Det var ett bra tag sedan nu, men i morse hände det igen. Toppenmorgon, lite morgondimma, frost på marken och vindstilla. Drog iväg ut i skogen med pålitliga Bettan (En Valmet 212). Bettan hade jag skjutit in på 125 m med ca 2 cm överslag för två veckor sedan. Jag parkerade bilen och gick efter en skogsbilväg ut mot ett stort hygge där ny skog och sly börjat bli meterhög. Orrarna spelade och jag skrämde naturligtvis iväg flocken sedan vaktposten upptäck mig före jag upptäckte honom.
Jag satte mig en bit ut på hygget och hade väl suttit där ca 10 min när två orrtuppar kom flygande och slog till i den ena av två stor aspar ca 150 m bort. Efter en stund satt de två tupparna tryggt i trädet och jag tog sikte på den ena, vilken satt i profil mot mig. Vid skottet dråsade den ner från aspen, men eftersom den flaxade en del med vingarna så förstod jag att det inte var en fullträff, men antog ändå att den skulle ligga intill trädet.
När jag kom fram fanns där ingen fågel. Ungefär 15 m från asparna hade sly och ungskog växt upp i täta bestånd och jag förstod ganska snart att fågeln skulle bli svår att finna. Jag gick i allt vidare cirklar runt asparna under drygt en timme, men fick ge upp. Orren var försvunnen. Kanske fanns den nära intill mig, men nerkrupen i ris och bråte lika omöjlig att finna som en nål i en höstack.
Iväg till skjutbanan för kontroll. Sköt från 125 m vallen, skotten låg 3-4 cm till vänster om centrum, men bra i höjd (ca 2 cm överslag). Fullt tillräckligt för ett dåligt skott på 150 .
Började åter fundera på att sluta jaga. Jakt kan ge fina upplevelser, men kan också utvecklas till ett tvivelaktigt "nöje" med bitter eftersmak.
Jag hoppas att orren är död sedan länge och att det aldrig inträffar igen, men inga garantier finns så länge jag jagar. Tyvärr har jag ingen hund numera, men jag har möjlighet att låna en.
Överväger fortfarande att sätta in en annons: <b>Komplett jaktutrustning bytes mot golfset.</b>
TaNo
Så hände det igen
Moderatorer: taxen, Fritz Kraut
-
Tano
- Inlägg: 4428
- Blev medlem: 17 dec 2002, 18:18
- Ort: "Äla opp" i södra Lappland och planerar återtåg till Västerbotten.
-
Nikke
- Inlägg: 61
- Blev medlem: 09 feb 2003, 15:11
- Ort: Sweden
Ja d lät ju inge bra!! Kan väl kanske muntra upp dig med att säga att
det har aldrig och kommer aldrig finnas en jägare som aldrig skadeskjuter!!!! Spelar ingen roll om man skjuter en miljon skott på skjutbanan så kommer man nångång bomma eller skadeskjuta!!!!
Så jag tycker inte att du ska byta bort din jaktutrustning mot ett golfset!!!
Tikka Pro SS 6,5x55
Nightforce Varminter
5,5-22x56
Norma Diamond Line
det har aldrig och kommer aldrig finnas en jägare som aldrig skadeskjuter!!!! Spelar ingen roll om man skjuter en miljon skott på skjutbanan så kommer man nångång bomma eller skadeskjuta!!!!
Så jag tycker inte att du ska byta bort din jaktutrustning mot ett golfset!!!
Tikka Pro SS 6,5x55
Nightforce Varminter
5,5-22x56
Norma Diamond Line
-
Tano
- Inlägg: 4428
- Blev medlem: 17 dec 2002, 18:18
- Ort: "Äla opp" i södra Lappland och planerar återtåg till Västerbotten.
Tack för de tröstande orden.
Jag försöker hålla bössorna i trim, ofta träningsskjuta och använda mitt omdöme förvärvat efter många år i skogen. Men när man inte hittar djuret har man ingen facit och kan då kan jag lika förbaskat vara orsak till att ett djur lider.
