Spetsraser som tappar mark. Orsak och verkan!

[VÄSTILA]

Läste ett inlägg på Facebook(Älghundsdiskussioner) som tog upp hur Hälleforsaren gått från att vara i topp på jaktprov under 2000-talets början till att idag bestå av i stort sett kullar där föräldrarna är omeriterade och som lämnar låga kullvärden.

Gråhunden är en annan ras som iallafall i Sverige gått från Molstabergs, Birger Eriksson Nickås mfl till att gå tillbaka i antal och kvalité. Idag är den ert vanligt inslag inom blandrasaveln och går under namnen ”sydspets”.

Jag har mina tankar och radikala idéer kring hur det blir så och hur man skall stävja denna utveckling men det jag funderar på är hur man tänker när man som hundägare avlar på individer som inte nedärver jaktstarka kullar eller ens presterar själva i skogen.

I mina ögon är det ett totalt hån mot allt det arbete de gamla legenderna lagt ner för att få fram våra älg och björnhundsraser.

[Laikamannen]

Att en del raser gått ner i antal valpar och kvalité (statistik på jaktprov) speglar väl i stort sett marknaden. När vissa raser går ner går andra upp, vilket får marknaden att svänga...

Gråhunden är ett exempel som tappat mark mot exempelvis laikorna som gått starkt framåt i både jaktprov statistiken samt antal valpar som säljs. Det är till stor del samma marknad som båda raserna konkurrerar på. De som tilltalar massan går framåt, den andra backar.

Vildsvinen spelar en stor roll då dessa ökar, vilka hundar passar bra där? Till stor del där blandrasaveln huserar. Många på vildsvinstäta marker vill ha hundar som både driver, ställer, tar kalla slag och inte hänger på 2mil.

All heder åt de gamla som under lång tid byggt upp våra raser, och all heder åt dom som kör på med renrasiga hundar. Meriterar och stärker raserna med bra avel.

Det är dessa uppfödare som för raserna framåt och uppenbart gjort ett bra jobb för dom raser som gått framåt. För de raser som backar är det bara för uppfödarna att spänna musklerna och kämpa för att återta mark. De ger alla bättre jakthundar.

[Tomps]

Visst är det väl hedervärt och viktigt att det finns folk som arbetar seriöst med aveln, likaså att det finns folk som jagar med de gamla raserna och ser till att de fortlever med goda egenskaper.

Men, med risk för att få skäll, tycker jag samtidigt inte det är fel med de blandraser som tex jagar vildsvin med bravur - det kan ju på sätt och vis betraktas som en början på nya raser med önskvärda egenskaper utifrån dagens viltstammar och jaktsätt.

[börje]

Nör det gäller älghundsprov i sverige så är det ju inte direkt smidigt ordnat. Kopiera finlands provsystem så blir många fler hundar meriterade.

[Gunnebrink]

Kan du kort utveckla det Börje?

[börje]

Här ordnas prov för flera hundar åt gången varje lördag o söndag under säsong, sen finns det även sk. säsongsprov. Säsongsprovet påminner lite om erat system. Man kontaktar en huvuddomare (motsvarar erat kollegium) och berättar att man tänker gå prov på den o den marken den o den dan, man kontaktar själv även två domare som dömer hunden i terrängen. Efter provets slut så går domarna genom provhändelserna med huvuddomaren, sen är det klart så man kan starta hunden på prov igen redan nästa dag om man så önskar. Dom större proven som anordnas anmäler man sin hund till i god tid, man anmäler även två domare. På morronen lottas vilken hund som ska starta på vilken provruta, domarna för rutan är utsedda på förhand, så lotten avgör vem som dömer hunden. När alla resultat gåtts igenom med huvuddomaren för provet så är allt klart och man kan starta hunden igen redan nästa dag.

[börje]

http://oahk.fi/provplan/" onclick="window.open(this.href);return false;
Här ser du en lista på prov som ordnas av vår lilla lokalklubb, men på "andra sidan språkgränsen" anordnas betydligt fler prov, även smärre prov mitt i veckan under älgjakten eftersom det är svårt att hitta provmarker när älgjakten pågår som intensivast.

[Ahlbäck]

Hur är inställningen till prov i Finland, anmäler dom flesta som har en fungerande hund eller?
Här tycker jag många inte ids fara på prov även om dom har duktiga hundar, speciellt bland dom äldre.
"Nej jag har ju hunden för att jaga med "

[Laikamannen]

"Nej jag har ju hunden för att jaga med "

Det är ju ett allmänt problem för aveln, alla vill köpa hund från de bästa parningarna. Men många tycker det är jobbigt att gå prov...

Själv säljer jag helst inte hund till någon som inte meriterat sina tidigare hundar. Annat än något undantag där jag vet mkt fakta och litar på att vederbörande kommer gå prov.

