs mina erfarenheter!)

Jag har också haft sk dräpare till eftersök, men anser att en bra ställare är att föredra i alla lägen! Då den i dom allra flesta fall mkt dumma dräparen åsamkar sig själv dyra skador ,och om viltet är stort/starkt nog bara i vild panik försöker komma så långt ifrån sin förföljare som det bara är möjligt. Inte ens ett skadat vilt gillar att bli biten i röven någon längre stund!. En bra,snabb,seg och försiktig ställare är det bästa tycker jag, han lurar viltet till att känna sig trygg även fast situationen inte är den bästa för det skadade viltet!(mina erfarenheter)

Råbocken

[Råbocken1]

Plotthound är en drivande packhound! Men kanske dom har en bra näsa för spårnings arbetet!? Ingen erfarenhet!

Råbocken.

[NS]

Ok, ser att vi har lite olika sett o se det på.
Såväl som olika erfarenheter.
Egentligen inget o bråka om, är som sagt resultatet som räknas.

Men, menar du att tex rådjur o dov så är det bättre med hund som ställer??
Gris, älg o björn visst inget snack om saken men de jagas ju inte så ofta med drivande heller.

Jag har alldrig låtit en drivare så som du syftar på göra ett eftersök på det viset du menar.
Om jag nu fattar rätt..
Antar att eftersöket måste dra igång hyfsat snabbt om jycken ska driva med skall i löpan.
Inte många hundar som skallar i tex en 3 timmar gammal löpa.
Alltså släpps den hunden hyfsat snabbt efter skadan.. Vilket jag oftast anser är dumt o göra..
Men det beror givet på vad för hundmaterial man har att ta till och många andra saker o ta hänsyn till, väder o tid på dygnet osv.
Men det låter som de eftersöken du varit med om med "drivande" så har antagligen hunden fått fortsätta direkt efter skott eller så har ni startat så fort som möjligt.

Mina eftersök börjar till 99 % i lina då ska jycken hålla truten.
Dessutom väntar jag gärna några timmar om det nu låter sig göras, så djuret får gå i ordentlig sårlega och sårskadechocken avtar osv, brukar inträffa efter 3-4 timmar.
Men kanske tidsbrist på tex större drevjakter gör att man går igång snabbt för att vara klara för nästa uppdrag efter nästa såt osv.
Inget jag vet så nåt om iofs...

När hund släpps så är oftast djuret redan på benen, alltså gått ur sårlegan o då är det rätt bra om den ger ljud ifrån sig = lättare att höra vart det tar vägen såväl som man säkrare vet var hunden tar djuret, inte tugga i röven som du antyder, då anväder vi fel hundar, vilket inte har med nån drivande typ o göra.
De vilt som kräver ställare är en annan sak.

Alltså, för att återgå till ämnet så är jag helt inne på att spåra längre! som tråden avser.
Ser ingen fördel med att inte göra det.

[NS]

Ang plotthund så finns info på http://www.plotthund.se/" onclick="window.open(this.href);return false;
Plotten härstammar från Hannoveranare som togs med till Staterna av en som hette Plott.

O så har vi ju kändisen Björnstövaren Öland, vilken jag iofs inget vet om men han bör väl räknas som drivande?
Om han jagar själv eller inte vet jag inte heller.
Men nog bör han driva/skalla i löpan ?

[Råbocken1]

Ok, ser att vi har lite olika sett o se det på.
Såväl som olika erfarenheter.
Egentligen inget o bråka om, är som sagt resultatet som räknas.

Men, menar du att tex rådjur o dov så är det bättre med hund som ställer??
Gris, älg o björn visst inget snack om saken men de jagas ju inte så ofta med drivande heller.

Jag har alldrig låtit en drivare så som du syftar på göra ett eftersök på det viset du menar.
Om jag nu fattar rätt..
Antar att eftersöket måste dra igång hyfsat snabbt om jycken ska driva med skall i löpan.
Inte många hundar som skallar i tex en 3 timmar gammal löpa.
Alltså släpps den hunden hyfsat snabbt efter skadan.. Vilket jag oftast anser är dumt o göra..
Men det beror givet på vad för hundmaterial man har att ta till och många andra saker o ta hänsyn till, väder o tid på dygnet osv.
Men det låter som de eftersöken du varit med om med "drivande" så har antagligen hunden fått fortsätta direkt efter skott eller så har ni startat så fort som möjligt.