Att sluta jaga känns verkligt tråkigt, och som du skriver Nikke det finns inga garantier eller försäkringar mot en skadeskjutning. Som jag ser det är jaktens avigsida dess <b>definitiva kompromisslöshet</b>. Man kan inte, som vid fiske, oftast frige bytet om man ångrar sig eller tycker sig ha fått nog.
TaNo
Jag försöker hålla bössorna i trim, ofta träningsskjuta och använda mitt omdöme förvärvat efter många år i skogen. Men när man inte hittar djuret har man ingen facit och kan då kan jag lika förbaskat vara orsak till att ett djur lider.
Att sluta jaga känns verkligt tråkigt, och som du skriver Nikke det finns inga garantier eller försäkringar mot en skadeskjutning. Som jag ser det är jaktens avigsida dess <b>definitiva kompromisslöshet</b>. Man kan inte, som vid fiske, oftast frige bytet om man ångrar sig eller tycker sig ha fått nog.
TaNo
-
Tano
- Inlägg: 4428
- Blev medlem: 17 dec 2002, 18:18
- Ort: "Äla opp" i södra Lappland och planerar återtåg till Västerbotten.
-
Dejan P
- Inlägg: 1097
- Blev medlem: 04 apr 2001, 20:23
- Ort: Sweden
Hej!
Dina funderingar är ett bra tecken på karaktär och definitivt hedrande. Utan att ändra din livsföring eller vapnens prestanda så kan du bestämma dej för kortare skjutavstånd. Det kommer att kräva mer av dej som jägare men samtidigt öka jaktkänslan.
Du bor inte långt från en stenåldersboplats på en hälla/höjd. Då låg det vid havet men idag en bra bit upp på land. Lämningarna visar att de som bodde där var jägare/fiskare. De kvinnor och män som bodde där tyckte säkert att halva ditt avstånd var långt. Likt förbenat fick de mat till ungarna. Det kan vara en sporre.
Dejan P
Dina funderingar är ett bra tecken på karaktär och definitivt hedrande. Utan att ändra din livsföring eller vapnens prestanda så kan du bestämma dej för kortare skjutavstånd. Det kommer att kräva mer av dej som jägare men samtidigt öka jaktkänslan.
Du bor inte långt från en stenåldersboplats på en hälla/höjd. Då låg det vid havet men idag en bra bit upp på land. Lämningarna visar att de som bodde där var jägare/fiskare. De kvinnor och män som bodde där tyckte säkert att halva ditt avstånd var långt. Likt förbenat fick de mat till ungarna. Det kan vara en sporre.
Dejan P
-
Tano
- Inlägg: 4428
- Blev medlem: 17 dec 2002, 18:18
- Ort: "Äla opp" i södra Lappland och planerar återtåg till Västerbotten.
<BLOCKQUOTE id=quote><font size=1 face="Verdana, Arial, Helvetica" id=quote>citat:<hr height=1 noshade id=quote>Du bor inte långt från en stenåldersboplats på en hälla/höjd. Då låg det vid havet men idag en bra bit upp på land. Lämningarna visar att de som bodde där var jägare/fiskare. De kvinnor och män som bodde där tyckte säkert att halva ditt avstånd var långt. Likt förbenat fick de mat till ungarna. Det kan vara en sporre.
Dejan P<hr height=1 noshade id=quote></BLOCKQUOTE id=quote></font id=quote><font face="Verdana, Arial, Helvetica" size=2 id=quote>
Hej Dejan.
Visst, det ligger en hel del i vad du säger. Men ändå tror jag att dåtidens jägare skulle svälta ihjäl med det urbaniserade viltbestånd som vi nutidens jägare med våra långskjutare har tvingat viltet att för sin överlevnad anpassa sig till.
Även om viltet också på den tiden hade ett säkerhetsavstånd till människan, så rörde det sig kanske om ett avstånd mätt i tiotalet meter. Ett avstånd som dessa jägare nog hade vissa svårigheter att obemärkta beträda.
Hur ser det då ut om några decennier ytterligare?
