miljöfriend skrev:Kommer du ihåg tråden ”Passkyttar vid eftersök”?
Enligt den regeländring som jag tog del av vid möte (äntligen) med ansvariga den 9/10-13 så får jakträttshavarens representanter delta som passkyttar på ”sin” mark. De får dock inte arbeta vid vägen och de skall anlitas med ”försiktighet”. De ingår inte heller i det polisiära ansvaret och polisen har därför inget arbetsgivaransvar för dessa personer, vilket innebär att de inte får betalt av polisen och att de inte är försäkrade genom polisen. Detta innebar att eftersöksuppdragen kan fortsätta som det alltid har bedrivits - alltså med passkyttar på sin "egen" mark och som inte behöver vara "reggade".
Under mellandagarna kom ett SMS att regeln var feltolkad och att det således
inte är tillåtet att använda oreggade passkyttar ens på ”egen” mark.
Förhoppningsvis så vet nu även de ansvariga inom varje distrikt vad som gäller och det är sannolikt vår tråd som har hjälpt till med att räta ut frågetecknen.
@ miljöfriend.
Eftersök är i enlighet med, och efter de vilt som omnämns i §40 är i
lagensmening att betrakta som jakt.
Vilket innebär att de eftersök som uppstår pga. viltolycka ska genomföras av de godkända personer som polisen har förordnat, exvis gm: NVR.!
Av § 40b så framgår det att var och en äger rätten att avliva ett djur som lider,. och om plötsligen hittas.!!
Just plötsligen hittas är här i viss mån avgörande!
Att på något sätt förfölja,. exvis: genom att spåra är att betrakta som jakt <= jaktbrott, dvs man gör detta i försåt att döda viltet ifråga.
Och det samma gäller för såk förhålls-skyttar, så fort detta används så uppstår ett såk försåt, återigen ett högst troligt jaktbrott.
Är detta sedan en situation utom jakttid, eller att djur ifråga saknas på licens alt tilldelning.. ja då är det ett 100% ligt jaktbrott
Det finns många risker för en enskilde att avliva ett djur med stöd av §40b.
Avlivningen ska vara befogad som NS nämner, det räcker inte med att tycka att djuret haltade.
//B