Mina eftersök börjar till 99 % i lina då ska jycken hålla truten.
Dessutom väntar jag gärna några timmar om det nu låter sig göras, så djuret får gå i ordentlig sårlega och sårskadechocken avtar osv, brukar inträffa efter 3-4 timmar.
Men kanske tidsbrist på tex större drevjakter gör att man går igång snabbt för att vara klara för nästa uppdrag efter nästa såt osv.
Inget jag vet så nåt om iofs...

När hund släpps så är oftast djuret redan på benen, alltså gått ur sårlegan o då är det rätt bra om den ger ljud ifrån sig = lättare att höra vart det tar vägen såväl som man säkrare vet var hunden tar djuret, inte tugga i röven som du antyder, då anväder vi fel hundar, vilket inte har med nån drivande typ o göra.
De vilt som kräver ställare är en annan sak.

Alltså, för att återgå till ämnet så är jag helt inne på att spåra längre! som tråden avser.
Ser ingen fördel med att inte göra det.

Nej varför skulle vi bråka för!? Det är bra med olika erfarenheter, tyckand och tänkande!
Rådjur och dov står ju inte som bekant för hundar, såvida dom inte är jättedåliga då förståss och hunden tandlös!Och man släpper aldrig en hund i dom kalla slagen vid mina eftersök i alla fall! Men jag föredrar nog ändå att dom inte driver i löpan oavsätt hur gammal löpan är eller om djuret redan är på benen, allt går mkt fortare då med själva expideringen av småviltet.(vilt som hunden själv kan expidera). Vid högvilts eftersök vidhåller jag effektiviteten av en seg,bra,bestämd men försiktig ställare och att en drivare ofta förstör mer än han gör nytta, då han väl är lös efter det skadade viltet!(driver i väg det helt enkelt).
Vart ska en hund bita en större gris,björn,kron el älg? Utan att riskera sin hälsa! Dessutom verkar många av dom sk drivarna vilja bita även småviltet i stekarna har jag märkt! Vid en drevjakt finns det sällan el aldrig tid att vänta ner viltet i sårlega, då man byter såtar 3-5ggr flyttar skyttar, dirigerar alla hundförare tar reda på vilt, märker upp skottplatser(ofta flera stycken). Och allt som oftast så har dom påskjutna vilten gått in i nästa såte! Eller fortsatt beroende på hur hårt pådrivna dom varit, Grisar som blivit påskjutna ur en grupp följer allt som oftast gruppen till sista droppen runnit ur, och det kan bli väldigt långt ibland(alltså starta e-söket direkt!)! Samt att mörkret allt som oftast närmar sig med stormsteg!.Inte roligt alls faktiskt!!.Och ibland får mkt vänta till dagen efter i dagljus.


Råbocken

[Råbocken1]

Dom klassiska tyska viltspårhundarna driver väll inte med skall vad jag har märkt i alla fall?. Min tyske kamrat(Hanoveraner ägare) sa att det inte var önskvärt, då viltet bara gick längre undan om hunden skallade i löpan, då man väl beslutat att släppa hunden!.

Råbocken.

[makke]

En rutinerad drivande eftersöks hund skallar inte på löpan. När det gäller rå och dov fördrar jag en hund som håller dom än en som försöker ställa dom. Min favorit eftersöks hund är vorsteh och jag vet inte om man räknar den som drivande. Men mindre klövvilt tar dom och större ställer dom fungerar utmärkt för mig.

[Råbocken1]

En rutinerad drivande eftersöks hund skallar inte på löpan. När det gäller rå och dov fördrar jag en hund som håller dom än en som försöker ställa dom. Min favorit eftersöks hund är vorsteh och jag vet inte om man räknar den som drivande. Men mindre klövvilt tar dom och större ställer dom fungerar utmärkt för mig.

En drivande hund driver viltet därav rubriseringen av dessa raser! Kanske en och annan inte gör det vid eftersök?, men dom flesta drivande som har en benskjutning framför sig driver garanterat om den har den minsta jaktlust i kroppen!.
Vorsteh kan nog vara en ypperlig eftersökshund till småvilt! Och enklare sök efter högvilt. En riktigt bra allaround hund tycker jag, med tyngdpunkt på fågel!