TaNo
Dejan P<hr height=1 noshade id=quote></BLOCKQUOTE id=quote></font id=quote><font face="Verdana, Arial, Helvetica" size=2 id=quote>
Hej Dejan.
Visst, det ligger en hel del i vad du säger. Men ändå tror jag att dåtidens jägare skulle svälta ihjäl med det urbaniserade viltbestånd som vi nutidens jägare med våra långskjutare har tvingat viltet att för sin överlevnad anpassa sig till.
Även om viltet också på den tiden hade ett säkerhetsavstånd till människan, så rörde det sig kanske om ett avstånd mätt i tiotalet meter. Ett avstånd som dessa jägare nog hade vissa svårigheter att obemärkta beträda.
Hur ser det då ut om några decennier ytterligare?
TaNo
-
PerN
- Moderator
- Inlägg: 3626
- Blev medlem: 07 maj 2001, 17:13
- Ort: Sweden
Skaffa hund <img src=icon_smile_cool.gif border=0 align=middle>
Då får dessutom sällskap på jakten av en kompis som alltid tycker att det passar med en liten jakt <img src=icon_smile_wink.gif border=0 align=middle>
Jag sköt en järpe för många år sedan som föll rakt ner från trädet. Jag spang fram till trädet, efter jag hoppat över bäcken, och hittade inte fågeln. Jag sökte över ett större område men hittade den inte. Så jag gick tillbaka och tittade från platsen där jag skjutit och såg att jag tagit fel på träd. När jag kollade upp under <b>rätt</b> träd så låg fågeln precis där jag trott. Träden stod med ca. 1m avstånd och jag hade m.a.o. gått över området där fågeln låg tidigare utan att se den. Efter det förstod jag att om fågeln hade sprungit undan bara någon meter och så hade jag aldrig hittat igen.
Så jag skaffade hund, frun sa i.o.f.s. att man inte kunde ha hund i lägenhet, så jag var tvungen att köpa ett hus först<img src=icon_smile_clown.gif border=0 align=middle>.
Men jag kan berätta att den hund jag skaffade (kl. Münsterländer), hittade igen en orre jag vingat som trängt sig ner under en sten och den hade jag <b>aldrig</b> hittat<img src=icon_smile.gif border=0 align=middle>.
PerN
Då får dessutom sällskap på jakten av en kompis som alltid tycker att det passar med en liten jakt <img src=icon_smile_wink.gif border=0 align=middle>
Jag sköt en järpe för många år sedan som föll rakt ner från trädet. Jag spang fram till trädet, efter jag hoppat över bäcken, och hittade inte fågeln. Jag sökte över ett större område men hittade den inte. Så jag gick tillbaka och tittade från platsen där jag skjutit och såg att jag tagit fel på träd. När jag kollade upp under <b>rätt</b> träd så låg fågeln precis där jag trott. Träden stod med ca. 1m avstånd och jag hade m.a.o. gått över området där fågeln låg tidigare utan att se den. Efter det förstod jag att om fågeln hade sprungit undan bara någon meter och så hade jag aldrig hittat igen.
Så jag skaffade hund, frun sa i.o.f.s. att man inte kunde ha hund i lägenhet, så jag var tvungen att köpa ett hus först<img src=icon_smile_clown.gif border=0 align=middle>.
Men jag kan berätta att den hund jag skaffade (kl. Münsterländer), hittade igen en orre jag vingat som trängt sig ner under en sten och den hade jag <b>aldrig</b> hittat<img src=icon_smile.gif border=0 align=middle>.
PerN
-
Tano
- Inlägg: 4428
- Blev medlem: 17 dec 2002, 18:18
- Ort: "Äla opp" i södra Lappland och planerar återtåg till Västerbotten.
Den hund jag senast hade var en lapphund. Han fick en mycket gedigen trädskällar-utbildning av sin husse, men blev aldrig någon sådan. Om man inte såg till att kommendera honom att stanna kvar så satte han av i raketfart och jagade fåglarna i full karriär så länge han såg dem. Sedan kom han ivrigt tillbaka och funderade om det fanns flera att sätta sprätt på. Två gånger hände det att fåglarna stressades så hårt att de flög ihjäl sig. Däremot var han trevlig att ha med sig och sökte med stor iver rätt på alla fällda pippin.