Likförbannat fast man gallrar hårt så är det ändå alltid någon/några i varje kull som är svår att få ut på start. Även fast hundarna bevisligen skulle ta pris vid start.

Det är vi uppfödare som måste ställa krav, och sedan följa upp och se till att hundarna startas på prov. Det är det enda seriösa och lättöverskådliga verktyget som finns för att för aveln framåt.

[Jämtlasse]

Jo, det är ett problem. Men enligt skk får man inte ställa krav, bara önskemål.

[börje]

Helt riktigt som Lasse skriver. När du har sålt hunden så är det upp till nya ägaren att själv avgöra om vovven meriteras. Som uppfödare är det bra att fåpga vilka hundar den eventuella köparen haft tidigare, sen kollar man om dessa meriterats. Finns det fler intressenter än valpar så är det ju lätt att bestämma vem som får köpa valp.

[Gnist]

Som SKK-ansluten uppfödare så bör man ha koll på att man Inte får ställa krav på meritering, hälsoundersökningar etc.

Man får alltså inte -som en del uppfödare gör- tåta ihop en egen bilaga till köpekontraktet där valpköparen luras att tro att den förbundit sig till något sådant. Ett sånt papper är inte värt bläcket det är skrivet med ens och skulle det komma fram till SKK's juridiska, så kan uppfödaren vänta sig repressalier och jag har nog hört alla möjliga varianter där valpköpare är rent ut sagt lurade av uppfödare med något hemmaknåpat hittepåkontrakt och på andra sidan, så finns det också valpköpare som säger vad de "vet" att uppfödaren vill höra för att öht ha en chans att få köpa en valp.

Ju högre "krav" uppfödare ställer på saker och ting som rör såld hund, desto mer vanligt blir det att valpköpare friserar sanningen om vad de har för planer avseende aktivering, meritering och hälsokoller, så det blir en form av moment 22.

[T-Grön]

Är lite kluven i frågan, har haft flera hundar m slips och en som var en cm för låg men som i övrigt va kanon.
Detta innebär att man hamnar längre ner i listan över valpköpare, Pga uteblivna prov.

Den bästa jag haft hade dåliga rörelser i korset och kunde inte ta ut steget fullt ut, den ville några para sina tikar med, men jag ville inte föra hans gener vidare i aveln pga höfterna. Han blev riktigt varm i lederna vid ansträngning.
I övrigt en ruskigt klok å förståndig hund som verkligen samarbetade m mig som hundförare.
Fick ta en del skit för mitt beslut.

För övrigt så speglar väl raserna älgstammarnas täthet. Mkt älg då behövs trängre sök och tätare kontakt. (Gråhund)
Glesa stammar, stora sök och högre hundar m lite mer säg utväxling. (Jämte /Laika)

Min gråhund har då iaf mkt trängre sök, om något alls vissa stunder, till skillnad från min unge jämte eller korsningen.
Mina tankar.

[VÄSTILA]

Trevligt med olika åsikter. Mina åsikter fördelas nedan.

Anser att ALLA rastypiska rashundar är underlag för avelsutvärdering och skall ställas ut och provas objektivt på jaktprov. I vissa länder är det ett krav för att få jaga med hunden. Rasklubbarnas avelsråd skall ha en betydligt starkare bestämmanderätt än idag.

Jag är fullt medveten att gällande jämthund så har det funnits bråk gällande rasen utveckling och men skillnaden då var att de som stred mot svenska Älghundsklubben och Svenska kennelklubben på sin tid hade ENORM hundkännedom och tydlig aveltanke bakom sina parningar. Många av deras hundar utgör idag stommen av många riktigt bra linjer. De hade fått utrymme även idag för alla har möjligheten att överklaga beslut men de som bara parar för ekonomisk vinning eller redan från början bestämt sig för att svika löftet om meritering hade sållats bort.

Jag har personligen vid tillfälle försökt kontakta ägarna till olika parning när diverse omplaceringar dykt upp. Detta då jag funnit att de varit friska parningar men där tiken inte var jaktprovsmeritrad och hanen ej hade nått championat. Detta för att försöka få en bild av hur föräldrarna presterat jaktlig likt resterande hundar i stamtavlan eller om det handlade om en parning i rent ekonomiskt syfte. Ingen av ägarna som stått bakom parningen har velat prata om hur deras hund jagar utan jag har fått bygga min bedömning på att kontakta valpköparna av kullsyskon. En seriös uppfödare med klar avelside kan prata för sin sak och den kan även backa upp sin parning med solida argument.

Inom jämthunden så är kvaliteten idag då hög att man idag få en hund som utmärker sig på både jaktprov och utställning. Jaktprovet spinner från 70-100 poäng för att nå ett 1:a pris ovh därmed möjlighet att välja en parning/linje med egenskaper som lämpar sig vid aktuell älgtäthet.