R

[NS]

Råbocken1..
Med ditt inlägg ovan så börja jag inse att det mest handlar om att reta folk o den hobbyn kan man ju oxå ha.
Anar oxå vem jag diskuterat med...

Men för att återgå till "drivande hundar"..
Rent krasst så har vi ingen statistik eller forskning som "bevisar" att en hund som skallar vid förföljandet fördröjer avslutet.
Vi är hänvisade till tyckande, tänkande och egna upplevelser.
Inget e-sök är det andra likt, djur är oxå individer som uppträder olika.
Olika hundmaterial osv.

Kan själv inte relatera till om det tagit längre tid för de hundar som skallat på löpan gentemot de som gått tysta.
Haft bägge typerna, och de sorterna har löst uppgiften likartat.

Dock har jag alldrig ägt en ren ståndhund men jobbat ihop med ett flertal.
Men om vi enbart snackar gris o älg så kan jag hålla med till visst del.
Inget slår en bra ståndhund på dessa vilt, men har allt för många exempel på att ståndhunden får tag på fel vilt eller inte reder spåret.

Sen som jag upplever det så väljer grisen oftast ståndplats om ståndhunden är för försiktigt.
Med en mer "gåpåig" och skarp hund så kan det bli stånd i lite lättare terräng om man har tur...
Hunden tvingar helt enkelt grisen o försvara sig.
Vilket iofs ökar skaderisken väsentligt...
Älg bör ju behandlas annorlunda helt klart... har inte sett någon hund än som tvingat älgen o försvara sig och lyckats få älgen o stanna efter det..
Behöver för den delen inte va omöjligt.

Tänkte på en grej till om nu hunden förföljer tyst och tar eller tex hittar djuret dött hur vet du då var hunden är eller vad som hänt?
Visserligen finns det bra pejlar o annat idag men det förutsätter att hunden stannar vid det döda viltet.

Men återigen... det är inte detta tråden handlar om....
Så jag kommer nu att, iallafall försöka låta bli att tjöta vidare....

[makke]

En rutinerad drivande eftersöks hund skallar inte på löpan. När det gäller rå och dov fördrar jag en hund som håller dom än en som försöker ställa dom. Min favorit eftersöks hund är vorsteh och jag vet inte om man räknar den som drivande. Men mindre klövvilt tar dom och större ställer dom fungerar utmärkt för mig.

En drivande hund driver viltet därav rubriseringen av dessa raser! Kanske en och annan inte gör det vid eftersök?, men dom flesta drivande som har en benskjutning framför sig driver garanterat om den har den minsta jaktlust i kroppen!.
Vorsteh kan nog vara en ypperlig eftersökshund till småvilt! Och enklare sök efter högvilt. En riktigt bra allaround hund tycker jag, med tyngdpunkt på fågel!

R

Du har uppenbarligen inte sett en rutinerad vorsteh göra eftersök.

[Råbocken1]

Ja det är känsliga saker det här med hundar!!(undrar om ni försvarar era fruar å barn lika friskt som era hundar!?) Och visst kan man bli uppretad i vissa lägen, men en drivande hund är en hundtyp som framavlats för att just DRIVA viltet, och då under skallgivning för att drevdjuret ska veta vart hunden är och kunna hålla undan! En ställande hund, är framavlad för att just som det låter få STOPP på viltet, inte jaga iväg det! Och en fågelhund är framavlad för att stå för fågel, samt leta upp eventuellt träffade el skadade fåglar samt minde pälsvilt!.

Att det sedan finns goda eftersökshundar inom alla raser(nästan) är en annan sak! Och som sagts här förut, inget eftersök är det andra likt!(beror på vart träffen sitter). Och en sak är jag helt säker på, och det är att vid dom svårare eftersöken så är en extremt ihärdig ställare det absolut effektivaste!,(snabba,sega,tysta,skarpa och starka) men kvaliteten varierar givetvis på ställarna också ska man veta!. En ställare behöver allt som oftast hjälp med spårningen, då dom ganska sällan tar riktigt gamla slag och ofta använder sin näsa i vinden istället för marknivå! Men även där finns undantag, med goda spårare som formligen damsuger hela skogen efter bloddroppar! ...Och spåra längre borde nog förmodligen vi alla göra vid dom flesta eftersök!!..med vissa untantag, även där!! .

R