Ni kanske fnyser åt Lapphund som trädskällare, men faktum är att min far hade en lapphund som var en utmärkt jakthund, bland annat som trädskällare. Men den hunden var ju av den gamla stammen.
TaNo
Ni kanske fnyser åt Lapphund som trädskällare, men faktum är att min far hade en lapphund som var en utmärkt jakthund, bland annat som trädskällare. Men den hunden var ju av den gamla stammen.
TaNo
-
Tano
- Inlägg: 4428
- Blev medlem: 17 dec 2002, 18:18
- Ort: "Äla opp" i södra Lappland och planerar återtåg till Västerbotten.
Tommie,
den dagen kommer nog inte. Men det är skit när förhållandena är perfekta. Avståndet en aning drygt, men ändå inom vad jag betraktar som rimligt och man tror på utrustningen och sin förmåga.
Efter att ha haft bössan (Bettan) i mera än 25 år och alltid litat på henne, så har nu tvivel uppstått om både Bettan och min egen förmåga. Tills dess orsaken är närmare klarlagd får Bettan endast följa med till skjutbanan.
Det blir till att fintrimma någon av studsarna och ta till mig lite av Dejans råd för att stärka självförtroendet. Misslyckas det då vete tusan...
TaNo
den dagen kommer nog inte. Men det är skit när förhållandena är perfekta. Avståndet en aning drygt, men ändå inom vad jag betraktar som rimligt och man tror på utrustningen och sin förmåga.
Efter att ha haft bössan (Bettan) i mera än 25 år och alltid litat på henne, så har nu tvivel uppstått om både Bettan och min egen förmåga. Tills dess orsaken är närmare klarlagd får Bettan endast följa med till skjutbanan.
Det blir till att fintrimma någon av studsarna och ta till mig lite av Dejans råd för att stärka självförtroendet. Misslyckas det då vete tusan...
TaNo
-
knoll
- Inlägg: 72
- Blev medlem: 17 sep 2003, 22:10
- Ort: Sweden
Tano. Det är lika förarligt varje gång något sådant händer.Har själv varit med om det ett par gånger men som tur är så räddade hunden mej.Så mitt råd är köp hund.Förresten så är inte golfen någon lösning på problemet.Tänk så många gånger som du sitter i en solbacke efter en förmiddagsjakt o tänker DETTA ÄR LIVET
Att knalla runt på en golfbana i 5 tim är inte skoj!(LÄNGRE)
Jakt är livet
MVH Knoll
Fågelmannen
Att knalla runt på en golfbana i 5 tim är inte skoj!(LÄNGRE)
Jakt är livet
MVH Knoll
Fågelmannen
-
Stakku
- Inlägg: 1813
- Blev medlem: 04 jul 2003, 14:51
- Ort: Jamtlandicum
Ville bara berätta om en händelse som nästan gjorde mig tårögd.
När min nuvarande hund var valp och alldeles nyinköpt, så kunde man fortfarande jaga morkulla. Gick en kväll ut på för att skjuta mig en kulla på en för mig ny mark. Hittade snart ett sträck att ställa mig under, och snart kom den första morkullan över mig. Jag såg att den var död i skottet, och föll bakom ett hallonsnår. Jag gick glad i hågen dit för att hämta fågeln, men den gick ej att finna. Jag visste på några meter när, var den låg, men kunde inte hitta den. Efter en timmes sökande utan resultat var goda råd dyra, det började dessutom att vara ganska mörkt. Som en sista desperat åtgärd, gick jag hem och hämtade spetsvalpen som då var 12 veckor gammal. Det tog honom ungefär 8 sekunder att hitta fågeln. Den lättnad jag kände när valpen kom dragandes på fågel går inte att beskriva.