Gillar Finlands modell med jaktprov. Även den modell som vissa lokalklubbar har vid utställningar och jaktprov som innebär att en köpare kan kontakta en erfaren hundägare som kan gå prov och på utställning i det fall man får förhinder.

Svenska Älghundsklubben skall jobba för att bli en bestämmande organisation friställd från Svenska Kennelklubben. Detta gäller samtliga rashundsklubbar. De skall har total bestämmanderätt över sina hundraser. Allt från jaktprov till vilka hundar som går i avel. Om någon väljer att para ”sin lilla älsklingshund” trots att den får nej från avelsorganet så skall en sådan hund inte kunna registreras någon annanstans än hos Jordbruksverket. Försäkringsvärdet skall vara såpass lågt att köpare avstår och det hade dödat det blocket marknad som finns nu. Ett tydligt A och B lag!

Även om jaktproven är utformade med många moment som gör att en köpare kan finna en hund med ett medelstort sök och lagom påhäng så bör jaktproven blir rastypiska efter ras. Många avstår pga att deras ras missgynnas poängmässigt på proven.

Sådant som INTE är arvbart utan mer beror på husse/matte skall tas bort vid revideringarna 2022.

Gällande blandraser till vildsvin så finns det redan raser i Europa som jagar vildsvin mycket bra. Men om man ändå vill ha spetsblod är det helt ok om det finns en seriös organisation och en tydlig aveltanke bakom. En öppen stambok men god kontroll. Hälleforshunden är en sådan och var fram till mitten på 2000-taket en mycket jaktstark ras.

Svenska kennelklubben ser INTE till rashundars bästa det är en organisation som sätter medlemsantal framför kvalitet på hundar. Det är en ”alla för vara med” organisation. De skall jobba för rasens bästa och därmed backa upp uppfödare som råkat ut för dem som lovar meritering vitt och brett för att sedan lysa med sin frånvaro. Det är fullständigt uselt att de anser att man som uppfödare inte får ställa krav eller skriva in klausuler i som ger en eventuell bedragare problem vid ett avtalsbrott. Visar snarare vilken anda som råder inom den organisationen.

Jag ser personligen glädjen över att den egna hunden är go och presentera jaktligt även om den är ”utdömd” i aveln men försöker ser ett steg längre och låter det stanna där.

[börje]

Här är det inte ovanligt med gråhundar som söker ut rejält för att finna älg. Har dömt flera som sökt ut 2-3km och över timmen innan dom kommit tillbaks ifall dom inte hittar älg.

[T-Grön]

Här är det inte ovanligt med gråhundar som söker ut rejält för att finna älg. Har dömt flera som sökt ut 2-3km och över timmen innan dom kommit tillbaks ifall dom inte hittar älg.

Ok, det har jag faktiskt inte träffat på här i närområdet.

[Jämtlasse]

Gråhundar jag dömt och sett i skogen söker generellt stort. Dock långsammare än övriga älghundsraser, är mer benägna generellt att ta spår att nysta i.

[börje]

Gråhundar jag dömt och sett i skogen söker generellt stort. Dock långsammare än övriga älghundsraser, är mer benägna generellt att ta spår att nysta i.

Så har dom ju kortare ben är jämtar o laikor

[malm]

Här är det inte ovanligt med gråhundar som söker ut rejält för att finna älg. Har dömt flera som sökt ut 2-3km och över timmen innan dom kommit tillbaks ifall dom inte hittar älg.

jag håller med ingen skillnad mellan jämt å gråhund på sökets omfång .skillnaden tycker jag är att gråhund tar mera spår

[Laikamannen]

Svenska kennelklubben ser INTE till rashundars bästa det är en organisation som sätter medlemsantal framför kvalitet på hundar. Det är en ”alla för vara med” organisation. De skall jobba för rasens bästa och därmed backa upp uppfödare som råkat ut för dem som lovar meritering vitt och brett för att sedan lysa med sin frånvaro. Det är fullständigt uselt att de anser att man som uppfödare inte får ställa krav eller skriva in klausuler i som ger en eventuell bedragare problem vid ett avtalsbrott. Visar snarare vilken anda som råder inom den organisationen.

Håller helt med! Vi uppfödare borde ha mer stöd att trycka på med när köpare inte gör som dom lovat.

Det borde lagligt gå att skriva in bindande krav på utställning vid senast 15 mån, jaktprov senast vid 3 år och HD samt ed röntgen efter andra jakthösten.

Det om något skulle skulle föra aveln framåt.

Som det är idag så tar man referenser, pratar med andra uppfödare och sållar bort oseriösa köpare på så sätt. Men det är vansinnigt chansartat ibland och magkänslan sviker även den bäste...