All rights reserved
När min nuvarande hund var valp och alldeles nyinköpt, så kunde man fortfarande jaga morkulla. Gick en kväll ut på för att skjuta mig en kulla på en för mig ny mark. Hittade snart ett sträck att ställa mig under, och snart kom den första morkullan över mig. Jag såg att den var död i skottet, och föll bakom ett hallonsnår. Jag gick glad i hågen dit för att hämta fågeln, men den gick ej att finna. Jag visste på några meter när, var den låg, men kunde inte hitta den. Efter en timmes sökande utan resultat var goda råd dyra, det började dessutom att vara ganska mörkt. Som en sista desperat åtgärd, gick jag hem och hämtade spetsvalpen som då var 12 veckor gammal. Det tog honom ungefär 8 sekunder att hitta fågeln. Den lättnad jag kände när valpen kom dragandes på fågel går inte att beskriva.
All rights reserved
-
Magnum
- Inlägg: 1904
- Blev medlem: 29 maj 2001, 23:44
- Ort: Sweden
Att vinga fågel är snarare regel än undantag när man som jag jagar över stående fågelhund. Det händer ideligen, men man blir alltid räddad av hunden. Hade du haft en sådan hund väntandes i bilen, är jag ganska säker på att du hade åkt hem med orren i bagaget.
En av de mest fantastiska prestationer som min gammelvorsteh utförde var att spåra en vingad ripa cirka 200 meter och sedan ställa sig med näsan rakt ner i en myr. Jag fattade ingenting förrän jag upptäckte den underjordiska bäcken en halvmeter under myrytan. Jag tryckte ner handen och fick tag i ripan... Den hade jag definitivt aldrig hittat utan hundens hjälp! Jag kan knappt räkna de otal gånger som hunden räddade mig och bytet. Så det enda rådet är att skaffa hund! Beträffande gamla bettan, så har den kanske fått en smäll, och kanske är någon skruv lös. Det krävs bara en träff till för att förtroendet ska vara återställt.
"Less is more"
En av de mest fantastiska prestationer som min gammelvorsteh utförde var att spåra en vingad ripa cirka 200 meter och sedan ställa sig med näsan rakt ner i en myr. Jag fattade ingenting förrän jag upptäckte den underjordiska bäcken en halvmeter under myrytan. Jag tryckte ner handen och fick tag i ripan... Den hade jag definitivt aldrig hittat utan hundens hjälp! Jag kan knappt räkna de otal gånger som hunden räddade mig och bytet. Så det enda rådet är att skaffa hund! Beträffande gamla bettan, så har den kanske fått en smäll, och kanske är någon skruv lös. Det krävs bara en träff till för att förtroendet ska vara återställt.
"Less is more"
-
BengtBerg
- Inlägg: 2378
- Blev medlem: 09 feb 2002, 17:03
Tano,
Mina erfarenheter är att såväl framgångar som motgångar förstärker varandra. Jag känner duktiga jägare som gör bort sig hela tiden, eller åtmisntone avslutar under gränsen för sin förmåga, eftersom gamla misslyckanden spökar i deras bakhuvuden.
Vad du och Bettan behöver är inte mer tid på skjutbanan (annat än att kolla inskjutningen), det är mer tid i skogen. En bra och lyckad jaktupplevelse är vad du behöver - skaffa dig den!
Två exempel:
1) Jag var lite bedrövad en gång när ett längre förhållande tagit slut. En dambekant tyckte att "Kärleksbekymmer? Jag vet vad du behöver. Du behöver kvinnor. MÅNGA kvinnor. Det brukar fungera för er män". Jag missuppfattade hennes rekommendation, så hon fick lägga till "alltså, inte mig". <img src=icon_smile_big.gif border=0 align=middle> <img src=icon_smile_big.gif border=0 align=middle> <img src=icon_smile_big.gif border=0 align=middle> <img src=icon_smile_big.gif border=0 align=middle>
2) Jag skrev i en annan tråd om min sämsta jakt någonsin, ett skott som jag ALDRIG borde ha lossat och som fortfarande gör mig skakis när jag tänker på det (men jag missade, som tur var). Dagen efter sköt jag ett rådjur med samma bössa, så nu är vi - jag och min kombi - kompisar igen.
Tag inte detta för allvarligt. Kravet är att man tänker över sina missar/skadeskjutningar/ej hittade byten, men det finns inget krav på att man skall få en jaktlig kris. Skaffa dig SNABBT nya, bra erfarenheter. Upp på hästen igen!
Ut och jaga med dig nu!
MVH
/BengtBerg
Mina erfarenheter är att såväl framgångar som motgångar förstärker varandra. Jag känner duktiga jägare som gör bort sig hela tiden, eller åtmisntone avslutar under gränsen för sin förmåga, eftersom gamla misslyckanden spökar i deras bakhuvuden.
Vad du och Bettan behöver är inte mer tid på skjutbanan (annat än att kolla inskjutningen), det är mer tid i skogen. En bra och lyckad jaktupplevelse är vad du behöver - skaffa dig den!
Två exempel:
1) Jag var lite bedrövad en gång när ett längre förhållande tagit slut. En dambekant tyckte att "Kärleksbekymmer? Jag vet vad du behöver. Du behöver kvinnor. MÅNGA kvinnor. Det brukar fungera för er män". Jag missuppfattade hennes rekommendation, så hon fick lägga till "alltså, inte mig". <img src=icon_smile_big.gif border=0 align=middle> <img src=icon_smile_big.gif border=0 align=middle> <img src=icon_smile_big.gif border=0 align=middle> <img src=icon_smile_big.gif border=0 align=middle>
2) Jag skrev i en annan tråd om min sämsta jakt någonsin, ett skott som jag ALDRIG borde ha lossat och som fortfarande gör mig skakis när jag tänker på det (men jag missade, som tur var). Dagen efter sköt jag ett rådjur med samma bössa, så nu är vi - jag och min kombi - kompisar igen.
Tag inte detta för allvarligt. Kravet är att man tänker över sina missar/skadeskjutningar/ej hittade byten, men det finns inget krav på att man skall få en jaktlig kris. Skaffa dig SNABBT nya, bra erfarenheter. Upp på hästen igen!
Ut och jaga med dig nu!
MVH
/BengtBerg
-
Tano
- Inlägg: 4428
- Blev medlem: 17 dec 2002, 18:18
- Ort: "Äla opp" i södra Lappland och planerar återtåg till Västerbotten.
<BLOCKQUOTE id=quote><font size=1 face="Verdana, Arial, Helvetica" id=quote>citat:<hr height=1 noshade id=quote>Beträffande gamla bettan, så har den kanske fått en smäll, och kanske är någon skruv lös. <hr height=1 noshade id=quote></BLOCKQUOTE id=quote></font id=quote><font face="Verdana, Arial, Helvetica" size=2 id=quote>
Hej Magnum,
nej Bettan har ingen "skruv lös". Detta är dubbelkollat.
Din historia om ripan och din gammelvorsteh är intressant. För många år sedan, under toppjakt på snö, sköt jag ner två orrar på långt håll, bortåt 200 m. När jag kom fram låg inga fåglar under trädet, men spår fanns som gick ca 10 m bort till en översnöad stubbe där lite ris stack upp ur snön. Båda orrarna hade krupit ner i snöhögen vid stubben och jakten kunde avslutas på ett godtagbart sätt.
TaNo
Hej Magnum,
nej Bettan har ingen "skruv lös". Detta är dubbelkollat.
Din historia om ripan och din gammelvorsteh är intressant. För många år sedan, under toppjakt på snö, sköt jag ner två orrar på långt håll, bortåt 200 m. När jag kom fram låg inga fåglar under trädet, men spår fanns som gick ca 10 m bort till en översnöad stubbe där lite ris stack upp ur snön. Båda orrarna hade krupit ner i snöhögen vid stubben och jakten kunde avslutas på ett godtagbart sätt.
TaNo
-
melvin
- Inlägg: 13
- Blev medlem: 06 aug 2003, 14:10
